Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har presenterat Natos första gemensamma klimatmål gällande utsläpp av koldioxid.
– Vi måste minska effekten av vår militära verksamhet.
Målet är att minska koldioxidutsläppen med minst 45 procent till 2030 och nå netonoll-resultat år 2050.
– Vi tar nu hänsyn till klimatförändringarna när vi planerar våra operationer och uppdrag och när vi utvecklar nya möjligheter, säger Stoltenberg.
Det låter ju helt fantastiskt. Kan vi börja med att hjälpa Putin så han kan föra miljövänligt krig mot Ukraina?
All tillverkning då? Material och energi som går åt? Alla döda? Nej, det räknas väl inte in?
Kan någon göra även festivalerna renare?
Glastonbury festival hurrade nyss för Greta som var en talare för Klimat, ja, hon klandrade på oss alla.. Men varken hon eller andra stannade kvar och städade upp.
Prata går det och gnälla om klimat men att göra något för närmiljön som att ta med sig skräpet är för svårt. Visa god exempel och städa efteråt fungerar inte för klimatprofeter och klimatentusiasterna. Inte ens 15000 soptunnor var tillräckligt utan Glastonbury såg ut som soptipp.
Det räckte att hålla klimat-tal. Det räckte att applådera för Greta. Det var insatsen.
Borde inte vi sluta att stirra uppåt och rikta blicken neråt och göra det vi enkelt kan göra: städa efter oss, inte prata om överkursen: klimat.
Skäms.
Bilder: Ukraina Mariupol, köpcenter Kiev och Krementjuk shoppingcenter
Min mor skulle ha fyllt 106 år idag, om hon var i livet. Hon dog 2011 strax före sin 95 årsdag.
Hon var dotter till en dåtida storbonde och skomakare. Idag skulle gården vara en hobbyjordbruk. Hon hade 6 syskon. Familjen var ansedda medborgare i byn med en egen kyrkbänk.
Hon gifte sig under kriget. Dagen efter vigseln åkte maken till fronten och de närmaste tre åren sågs de endast några gånger. Han krigade. Hon såg till att vardagen fungerade, från tillverkning till hopp. De finska kvinnorna klev fram och ingen kan säga att de inte gjorde sitt. Jämlikhetsdiskussionerna var ganska obefintliga. Praktiken var beviset över så kallad jämlikhet.
Mor var utbildad sömmerska. Hon sydde både i fabrik och hemma på beställning. Senare bytte hon till tegelbärare på byggen. Det betalade sig bättre. Hon var en feminist i praktiken. Hon blev fackföreningsrepresentant på bygget fast hon var den enda kvinnan. Jag är säker på att hon bad före fackmöten. Både hon och jag bar också ut morgontidningar. Hon för att bättra på ekonomin och jag för att kunna gå i flicklyceum som kostade.
Mor och far fick tre barn utöver mig som adopterades under kriget. Hon var släktens matriark. Hon hade kontroll över varje födelsedag i släkten. Hon gav julpresent till tidningsbudet och postutdelaren. Dörren var alltid öppen för den som behövde en stunds stöd. Hon bad för oss alla varje kväll.
1950- talet och något därefter var den hoppfulla tiden då allting blev bättre för många av de krigströtta. Så även för henne.
När far blev sjuk stannade hon hemma och tog hand om honom. Han dog efter några år vid 67. Mor återvände aldrig till arbete men fanns till hands för alla som efterfrågade hennes hjälp och stöd och även som kontaktperson genom Kommunen och insatser i församlingen.
Mor var både kristen och laestadian till den grad att det var ibland opraktiskt i det vardagliga livet, även om hon var väldigt praktisk person. Man gör vad man måste, men Gud bestämmer. Söndagar var vikta för Gud. Vårt hem gav nattlogi för predikanter och missionärer. Jag har träffat flera av de stora från Afrika och Kina. Men jag förlorade tron på Gud före konfirmation. Det räckte att jag sjöng i kyrkokåren som förste sopran. Det var min religiösa insats.
Det tog tid innan mor accepterade min brist på tro. Det var nog först när jag började arbeta som socionom och hjälpa de behövande. Det var Guds arbete det med, sa hon. Vi fann ett slags acceptans. Vi hade telefonkontakt och skrev kort. När hon blev äldre åkte jag till Finland några gånger per år för storstädning och annan hjälp för henne. Min bror och hans fru stod för den mesta kontakten eftersom de bodde nära henne.
Sin allra sista tid bodde mor i ett äldreboende. Hennes så robusta hälsa hade börjar avta. Benen och och även hennes skarpa minne krånglade. Hon var trött. Hon dog av åldern men i läkarintyget står lunginflammation.
Ingen person kan dö bara av åldern i det organiserade Samhället.
Hon hade sina mindre goda sidor men om de döda talar vi inte illa om. Hon var en arbetarkvinna som strävade mot bättre framtid för sina barn. Hon litade på Gud och Regering. Det är något vi nutida har har gett upp med. Vi väljer annat, kanske Internet, att lita på.
Efter hennes död har släkten splittrats. De yngre har sina liv och sina vänner. Släktbanden är inte längre så viktiga. Kanske är Facebook kontakten. Ingen har idag en egen kyrkbänk där alla samlas på söndagar.
Tiderna förändras. Inte alltid till det bättre. Mor var född under det första Världskriget, gifte sig under den andra, fick se enorm teknisk utveckling, förändringar – både goda och dåliga – i Samhället. Hon upplevde Guds avgång och pengamaktens definitiva ingång. Hon dog när kriget i Syrien har börjat och förföljelsen av kristna ökar i Egypten och Världen.
Jag minns mor som en arbetsam, bedjande, hoppfull kristen. Hon vore helt omodern i dagens Värld.
Bild överst: Nyförlovade.
PS. Gratulerar bloggvännen som fyller år på samma dag. Blommorna är till dig.
Medvedev, Putins springpojke varnar: ”Horsemen of the Apocalypse are on their way”. Han försöker hota oss med religiösa berättelser från Kristendomen som han kopplar ihop med en atombomb.
Han är något av en sorglig varelse.
De fyra ryttarna föreställer krig, hungersnöd och död samt erövring. Det finns gott om förklaringar och tolkningar på Internet. Originalet finns på Bibeln, Uppenbarelsebok, sjätte kapitel.
Har vi inte upplevt allt detta redan flera gånger om? Två världskrig. Flera andra krig. Åratals långa krig. Otaliga mindre bråk och dispyt. Svält och död. Sjukdomar. Förlorare eller segrare finns det också. Om vi skulle räkna upp allt elände låt oss säga de senaste 500 åren är det svårt att förstå hur vi ens har överlevt och fått ihop något välstånd.
Vad är det som gör att vissa länder kan föda sin befolkning, ge dem skola och sjukvård, utveckling, en smula demokrati, medan andra har ständiga krig, svält och diverse mördargäng? En bra fråga med många svar och påståenden.
Ryssland är inget framgångsland. Dess BNP är cirka 25 procent mindre än Italiens. Ryssland har varit ett av världens bensinmack. Men nu går det bara neråt. Rysslands ledning med Putin i spetsen har drabbats av paranoia. De lever i ett slags parallell värld som vi i väst inte känner igen . De tror sig vara hotade av oss samtidigt som de inbillar sig att bli en stormakt. I yta.
Ryssarna påstår att vi, väst, EU och NATO hotar deras existens. De skyller på nazismen. De måste rädda världen igen. Vem i väst skulle vilja ha ett stort outvecklat land med gott om hjärntvättade människor, de som hotar fred, frihet, liv? OK, de har gas. Kina och Indien samt några länder till – även i EU – shoppar gas mm från Ryssland och dessa inkomster betalar Putins överfall på en suverän stat, Ukraina. Men det är inte uttryck av uppskattning av Rysslands krig, det är affärer. Det är att skydda sin egen ekonomi. Pengar talar. Kineserna hostar lite avmätt, de håller sig än på lagom avstånd och lagom nära. Ibland säger de något elakt om USA. Men om det verkligen gäller tror inte jag att de väljer stå bi Ryssland.
Kineser är affärsfolk. Follow the money, alltid.
Ingen västpolitiker vill gulla med Putin längre öppet, även Merkel och efterträdaren Olaf Scholz får lite hicka av honom. Tyskland är inte säker på vilket ben de ska stå på. Skall Ukraina få stöd hänger på gasbehovet från Ryssland. Om tyskarna får frysa i vinter eller ha ett större krig i närheten? Det är bara att välja. Som vi, stängde Tyskland kärnkraft och blev mer beroende av ryska energikällor.
Putin fick översvallande gratulationer på Nationaldagen 12 juni från en vän: Nordkorea ett land med svält som ständig plåga. Men stora maktambitioner. Apokalypsens ryttare är redan på besök där.
Ryssland hotar ta igen alla de länder som någon gång har tillhört det gamla tsardömet Ryssland. Som Finland, Estland, Lettland, speciellt Litauen vars självständighet anses liksom blivit till genom fel. Mer… Alaska var ett misstag. . Fler… Stora fantasier. Putin har sin idol i Peter den store. Putin vill avsluta sitt liv med herravälde över ett gammalt rike. Han har byggt upp en bild av sin egen storhet. Han har nog med sig själv och ser inte konsekvenserna för sina medborgare. Han kanske skiter i dem? Kanonföda.
Jag tror Putin är väldigt sent ute. Tiden är inte på gamla tsarers sida. Stora imperier är ute. Se på Storbritannien. Även varje liten örike vill kalla sig självständig idag.
Är det tvångstankar, mytomani, paranoia som knackar på Putins dörr bringande fantasier om makt och storhet?
Vilket hållhake han måste ha på sina nära medarbetare eller är de lika inne i att bli stormakt och tro sig vara vinnare?
Det enda acceptabla är att ryssarna drar sig tillbaka till Ryssland från Ukraina, ingen hotar dem där. Att de håller sig inom sina gränser och börjar betala skadestånd till Ukraina. Att de aldrig återkommer och sätter sin fot och vapenmakt i andra länder. Men för att det ska hända borde vi agera så hjälpsamt att Ukraina kan kasta ut angriparna som raserar landet och hotar fortsatt utvidgning. Hur än vi har dragit det ekonomiska kortet och stängt av de rika från våra system kör Putin vidare utan tanke på dem som drabbas. Så länge det finns soldater kvar.
Vad väntar alla på?
Kanske kan vi börja umgås med ryssarna igen om 40-50 år om de håller sig i skinnet?
Man kan inte hota upprepade gånger utan till sist måste man göra verklighet av hotet eller bli utskrattad. Lite pojken och vargen. När ingenting fungerar som förväntningarna är och styret ligger hos en maktgalen person måste alla hot tas på allvar.
Hur kommer det att brista hos NATO om Rysslands hot om kärnvapen blir en verklighet? Då galopperar de fyra apokalyptiska ryttare över Ryssland är min helt oprofessionella gissning.
Någon av de ryska företrädarna sa att: Kina och Ryssland, tillsammans med andra likasinnade, är på väg mot en ”multipolär, rättvis och demokratisk världsordning”.
Låter som en hallucination. Ordet demokrati är för dessa länder bara ett klistermärke.
Nu ska vi beväpna fler och sälja mer. Krig är en vinnare. BNP stiger med hjälp av vapen och knark förstås. Ja, knarkförsäljning räknas in i BNP. Affärer.
Den militära upprustningen i Europa kan ge svensk försvarsindustri möjligheter att exportera mer, uppger statsminister Magdalena Andersson.
– Den här upprustningen är en stor möjlighet för svensk försvarsindustri. Vi har bra prylar. De är kostnadseffektiva också, säger hon vid en presskonferens efter EU-toppmötet på tisdagen
Under mötet kom EU-ledarna bland annat överens om att öka samordningen vid utveckling och inköp av försvarsmateriel.
Bra prylar? Försöker hon ge vapen en mjuk kul framtoning?
När hör vi från politiker i makten: den här upprustningen är en stor möjlighet till våra bönder.
Eller den här upprustningen är en lysande möjlighet för elproduktion.
Kanske det finns en stor möjlighet för våra skolor, sjukvård, äldreomsorg…
Nej, sådant är inte ”bra prylar”. Och inte kostnadseffektiva. Hur kan vapen vara kostnadseffektivt förstår inte min gamla hjärna. Mjuka värden är bara kostsamma. Det finns inget kostnadseffektivt i att ta hand om folk eller öka fungerande infrastruktur. Sånt som folk behöver i sin vardag. Men krig och vapen, den största industrin vi har i världen blomstrar.
Sådant slöseri. Människan är ett aggressivt djur med begränsad tankeförmåga. Putin tar första priset idag men det finns så många fler usla exempel.
Hur blev den mänskliga utvecklingen så illa? Eller kan vi bara skylla på våra gener? Djur som djur.
