Etikettarkiv: krig

Skämta lagom!

Utvalda

Publicerat av

FN:s generalförsamling begär att den Internationella domstolen ICJ ska beskriva och förtydliga rättsliga ansvaret som hänger samman med klimatförändringar. ICJ ska nu fastställa skyldigheter för att skydda jordens klimat och de rättsliga konsekvenser länder möter om de inte gör det.
Kommer ICJ genast straffa både Ukraina och Ryssland för markföroreningar? Inte? Är krig befriad från alla regler och eventuell påspädning av miljökatastrofer? Hur blir det med klimatmötenas privatjet? Nej, de räknas väl inte med. Jag sitter just nu på en ort som har rejält med snö och nyss var det bara -13C vilket innebar behov av värme i huset. Inte klimatvänligt.

Hur skulle skyldigheter angående klimat kunna bedömas och konsekvensutsättas när det inte går hålla länder och hav rena från skräp, gifter och ovälkomna föroreningar som bomber? Speciellt märk den mängd av metallskräp som nu fyller Ukrainas ockuperade områden samt de lik som inte ryssarna plockar upp? Hur bedöms tillverkning som exporteras? Människor som skiter i regler, ska de sitta inne? Olika länders klimatmässiga förutsättningar?
Det låter som om varje land skulle behöva en glaskupa över landet för att inte få in andras skit in. Och stopp för all handel. Inga resor. Mer… Hur skiljer vi Sveriges klimatskulder från låt oss säga Tysklands eller Kinas? Intressant fråga?

I serien Simpsons är just det som sker. Staden Springfield är så skitig att det avskiljs från Världen med en okrossbar kupa.

FN försöker visa att de gör någonting men ofta är det mer vackra ord än åtgärder.

Tänk om ingenting hjälper utan det blir varmare tills det blir kallare efter åtskilliga år, helt enligt solcykeln. Det kanske är bara naturlig kommande slut för vår planet, finns säkert några till där ute som har kollapsat? Tänk om klimatarbete inte kan vända värme till svalare, stoppa grader? Tänk om det hela är variation vi inget kan göra åt – det har ju varit riktigt varmt även tidigare – och vi slösar tid, pengar och hotelser när vi kunde ha använt energin för att stoppa krig, utveckla levnadsförhållandena i hela världen till det bättre, leva mer hälsosamt och rensa sopor på land och vatten. Till exempel.

Kan hända att det är närapå kriminellt att skrämma barnen så att de tror Världen går under, inom några få år? Varför ska de då anstränga sig i annat än att hata de vuxna?

Klimat lutar nu mera lite åt dödskult.

Ett aprilskämt som inte var ett skämt alls utan ett av de märkligheter vi betalar för i FN. Säkerhetsrådet har en uppgift att trygga världsfreden. Medan generalförsamlingen kan diskutera vilket globalt problem som helst ägnar sig säkerhetsrådet enbart åt frågor som rör fred och säkerhet. FN:s alla medlemsländer har åtagit sig att följa säkerhetsrådets beslut och genomföra dem.
Det har inte gått så bra. Kan säga att de har misslyckats rejält. Som att döma Rysslands krig med Ukraina, inte andra krig heller. Alltid är det någon som inte röstar för.
Ryssland tar över ordförandeskapet i FN:s säkerhetsråd den 1 april samtidigt som dess ledare är en krigsförbrytare efterlyst av ICC för kidnappning av barn från ett annat land, i detta fall Ukraina. Låter tryggt och värdigt.

Ryssland hotar västländer med ilskna ord.. Speciellt griniga är de på UK, USA och Nato. Ingen nyhet.
Från bbc:
The editor-in-chief of Novaya Gazeta and Russia’s Nobel Peace Prize laureate Dmitry Muratov is worried how far the Kremlin will go in its confrontation with the West.

”We see how state propaganda is preparing people to think that nuclear war isn’t a bad thing,” he says. ”On TV channels here, nuclear war and nuclear weapons are promoted as if they’re advertising pet food.”

Jag misstänker att Putin är lite sugen på att använda i alla fall en mindre atombomb och lösa så situationen i Ukraina. Makten framför allt. Varför ha en bomb om man aldrig ser resultat? Hans ego uppmanar honom att leka Gud? Bevare oss från det. Jag hoppas jag har helt fel i tanken.

Skämta lagom! Även på första april.

https://www.bbc.com/news/world-europe-65119595

kupan screen shot från:

https://www.dailystar.co.uk/

Veckans gnäll från en surkärring.

Utvalda

Publicerat av

Jag åker inte ofta till Stockholms centrum. Det har varit lågsäsong för allt under covid. Sedan föredrar jag skogen före staden. Men ibland finns någon intressant utställning eller behov att handla sådant det inte finns i min förorts affärer.

Föraktet mot Samhället och dess arbetande medborgare slog mot mig. Det vi räknar som fungerande, nödvändig service fungerar inte. Hälften av pendeltågen var inställda, likaså bussar. Inte första gången. Det handlar om pengar, vinst. Den som inte har en bil har ett helvete att komma till jobbet ´från gränskommuner. Cykla? 5 mil kanske. Is och slask. Benbrott kostar också.

Under tågresan såg jag klotter och mera klotter. Allt som färg kunde fastna på var kladdat. Det finns alltid klotter men nu var det på varje yta bredvid tågrälsen. Ser ut som om vi bodde i slummen någonstans där folk saknar penna och papper.

Rulltrapporna på centralen var trasiga. Flera dörrar ut och in var trasiga och stängda. Folk halvsprang med sina väskor.

Skyltarna rea och total utförsäljning har ökat. Så även i mitt centrum. Läste också att den fina mataffären – från en stor kedja – jag handlar i kämpar med ekonomin och är konkursmässig. Men, priserna höjs ju hela tiden! Vart går pengarna? Till strömleverantörer? Någon där högst uppe? Resultat av vår självförsörjningsgrad? Kriget?

Andel arbetslösa är hög 459 000 enligt beräkningar men alla är inte med, att räkna folk har sina brister. I praktiken är det att knappa hälften av folket arbetar och av dem är hälften betalda genom skattemedel. Andel som går på olika bidragssystem är hög. Då menar jag även pensionärer för deras statliga pensionspengar är redan använda av generation före oss.
Det håller inte.

Lönerna stiger inte i samklang med inflationen. Även medelklassen måste tänka till. Boendet var inte snabbväg till miljoner. Räntan stiger. Ingen biff idag? Inga tomater. Gnäll inte ungen! Du får behålla din förra årets mobil, den duger!
De som är ensamma med hushållskassan börjar få det knapert, som ensamma mödrar trots bidragsfloden. Och de än levande pensionärerna som hörde till den gamla stammen utan daghem. Hemmafru och sedan något arbete ofta i den kommunala servicen när barnen kom till skolåldern. Det blev inga pensioner av det. Maken dog. Fattigpensionär.
Som en väninna sa när hon blev pensionär: om jag inte vore gift hade jag att välja mellan bostad och mat.
Hoppa över middag en dag i veckan var mitt gamla knep efter skilsmässan. Lunch var en kopp te.

Och kvinnor fortsätter vara kränkta. En anmäler efter nio år ovälkommen hand på låren. Vad hjälplösa kvinnor kan vara. Knark finns även hos de som styr men då är det fint sagt ”personligt val”. Jag hade många patienter med personliga val, men då hade livet gått omkull. Det är lätt att börja knarka, även ganska lätt att sluta om man vill men att få tillbaka en bostad och hitta ett arbete är svårt. Kanske inte för politiker?

Samtidigt talar massmedian om vart de senaste sprängningarna skedde och dog någon. Vi får vara glada om vi inte befinner oss på fel plats på fel tillfälle som Polisens talespersoner brukar skylla offren på, inte gärningsmännen. Jag kan garantera att håret reser sig när kulorna sprejas i ett centrum mitt på dagen och du är bara några meter ifrån. Ordet klan och klankrig är nu mera vardagsvara, inte något som händer långt borta.

Skolor skall träna för terrorattacker. Skall inte daghem också göra det?

Hur är det med våra hem då? Skall vi alla träna för sprängningar? Har du fått en terrorist i familjen eller gjort valet att gifta dig med en kriminell får du räkna med att ditt hem sprängs. Och grannarna blir inte glada. Sur stämning.
Förmågan att spränga i rätt adress kan vara usel så alla bör förbereda sig. Vad vet jag om folk som bor i mitt hus? De gamla som har bott i huset lika länge som jag frågar mig om jag vet något. Det och vart är skyddsrummen har varit aktuell korridorsnack. Matpriserna har tillkommit i år. Oron att gå ut med hunden när mörkret faller. Resor pratar ingen längre om.

Hässelby torsdag

Inte ens gravt kriminella kan vräkas. En bomb i trapphuset får man tåla. (länk nedan)

Vårt land är på sluttande plan. Vi är i gott sällskap, vi är inte ensamma. Många länder utanför den västerländska kretsen är redan på botten. Fina möten, med rika deltagare samlade med sina privatjet på något hot ställe, snack pågår om klimat, pengar, äta maskar, hur folk vaccineras eller hur de utrotas. Politiker sover än med grymtande om att vända stenar, hårda tag och diverse meningslösa samtal om någonting.
Världens misshushållning kraschar samhällen med krig och hunger, mentala förluster och rovdrift. Av oförstående och likgiltighet. Naivitet och vapenmakt.

Ingen hotande asteroid eller klimatet förstör Världen, utan vi själva. Vi är rovdjur som raserar men vissa kulturer har lärt att uppföra sig en aning bättre. Det har varit mer lönsamt. Idag pågår flera krig, den mest uppmärksamma i Ukraina och ingen världslig makt tycks få stopp på dessa.
Västvärlden måste bestämma sig: skall vi hjälpa Ukraina att vinna nu eller låta kriget bli långvarigt och eventuellt sprida sig. På vilken sida står vi? Hur ser vi på Europas framtid? Är krig bara ekonomisk framtidsbransch?

Dnipro 230114

Hur vi än gör med Ukraina blir maktbalansen rejält förändrad. Kina och Ryssland mot Väst? De visar enighet – i alla fall utåt. Jag gissar, Kina kommer att få makt över de ryska gränsmarkerna som ”betalning” för hjälp. Ryssland efter Putin blir avhängig av Kina, kanske är de det redan..Ryssarna har inte råd eller intresse av landets östra del långt borta från Moskva. Minoritetsgrupper är bara kanonmat. De satsade resurserna på Ukraina. Oavsett om maffiabossen byts ut blir det ingen revolution i Ryssland. Putin är nu efterlyst av ICC. Inte lämpligt att vara kompis med honom. Läget är förändrat, kanske inte för honom hemma, men för andra Världens ledare.

Sydkorea och Taiwan flämtar i rävsaxen. USA har tappat makt och anseende, så går det med en president som inte vet vad han säger och en vice – ja, jag ska inte säga något om det. Bara att kvinnor kan men inte den där. Samt en penningpolitik från tryckpress.

Många länder lever som fattig folk, från lön till nästa.

Orsakerna för Världsläget är många. Den där förmågan att räkna ut resultat av åtgärder är låg. Likaså är tron att samma åtgärd ger annan resultat om vi gör det om och om igen svår att dumpa.

Det blir värre, det är säkert. Den västerländska civilisationen, som den är nu, kommer att förändras och inte positivt. Bankerna kraschar. Räntorna kastar dig ut ur ditt hem. Nya hittepå och äkta virus knäcker både oss och sjukvården. Mer… invandring inte att förglömma.

Men än finns det skönhet i Världen. Ta vara på det. Och – man ångrar bara resor man inte gör.

Om att vräka kriminella:

https://hemnytt.com/darfor-far-gangkriminella-inte-vrakas/
https://www.bostadspolitik.se/2022/12/13/bakslag-for-mkb-far-inte-vraka-kriminella/

PS
Precis på samma sätt som vi har brandövningar med barn så finns det väl en nödvändighet, tyvärr, säger Jonas Trolle till P4 Malmöhus. chef på centrum mot våldsbejakande extremism,
Eleverna skulle kunna få en utbildning i så kallat PDV, pågående dödligt våld, för att bli mer mentalt förberedda för en eventuell attack, menar Trolle.
Mentalt förberedda? Nog är det tecken på förfall, tycker jag. Vissa skolbarn lär sig inte ens att läsa men de lär sig vara förberedda för terrorism. Eller blir själva terrorister.

Bilderna från Stora Vika, historisk kalkbrott och cementfabrik. Berg i Alperna.

Vad gör krig med en människa?

Utvalda

Publicerat av
Partio etenemässä Saijalla Patrull på frammarsch i Saija 1940

Det finns ibland en romantisk uppfattning om krig. Tuffa grabbar i uniform med häftiga vapen som dödar osynliga fiender. Dessa fiender är inte fäder, söner eller makar utan onda varelser som anfaller. De är icke personer. Så länge de är icke personer går det bra, ett tag.
Sedan dör ens kamrater. De sprängs i bitar. Hem förstörs. Folk hamnar i rasmassorna. Bränder. Oavbruten bombning. Hopplöshet. Men även medaljer att bära på bröstet så alla ser hur bra soldat du var.
Utan sömn. Frusen. Hungrig. Skadad. Men som en riktig soldat fortsätter du att skjuta. Du har ditt vapen som bästa vän tills kulorna tar slut. Eller du.

Efter ett krig blir du aldrig en hel människa igen. En del av dig förblir i kriget. Kanske är du skadad i kroppen. Alldeles säkert är du trasig i din tilltro till mänskligheten. Kanske blev du sjuk i psyket, synligt eller undangömt. Kanske är du som om krig inte påverkade dig och det, soldat, kan bli riktigt farligt. Krig hindrar en att nå sin fulla potential.

Ja, man kan bli en mästare i krig också. Det är en yrkesmöjlighet som inte borde behövas.

Att träffa dem som slapp kriget tack vare sina viktiga yrken eller de som smet kan vara problematiskt. Varför slapp min fars bror? Varför var hans yrke så nödvändigt? Brodern var inte opåverkad. Han skämdes trots att han inte var en smitare. Förhållandet mellan dem blev aldrig det samma. De hade svårt att ens gå ihop till graven för den yngre brodern som dog i strid. En lysande student. 20 år.
Krig påverkar hela släkten. De döda är påtagligt närvarande.

Det normala livet efteråt känns för enkelt. Att gå till arbete, äta middag, leka med barn, sova i en säng, ha sex, fira jul, tårta på födelsedag… Inga larm ljuder. Om en brandbil med siren åker förbi hamnar kroppen genast i försvarsställning. Samtidigt finns ett slags skam. Du överlevde. Många andra gjorde inte det. Du behövde ta kontakt med några anhöriga efteråt och ljuga om deras sons sista stund. Hur många vackra falska minnen har producerats till anhöriga? Dog så modigt, räddade andra…
Hur än en soldat försöker vara normal – det som uppfattas så – kommer melankolin, smärtan och livets värde eller värdelöshet spridas vidare till din fru, dina gamla föräldrar och dina barn, din omgivning. De som inte riktigt vet hur det var. Till de krigsbarn som nu inbillar sig att allt är på väg åt rätt håll. Aldrig mer krig. Det har ju de styrande höjdarna lovat.

Be till Gud. Var snäll. Gör läxan. Allt är bra.
Det tar några år innan barn begriper att det är en lögn. Det finns varken Gud eller fred. Och att far är trasig.
Var snäll. Lyd. Annars kan fasaden rämna.

Kriget finns som en komihåglapp i mitt minne trots att så små barn borde inte minnas något. Starka minnen är eviga. Jag minns de vuxnas oro i bombskyddet. Jag minns hur fars skador, de i kroppen, de i själen, stal livet från honom. Hur kriget förändrade en förhoppningsfull, arbetsam, förälskad man som läste Bibeln och bad varje kväll till en predator som fick högar av medaljer för sin skicklighet att mörda ryssar och för sin förmåga att lindra plågan hos dem som skulle dö.

Far var en bra soldat. En kamrat att luta sig mot. Men att döda en annan var synd. Bibeln som rättesnöre var orimlig i ett krig. Hans kristna liv vända andra kinden till var omkullkastad. Ändå bad han, samlade kamraterna i skyttegraven till aftonbön. Till sist ber alla för det finns inget mer att förlita sig till. Far fick en medalj för sin orubbliga ledning av de andra, en till.. fler…
Religion och krig har alltid vandrat hand i hand. (Nu i Ryssland mot Ukraina.)

Ovan hans livs plåga förlorade Finland kriget. Det var knäckande. Det där firandet och flaggviftandet efter krigsslutet kändes påklistrad och kamouflage över de förluster alla hade och upplevde. Dock lyckades Stalin inte ta hela landet, bara bitar av det. En halv miljon människor, främst från Karelen flydde till Finland, de flesta utan någonting med sig.. Det, kan jag säga, var en flyktingmottagning. Om Stalin hade vunnit mer skulle en del av finnar säkert hamnat i Sibirien. (Precis som Putin idag rövar barn och placerar dem på uppfostringsläger.)

Min far kom hem efter kriget och las in på sjukhus ett tag med skador i kroppen och själen.

Han levde länge med en ångest som var lik helvetet han trodde sig att hamna till efter döden. Men han var en mönsterarbetare. Uppskattad församlingsmedlem. Respekterad för vad han hade gjort för landet. Sakta blev han en bland många krigsskadade och kriget försvann från vardagen och tidningssidorna. Staten betalade ut skadestånd, ekonomin blev bättre men någonting var kvar under ytan.
Strax före sin död bad han att få prata med mig. Han kunde inte prata med vår familjepräst, sa han. Det handlade mer om jorden än himlen. Jag åkte över till min gamla hemstad. Far berättade för mig om kriget. Det var förfärligt. Jag lovade att inte säga något för mor och syskon. Men nu när ett nytt krig pågår, Rysslands krig mot Ukraina, tycker jag att vi alla ska tänka en stund på dem som finns i frontlinjen. Och tiden efter det.

Nej, det här är inte hela berättelsen, bara något om hur min far med så många andra hade det under andra Världskriget, finska Vinterkriget och därefter.

Vad gör kriget med en människa?
Får konstatera att människan och speciellt de som styr har inte lärt sig någonting.
Det finns ingenting upplyftande, inga fördelar i ett krig. Varför är det så svårt att förstå? Även om krig idag är annorlunda än det var under andra världskriget tack vare mer avancerad utrustning, t.ex. de omtalade Leoparderna och drönare vilka inte fanns då, är syftet det samma: döda så många det bara går tills någon sida ger upp.
Kroppen och själen är dock det gamla vanliga med samma vanliga följder.

Vad blir det av barn som växer upp under ett krig och efteråt? Mina klasskamrater i flickskolan ville bli läkare, sjuksköterskor och lärare. Att vara duktig, bli till nytta var som en inre tvång. De pojkar jag kände blev ingenjörer och militärer, en präst. Många var än fattiga, inte alltid annan mat än potatis för dagen, men yrket kriminell var inte lockande.
Vi trodde länge på att om vi gjorde vårt bästa, mer än det, blev även Världen bättre. Så fel vi hade. För, mer pengar och bättre förhållanden har inget värde när krig raserar ditt liv.

Nu, nära min fars dödsdag minns jag honom med medkänsla och sorg. Far dog dog vid 66 år, delvis av sina gamla krigsskador 1980. Jag blev socionom, terapeut samt statsvetare, kanske var det en följd av en barndom påverkad av krig, inte av helt fritt val.


https://blogg.iniskogen.se/2020/12/19/julminnen-och-skuggsidor/

PS. En av de minnesvärda krigsfilmerna är ”The Hurt Locker”. Det finns några scener jag aldrig glömmer. Den lysande Jeremy Renner vann inte Oscar men andra priser. Filmen blev årets bästa film totalt 6 välförtjänta Oscar och två nomineringar varav en för Renner. Se den!

Hur långt kan en människa gå?

Utvalda

Publicerat av
Kyiv januari 27

Var är alla yngre, frågade en äldre dam bredvid mig.

De är väl hemma och blippar i sina mobiler, sa jag.

Förstår de ingenting, fortsatte damen.

Nej, de har nog ingen förmåga att dra slutsatser av läget. Det berör nog inte dem som på oss gamla med minnen från läget efter Världskriget.

Alla kan inte vara bundna med småbarn. Jag åkte från Ö… sa hon, med tåg.

Jag tog en runda bland folk. Damen hade rätt. Det fanns en övervikt med folk över 50 och jag kände mig väl hemma med alla i min ålder, gamla pensionärer fanns det gott om.

Det var fredag kväll på Sergels torg, manifestationen för Ukraina på årsdagen av Rysslands angreppskrig.

Flera tusen hade samlats för att lyssna på olika talare och lite ukrainsk musik. Manifestation mot ett krig som Putin trodde sig vinna på några dagar. Segerfesten i Kyiv var planerad och säkert efterföljaren till president utsedd.

Men Putin missade en avgörande punkt, nej, två.

Den ena var ukrainska folket. den övervägande majoriteten ukrainare ville inte hamna under Ryssland. De spanade mot väst, EU, Nato. Den andra var ryska korruptionen. Utrustningspengarna för ryska armén hade hamnat i andra fickor än köp och underhåll av militärutrustning. Minns ni bilkön? Den som stod för hela världens beskådan. Symbolik om något.

Mycket är en Potemkinkuliss. Som eko av forntiden kommer uttrycket just från Krim.

Situationen har räddats av total förlust med mer soldater som kanonmat. Fångar har släppts ut för krig. Lever du är du förlåten. Kvantitet har betydelse. Belarus skakar av oro om att behöva gå i krig, det vore slutet för Lukasjenko. Iran, som har så få vänner idag, bistår Ryssland samtidigt som den anfaller sina unga kvinnor hemma. Nordkorea bröstar upp sig. De har inte så mycket annat än vapen att skryta om. Det är synd om Nordkoreas folk.

Det är synd om många andra i många andra länder men känslor är tämligen värdelösa.

Kina vet inte på vilken ben de ska stå men för sekunden lutar det åt det vänstra. Kina räknar, inkomster av export alltså. Taiwan kanske nu när världen är upptagen? Inte läge nu. Det är svåra ekvationer. De vill absolut inte erkännas som fega och på fel kant i affärer.

Världen är inte god. Människor har förlorat en humanitär hållning om den nu har funnits någon gång. Otaliga krig pågår. Oftast sker de på hemmaplan, den ena gruppen försöker slå ihjäl den andra. Religion, gamla oförrätter, usla makthungriga ledare eller bara evig träta vars ursprung har försvunnit. Inbördeskrig kan pågå i åratals – som Jemen, Etiopien – och hjälplös FN ropar efter mera pengar till mat.

Ukraina avviker genom att det är ett suverän land, medlem i FN, en stat erkänt av andra som har blivit överfallen av ett annat land inte av en grupp medborgare i det egna landet. De har försökt göra ett annat val än traditionen kräver – evig trohet till Ryssland – på den världshalvan.

Även krig har sina lagar men de gäller inte ryssar. Som terrorister förstör, våldtar, raserar, plågar, rövar de allt och alla som hamnar under deras väg. Krigslagar är för andra. Det är plågsamt att se bilder och läsa de utsattas beskrivningar, man vill spy. Det går inte att beskriva hur krigsoffren har det eller hade före döden.

Frågan som har uppstått igen: hur långt kan en människa gå?

Efter åratals aldrig mer krig mentalitet och försvar som något inte så nödvändigt längre har även Sverige vaknat. Den krympta militären och soldaterna blir åter viktiga. Vi har blivit tvungna att bokstavligen välja sida. Reinfeldt talade om Försvar som ”särintresse”. Det särintresset är så brådskande nu att Sverige försöker få hjälp från Nato och söker medlemskap. Den något inbillade neutraliteten har kraschat. Natoansökan har inte gått så bra. Den humanitära stormakten ömmar för allt och alla, ja ni vet, andra som Turkiet har andra åsikter. Läget hankar sig fram.

Skall vi försvara Ukraina? Vad hade hänt om Putins storhetsvansinne och paranoia hade segrat? Då var andra länder nästa i tur. Putin vill ha Storryssland som sitt arv. Han, den store mannen som räddade Ryssland från Väst. Ukraina har räddat vidare utbredning av kriget, så länge. Vi måste stå dem bi. Det finns inga flera val, man förhandlar inte med ett land som aldrig håller avtal.

Det är inte bara de döda, skadade, det är framtiden för landet Ukraina, dess livsutrymme som förödas. Det är oerhört frustrerande att se den ukrainska jordbruksmarken, världens kornbod, skogarna och naturvärden förstöras, mineras, bli krigets sopstationer. Hur bostäder, sjukhus, skolor, lekparker, tågstationer blir till skräphögar, stenöken, en grav för dem som inte hittas i rasmassorna.

Den materiella förlusterna, det ekonomi som skulle gå till förbättring, nya hem, bättre omständigheter går till röjning, minrensning och att gräva flera gravar för människor döda i ett krig, påbörjad av Putins ambition att bli ihågkommen som den tsar som enade det gamla ryska väldet. Han ser inte att tiden har passerat. Varje liten örike vill vara sin egen idag, så även länder som tidigare hörde till det gamla Sovjet. Tiden är för separation, inte sammanslagning.

Putin hatar sina medborgare och skickar dem mot döden. Finns det ingen i hela ryska riket som har intelligens nog att få slut på hans galenskap?

Men. Som ryssarna säger: Vi vet vad vi har men inte vad som kommer efter. Jag har hört flera misshandlade kvinnor uttrycka sig liknande.

Utvecklingen av människan har varit negativ. Från samlare som levde i grottor har vi utvecklats till terrorister, mördare, rånare, lögnare, gnällspikar, även många latmaskar som inte drar sitt strå i stacken. Hur mycket makt har de goda? Hur definieras de? Handlar allt bara om makt, vapen och pengar?

Hur länge håller en civilisation som inte bär sig civiliserat åt?

PS 1. ÖB Sverker Göranson sade 22 januari 2013 om Sveriges förmåga. ”Vi kan försvara oss mot ett angrepp mot ett begränsat mål. Vi talar om ungefär en vecka på egen hand.” Det var inte populärt strax efteråt sa Reinfeldt att försvar var ett särintresse. Kulorna ven, eller inte?

PS2. En Leopard 2 stridsvagn går på nätta priset 70–120 miljoner.

PS3. Begreppet Potemkinkuliss sägs ha kommit från den ryska fursten Grigorij Potemkin som inför kejsarinnan Katarina II:s resa till Krim lät bygga teaterdekorationer utefter hennes resväg föreställande välmående byar för att ge intryck av att han snabbt hade åstadkommit välstånd på den nyerövrade halvön.