Etikettarkiv: framtid

Och fred på jorden… några tankar om den nedgående trenden.

Publicerat av

Det är absolut övermodigt  och barnsligt att önska God Jul, Gott Nytt År och Fred på Jorden. Världens ledande politiker har inte visat några hållbara fredstankar i år. Många  av dem tävlar i stället om vem som har mest vapen. Affärerna blomstrar för vapenindustrin. Skicka mer, ropar Ukraina. Putin söker nya kompisar med vapen och soldatleveranser. Israel har oändliga resurser. De fattigare länderna tycks inte ha brist på vapen, bara brist på mat. Inget annat affärsområde än vapen har varit lika lyckosam i år.

Nej, inga fredsförhandlingar har varit i sikte varken i Ukraina eller i Israel – Palestina, Sudan och andra trätor. Ingen vågar riktigt ta tag i Israels totala krossande av Gaza. Det finns snart bara lik och ruiner kvar. Andra Världskriget pågår där med andra spelare och i skuggan av Förintelsen ges Israel fria händer.

Varken judar eller muslimer firar Jul. Inga God Jul önskningar har effekt där. Inget annat heller.

De mindre krigen pågår på våra gator, portgångar, lägenheter, pizzerior, frisersalonger… genom barnsoldater vilka skjuter obekanta mot betalning. Trots alla tal om att vända på alla stenar är politikersvaren samma: oacceptabelt när ett nytt lik upptäckts och ny unge fängslas. Bättre kan de? Inte.

F.d. fredliga Finland funderar på att använda landminor. Nej, de är inte i krig. Majoritet verkar gilla tanken. Minor mot ryssarna.  Finland lyckades hålla ryssarna på avstånd i årtionden men sedan blev NATO mer lockande, ett slags ny garanti mot vänner som inte längre var det. Sverige funderar på landminor också, lite. Detta är bara exempel om hur utvecklingen går bakåt. Spräng lite armar och ben utan att själv vara närvarande. Så fiffigt! Avtal om att stoppa landminor är snart minne blott. Som så mycket annat av Världens framsteg.

Sakta rör vi oss mot evigt  krigsläge i stället samarbete.

Pengarna och vapen rinner genom Bidens händer. Trots att även Bidens personal erkänner idag att han var senil redan vid tillträdet 2020 pågår låtsaspresidentens åtgärder. Under sina  sista veckor i makten beviljar han pengar till sina favoritprojekt, klimatet och Ukraina. Eller vem det nu är som sätter pennan i hans hand och har styrt bakom honom? Pengar? Nej, han har inga för statsskulden har sprängt alla tak. Utan ytterligare skulder kan han inte ens hålla statsapparaten i gång.

Tömma kassan, öka skulden är målet inför republikanernas inträde. De bittra Demokraterna.

Många väntar på att Trump skall åstadkomma under på alla plan. Vilket tryck för en människa som har skällts ut i åratals som idiot, speciellt i Sverige och EU. Men han är inte intresserad av att starta nya krig, inte de med vapen i alla fall. Men trycket från vapenlobbyn kommer att vara tung som sten. Han har ett Sisyfosarbete framför sig.

Vi är inte så många kvar som har upplevt andra Världskriget själva. Det minnet minskar krigslysten. Mitt första bevarade barndomsminne är krig. Den andra också. Tredje är hunger. Vi som har  gamla krigsminnen vill inte uppleva det igen. Eller har jag fel i det – också? Det är som om minnet av krigets fasor är borta, även i länder med pågående krig. Vi mördar. Vi rustar. Vi raserar. Vi lär oss ingenting av det förgångna.

De yngres minnen är än tomma av  det verklighet som krig åstadkommer. För många är det bara ett spel på Internet. Skjut och i morgon är de döda uppe igen.

Jag tror dock att utvecklingen i Världen är svår att vända. Men vi måste tro och önska. Om vi slutar är allt förlorat. Så, ha en bra, vänlig, fredlig, snäll  och god Jul. Försök att hålla sams, oavsett läget. Ni som håller samhället i gång under Julen bör vi vara extra tacksamma för.

PS. Ottawafördraget, formellt Konvention om förhindrande av användning, lagring, produktion och omplacering av truppminor och om deras förstörelse, förbjuder totalt alla truppminor. Fram tills nu har 164 länder skrivit på fördraget. 40 stater, bland andra Kina, Ryssland och USA har ej skrivit på fördraget.

Den zebrarandiga tröjan och önskan om Gott Nytt År.

Publicerat av

I september kom nyheten, den zebrarandiga tröjan, till den fina affären. Den var inte av ull utan något nytt material. Den kliade inte. Jag var allergisk för ull så den tröjan vore som gjord för mig. Dessutom var den svart-vit. Flickor hade ofta kläder i något rött. Jag gillade svart. Jag gick då andra året i flickskolan.

Jag insåg snabbt att den tröjan var utom min plånbok. Jag hade egna pengar eftersom jag bar ut morgontidningar men det fanns många hål att fylla, skolavgift, skolböcker, busskort för regniga dagar, kläder med överkomliga priser, presenter till Jul för småsyskon…

Några av de rika flickorna kom till skolan med någon av de randiga tröjorna. Jag var inte avundsjuk. Livet var bara så.

Någon dag efter nyår fick jag en försenad julklapp från mor. Den var en zebrarandig tröja. Jag var överlycklig. Tröjan var så mjuk. Jag gick till skolan extra glad. De fina flickorna hade nu andra tröjor, mode fanns även då. De skulle aldrig gå i en reatröja som fattige jag. Men jag hade min tröja länge. Även idag har jag fungerande kläder köpta kanske 30 år sedan.

Vi barn födda under kriget lärde oss att en bättre framtid fanns bakom hörnet.  Det gällde bara att göra sitt bästa. Sköta skolan, hjälpa föräldrar och de äldre. Det nedbombade husen revs och nya kom till i stället. Varor kom till affärer, även exotiska sådana som bananer. Ransonering försvann. Den stora vändpunkten var Olympiaden 1952 som förde med sig turister från andra länder. Ekonomin började blomstra. Med ekonomins uppgång följe bättre skolor med fina skolböcker och det finska skolundret räckte länge.

Livet var hoppfullt. När jag gick min tidningsrunda klockan fyra på natten visste jag att den bringade inte bara pengar utan en framtid genom att jag kunde betala skolavgiften. Jag är glad över att ingen behöver betala för skolan idag, men viss reakänsla finns det.

Hur det än var låg Finland en bra bit efter Sverige i allting, utom sammanhållning. Ett krig för människor samman ifall de har en grund att stå på. Vi är finnar, vi håller ihop. I värsta fall ber vi till Gud.

Finns ingen vi grund fungerar det inte att hålla ihop.

Hur blir barn de hoppfulla personerna min generation var? Det finns många komponenter men jag ömmar alltid för skolan för det är det gemensamma vi ger till barnen.

Utbildning är det viktigaste vi kan ge barnen, utöver goda föräldrar. Det sista kan vi inte styra helt men skolan borde vara för alla barn, inte bara för någon typ av mellanskiktet.

Just den sjunkande skolnivån eller ska jag säga bristen på kunskap hos elever är den stora larmklockan men Regeringar har inte velat höra det.  En skara elever är på väg att bli funktionella analfabeter utan förmåga att ha en egen framtid. Det borde vara skrämmande och Regeringen borde sitta i krismöten med alla experter.  Riktiga experter, inte tyckare, dem har vi nog av. Vad blir det av dessa barn som vuxna? Vart i Samhällets maskineri får de plats? I bidragskön? Som gängmedlemmar? Som olyckliga hemmasittare utan hopp?

Om – så tankekedjan är oerhört utebliven i Sverige och i många andra länder, Afghanistan som bottennapp vad gäller utbildning och tilltron att Samhället klarar sig utan utbildade kvinnor. Är du inte utbildad är du inte med.

Nu kom jag en bra bit ifrån den zebrarandiga tröjan men ändå inte. För, hoppet om bättre morgondag är det som håller människor och Nationer uppe. Möjligheter som kommer med tiden om du gör din del.  Finns ingen bättre framtid i sikte än bidragskön eller huka sig i fientlig omgivning krackelerar Samhället.

Först utan att vi knappt märker det och sedan är det för sent.

Sammanhållning, gemenskap, vi, är då bara splittrade öar i ett land som gick sönder.

Hur kunde länder som Sverige, teknikundret, välståndsundret, rik och rent av lycklig hamna på tipping point? För, sanningen är att vi lämnar uselt land till våra barnbarn. Kanske finns det inget hopp att lämna över? Jag menar inte klimatet utan Samhället med alla sina nyanser. Finns inte hoppet om en bättre framtid, möjlighet till ett tryggt liv, existera inte vi längre i fredliga former.

Vi ligger redan risigt till. Ryssland maler sönder Ukraina, ett land som kämpar för vår överlevnad. Så oerhört slöseri av resurser, mänskliga och ekonomiska. Vad kunde alla ha fått i stället? Lita aldrig på ryssen, sa min far och det har fått sin sorgliga sanning uppenbarad.  Inga maktmedel fungerar trots de miljoner vi öser på Världens organisationer som FN. Det är bara vapen som har makt, inga resolutioner.

Gott Nytt År 2024 ändå till er mina vänner. Vi gör så gott vi kan. Håller ihop med våra familjer och närstående, vänner inräknade. Till de politiker och maktmänniskor som lever på vår bekostnad, valda av oss eller inte, vill jag säga: det här duger inte. Jag önskar från Er: Bättre Nytt År!

Bild, zebrorna är från Tanzania, Lake Manyara.

Ryckta rötter.

Publicerat av

Ett land där en popgrupp får priset för folkutbildning och en press som hårklyver ministrarnas jackor. där explosioner mot bostäder och restauranger sker varannan dag, skjutningar slår rekord och folk säger att det var tråkigt i stället att storma Riksdagen. 14 år gamla barn har skarpa vapen och en lista där priset för ett liv är sexsiffrigt. Föräldrarnas ansvar har försvunnit. Straffen har öppna dörrar.

De ansvariga använder gärna ordet oacceptabelt.

Varje generation vill lämna ett bättre land till sina barn än vad de själv fick. Det blir inte så för oss i min ålder, kanske aldrig mer. Vi lämnar problem. Utvecklingen har stannat av. Infrastrukturen havererar. Sjukvården är på bristningsgränsen oavsett hur många övertidstimmar den vårdande personalen arbetar. Priser och löner är i otakt. Skolan är på fallrepet sedan länge. Brottslingar har styrmedel.

Det känns som moralen hade försvunnit. Varje dag publicerar pressen bevis om försvunnen respekt och moral, det som var grunden för ett samhälle.

Sverige är ett land på glid mot avgrunden. Det är som om rötterna hade ryckts upp.

Politikerna bör vara oerhört tacksamma för det som än fungerar och för de människor som går till hederligt arbete varje dag.

Bakåtsträvare och framtidsmän.

Publicerat av

Ingenting är så omskrivet som klimat och covid. Det finns stora likheter mellan klimatalarmister och vaccinanhängare. De är rörelser med ett syfte: injaga fruktan och erbjuda rätt lösning. Vilken den rätta lösningen är för klimatalarmister är dock oklart, förslagen är för många från flygskam till att äta maskar. Kanske är effektivast att alla vita dör så vi kan återvända i tiden bakåt före industrialismen ungefär till Medeltiden. Men covid har en lösning: vaccin. Vaccinanhängarna är på det klara med att bli injicerade regelbundet, kanske resten av livet. Det är den rätta lösningen. Vi ska undvika mänskliga kontakter också men det tycks inte vara så populärt.

Att vara vaccinerad och erkänna klimatoro, erbjuder mening och tillhörighet.

Det är något religiöst över det hela, vaccin och klimat. Påven välsignar oron för båda. Oavsett vilken inriktning av kristendomen en utövar är Påven ledaren för den största delen av dem, drygt 1,34 miljarder katoliker i världen av totalt ca 2,3 miljarder kristna. Den största trosinriktningen i Världen, än så länge.

Så, även den heliga stolen har kastat sig i kampen om att få alla vaccinerade. Påven har beslutat att enbart vaccinerade med covidvaccin får beträda Vatikanens mark. Vaccinbevis gäller både för anställda och besökare. Påven har ju en egen stat med ca. 800 innevånare och miljoner besökare varje år.

“that it is necessary to ensure the health and wellness of the work Community in respect of the dignity, rights, and fundamental liberty of every member.” (18 sept.)

Liberty? Nog har det ordet missbrukats överallt, speciellt i politik och nu även i kyrkan. Vad är en påve annat än ordförande för katoliker. Den nästa efter Gud, hans företrädare på Jorden. Guds omsorg och barmhärtighet för de andra, i detta fall de som inte har velat eller kunnat vaccinera sig, finns inte. Påven godtar inte alla Guds barn.

Vaccinpass före Guds vilja? Var det inte Jesus som lät de sjuka och arma komma till honom? Jag undrar så här nära Jesus födelsedag: vad skulle Jesus ha gjort angående covid och vaccin?

Påven är inte ensam. Den tveksamt fungerande Biden hotar allt och alla. Vaccin eller inte ens få leverera varor till statlig myndighet. Flygbolag sparkar folk som inte vaccinerar sig. Restauranger serverar inte mat utan vaccinpass. På Cypern finns det ultimata: inga matinköp utan covidpass. I Sverige inför Kommuner vaccinkrav vid anställning på sina ställen.

Australien har blivit en diktatur som håller folk inspärrade. Sverige har till och med blivit utskälld för vi tog i för lite. Här är det lite hipp som happ. Ena dagen tas inskränkningar bort för att införas strax efter. Det är inte vetenskap som styr inte ens beprövad erfarenhet. Världen är vilsen och de som har makt ser en möjlighet att inskränka folkets rättigheter och demokrati.

Den 27 januari i år undertecknade Europarådet resolution 2361, som slår fast att vaccinationer i medlemsländerna inte få vara obligatoriska. Vidare får personer som inte är vaccinerade inte diskrimineras på något sätt. (https://pace.coe.int/en/files/29004/html)

Var det någon som brydde sig?

Tonen är en annan nu. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vill diskutera tvingande vaccination i EU mot covid-19. (1 dec.)

Det låter också som om vaccintillgången vore ändlös i Världen, tillgänglig för alla, vilket inte stämmer. Frågan är vem drar nitlotten och hur ser den ut. Kanske får vi svar om fem, tio år.

Nog är det något religiöst i Covidbesluten, inte bara vetenskap. Som om antalet människor på en plats vore avgörande. 100 smittar inte men ve om det kommer 101. Som om ett nödgodkänt medel, kallad vaccin, vore frälsningen. Om inte, skönmålar man effekten. Vi blev i alla fall inte så sjuka. Alltid något. Och dö ska vi alla, de äldsta först.

Virus av olika typer som gör oss sjuka kommer att finnas oavsett vad vi gör. En dag kan det bli riktigt illa eftersom vi bor så tätt, är för många, flyger runt i Världen och alla är inte välmående ens utan sjukdom. Sjukvårdens resurser är inte heller oändliga oavsett finansiering.

27 december 2020 andra Juldagen vaccinerades den första personen i Sverige. Löfven ringde och gratulerade den personen. Inte ens ett år har gått men nu vaccineras folk med tredje sprutan. Snart nummer 4, kanske 5… Men viruset sprider sig ändå, folk är sjuka och även dör.

Forskare som har arbetat med att utveckla covidvaccin har utnämnts till årets hjältar av Nyhetsmagasinet Time. Nobelpris i sikte?

Men årets person är en annan. Time har utsett Teslachefen och rymdentreprenören Elon Musk till årets person. Time beskriver honom som en man ”who aspires to save our planet and get us a new one to inhabit: clown, genius, edgelord, visionary, industrialist, showman…

Det finns få som har visioner för framtiden idag, lika få som tar risker. Det är lätt att skylla på hans pengar för den som inte anstränger sig ens på dagens arbete. Eller politiker som flyter ovanpå utan skam. Som tror sig vara något extra fast det inte finns grund till det. Men stormen går redan mot valet. Som vanligt gnälls det.

Vore jag ung skulle jag gärna söka till gänget som skall till Mars, någon gång i framtiden. Att vandra på Mars öken…

Bilder: Peterskyrkan 2013, Mars från Wikipedia av NASA and The Hubble Heritage Team (STScI/AURA)

PS. Den stora vaccin -och covidpass anhängaren dubbelvaccinerade M ledaren är sjuk i covid. Hur kunde det hända,, han hade ju vaccinerat sig? Kanske ingen ska leka expert i frågan om covid, inte ens experterna för det mesta har stämt dåligt. Att tro sig inte smitta när vaccinpass finns i mobilen kommer att berättas om några år lik en saga.

PS. De fick Nobelpriset för vaccinmetoden.