Världen är ond men…

Utvalda

Någon sprängde någonting på vändplanen, troligen en molotovcocktail, en finsk uppfinning. Pang som en bomb. En tvåmeters låga brann. Jag reagerade med obehag. Kroppen mindes. Jag som inte var rädd för en puma utanför tältet eller björnar femtio meter från mig fick en usel känsla i magen när lågan brann.

Inget mer hände. Ville de små terroristerna bränna en bil, affär eller sopcontainer som fanns tillgängligt kastade de illa. Nej, vi ringde inte till polis eller brandkår. Lågan slocknade och ett hål uppstod i asfalten men den var redan så gropig och illa skött så det märktes knappt.

Krig finns sparad som en komihåglapp i min minnesbank. Jag ser bilden kristallklar. Ansiktena vridna av rädsla. Strömmen gick i skyddsrummet. Den ångestfyllda tystnaden förvandlades till hörbar skräck. Vissa bad. Andra grät. Bombljuden, eldsvådorna, mörka källare där vi satt hoptryckta väntande på sirenen som släppte ut oss till ljuset för att se vad förlorat var. Denna gång.

Krig formar ens inställning till framtiden, samhället och människorna, kanske hela existensen? Det finns en åtskillnad mellan oss som har varit med i ett krig på något sätt och de som inte har berörts av det. Vi är olika i vårt inre. Vi barn som var hungriga och flydde undan bomberna har en sprucken tillit till Världen. Även om allt ser bra ut finns kroppsminnet som reagerar när någon slänger en hemmatillverkad bomb någon meter från min lägenhet..

Krig i vårt närområde väcker känsla av hot. vem näst. Kanske är det PTS? Kanske kan skadade i kriget aldrig riktigt finna sig till rätta med tillvaron? Tilliten är raserad. Världen är ond men det finns goda undantag. Inte tvärtom.

Jag undrar: hur blir livet för de ukrainska barnen i framtiden? Och – hur blir tillvaron för de ryska ungdomarna när de inser sig tillhöra en kringresande mördargäng? Alla lögner spricker någon gång. Så, vi ska inte underskatta de unga ryssarna. Att förändra Ryssland tar tid. 40 år framåt kanske?

Smart förslag från Liberalerna.

Utvalda

Liberalerna vill att elever som flytt från Ukraina ska få läsa enligt den ukrainska läroplanen i såväl grundskola som gymnasium. Eleverna ska undervisas av ukrainska lärare, även på distans med lärare som befinner sig i andra länder eller andra delar av Sverige. ”Ukrainaskolan” ska vara placerad i svenska skolor så att eleverna får möjlighet att träffa andra elever.

Det kommer ibland smarta förslag från Liberalerna men få bryr sig om de. Liberalerna sålde sig till S – Regering och då var deras tid slut. Även om de nu vill tillbaka till högervärmen är det få som bryr sig. Det kan finnas flera skäl till att Liberalerna är döda. Oklar politik. ”Fel” partiledare. Fel i tiden helt enkelt. De åren då liberalerna var ett parti för lärare och akademiker är förbi.

Liberalerna vill även erbjuda ukrainska flyktingar vaccination, hälsokontroller och traumabehandling. Vem ska kunna göra det när den svenska sjukvården är redan överbelastad och underdimensionerad. Pengar för vaccin är redan beviljad.

Ukrainska flyktingar skall gå på SFI och det ska kombineras med arbete.

Snäll tanke men det var inte så reglerna är idag.

Ukrainska flyktingar ska inte ha uppehållstillstånd på det vanliga sättet utan tidsfristen är ett år med ev. förlängning till tre år för närvarande enligt EU. Alla som har biometrisk pass kan stanna som turister i tre månader men de skall försörja sig själva.

Kommer du från Ukraina får du ett uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektiv:

boendeplats genom Migrationsverket (du får inte välja ort)
att arbeta i Sverige om du är över 16 år
skolgång för barn
att söka grundläggande vård
visst ekonomiskt stöd. (matpengar)

Orättvist? Ja, du får inte garantier för uppehåll livet ut utan att du behöver lyfta ett finger. De garantier är för andra inflyttade.

Att ge barnen ukrainsk skola nu ger dem en möjlighet att komma tillbaka till bekant liv. Tänk efter att även bokstäverna är helt annorlunda. Skolförslaget är helt rätt. Det finns ingen anledning att försöka försvenska de ukrainska barnen varav de flesta åker hem igen så fort kriget är slut. Straffa inte dessa barn så de förlorar år av sin skolgång. De barn som är redan placerade här och kommer att stanna är en annan fråga. Men kanske även de vill avsluta sin ukrainska skola.

Det måste väl finnas några lärare bland de som flyr. Eller mammor med lämplig utbildning, kanske ungdomar med gymnasieutbildning som kan undervisa de minsta.

En bra idé (min) är att sätta upp skolbaracker på orter där flyktingarna är flest. När kriget är slut plockar man med sig barackerna och innehållet och får upp en skola snabbt. Ryssarna tycks ju ha bombat skolor med vilja.

Om morgondagen vet vi föga. Vad händer sedan vet vi inte.

Situationen i Världen är oerhört osäker. Bevara det som går att bevara. Förändra bara det som behöver förändras. Bygg inte invandringsluftslott igen.

Bild överst: Karazin universitet, socialinstitutet.

PS, det blev förstås inte så.

Julmartyrer?

Utvalda

IMG_0682

Det här skrev jag 2015 men julmartyrer är aktuella igen, varje Jul. Så jag återbrukar det med en ny gnäll längst ner.

Vem fixar Julen hos er? Eller hör ni till de unika familjerna där alla gör sin del så att det blir helt rättvist och ingen får glänsa? Hur gör ni då? En väl avvägd lista och tidtagning?

Julmartyrer? Känns det  bekant? Några kvinnor skriver om hur de vill inte längre vara den som bakar bullar eller fixar julmaten, klapparna och myset. Någon annan som maken eller barnen ska göra det eller så skippar man det mesta. Jämlikhet var ordet.

Enligt undersökning är många traditionella i sitt julfirande. Samma mat, hemlagade köttbullar. Men det är inte bara själva maten som är traditionell, även arbetsfördelningen är det. 40 procent av de kvinnor som tillfrågats uppger att de tar ”stort eller fullt ansvar” för julbordet, samma siffra för männen ligger på 17 procent. Det innebär att kvinnor i hög utsträckning måste jobba dubbelt under julen. Så män ligger på soffan och jäser?

Årets siffror ser ännu värre ut. 8 av 10 kvinnor i en barnfamilj är Julens projektledare. Men är det inte bra att styra?! 

Män släpar hem julgranar, bär matkassar, hämtar ungarna från daghem, går runt med barnen och köper julklappar, står i postkön och bär hem paket, står i Systembolagskön och det är inte bara öl de köper utan vin och champagne, ser till att bilen är fixad för resan till släkten. Dessutom arbetar män ofta längre dagar än småbarnsmammorna. Nu när jag handlade sent vid 19 tiden igår var det flera män som handlade matvaror enligt en lång lista, kanske skriven av en kvinna.

Vad är det för fel på oss? Håller jämlikhetssträvan att äta upp allt som livet innehåller, även Julen? Ska vi skippa julen för det är inte delat med millimeterrättvisa? Kan vi fira jul med barnen om jämlikhet brister? Hur gör alla ensamma föräldrar med svikare till f.d. partner? Gör bara hälften? En halv julklapp och halv prinskorv var?

Barnen får fixa gran och julpynt. Barnen får julstäda. Barnen får fixa julmaten. Barnen får fixa julklappar och slå in paket. Barnen är från och med nu projektledare över julen, inte jag, skrev en jultrött mamma.

Vad ska föräldrar göra? Resa bort? När blev det fel att ordna och fixa tillsammans med barnen? Ja, är de i tonåren kan de ju ta över en del.

Har inte barnen fått göra julpynt, städa sina rum, hjälpa till med bak och mat även förr? Har de inte fixat julklappar och slagit in de? Har de inte fått delta i julförberedelser som små med föräldrar? Eller har gnällspikarna fixat allt i låsta rum?

Någon jämför julförberedelserna med slöjbärare i Iran. Om kvinnor där kan ta av slöjan kan vi sluta stressa inför Julen. Vilka jämförelser! Att förenkla riktig kvinnoförtryck till hemlagade köttbullar och julpynt. Någon klagade att det inte räcker att bara baka bullar och hålla barnen hela och rena för att ses som en bra mamma.

Det har faktiskt aldrig räckt. Det krävs så mycket mer. Ja, vi har lämnat en del till daghem och skolan i tron att de fostrar barnen. Vi ser resultat av den kollektiva fostran på många sätt idag, på gott och ont. Som förälder skall man leda barnen i livet, lära dem att klara av saker, till och med Julen och ge dem någon slags moral och ram för tillvaron. Att älska, leda och lära ut och fixa en massa praktiska saker är uppgiften för föräldrar. Bara bullar räcker inte. Men det är inte alls fel att kunna baka. Bak är en bra syssla att göra med barnen.

Det räcker inte med kärlek.

Många av dagens barn är fattiga. Jag menar inte att de har brist på mat eller prylar utan fattiga på familjeminnen, saker som mamma och pappa gjorde med dem, inte dagisfröknar eller fritids, inte badresan till Thailand eller senaste mobilen. Vilka minnen ger vi till barnen? Julgnäll?

Så, pepparkaksbak nästa? Deg kan man köpa färdig.

I år klagas det igen. Kvinnan är projektledare till Julen och förlorar till och med pensionspengar och blir sjukskriven.

Jag blir bekymrad när jag ser att det är kvinnorna som tar merparten av ansvaret. Inte minst i familjer med barn, där åtta av tio kvinnor tar huvudansvaret. Är det inte de kvinnorna är det inte sällan en mamma eller svärmor till dem som tar ansvaret för att få julen att gå ihop, säger Therese Svanström, ordförande TCO december 2021

Suck!

En gammal tant med usel smak på den moderna kulturen.

Utvalda

Våren 1958 gick jag på bio med mina två bästisar. Filmen var redan omtalad. Föräldrar räknade det som sedeslös fast de inte hade sett filmen. Vi sa förstås att vi läste läxor hos en kompis, inte att vi skulle se Elvis i filmen Jailhouse Rock.

Jag klädde mig i långbyxor och en duffel. Långbyxor hade vi flickor bara på idrottsdagarna. Duffel ansågs lite opassande för en flicka. Men nu var vi tre lite tuffa – utåt i alla fall.

Utanför biografen stod polis, brandkår och en ambulans. De väntade på oss hysteriska flickor när vi skulle se Elvis svängande höfter.

Filmen var så där. Jag hade annan smak än mina vänner. De var begeistrade. När vi gick ut sjöng vi lite tyst på Jaihouse Rock och tog några danssteg.

The warden threw a party in the county jail
The prison band was there, and they began to wail
The band was jumpin’, and the joint began to swing
You should’ve heard them knocked out jailbirds sing

Let’s rock
Everybody, let’s rock
Everybody in the whole cell block
Was dancin’ to the Jailhouse Rock

Inget mer hände. Även om det var kaotiska scener ibland i USA när Elvis uppträdde var vi finska flickor inte så lätta att charma.

Jag föredrog opera och klassiskt. Mina vänner var nog mer för Paul Anka. Radions önskekonsert sändes en timme i veckan och blev det tid över spelade de en poplåt, dock inte opassande Elvis.

Så här efteråt känns det som en tid av oskuld. I alla fall om jag läser dagens nyhetsflora och dagens möjligheter för barn på gott och ont. Just nu handlar mycket av ren ondska.

Det är oerhörd skillnad på barnens mediebruk idag. Vet föräldrar vad barn konsumerar? Vad de sänder till andra? En flicka berättade att hon stängde sitt konto på Internet eftersom alltför många pojkar skickade penisbilder till henne. Pojkar alltså, inte bara män. Erbjudanden att hamna på någon porrkonto kom också regelbundet. Nej, hennes konto hade inget med sex att göra. Hon var minderårig.

Jag läste några texter av nutida idoler, rapparna. Det var absolut gräsligt, ingenting barn ska lyssna på, inte lära sig och inte förstå gäng – språket och brottsuppmaningarna. Jag ska inte recensera det mer utan varje förälder borde läsa:

https://www.friatider.se/bara-infantila-foraldrar-spelar-einar-sina-barn

En lite vagare formulering på:

https://www.svd.se/maste-barn-hora-gangsters

Vilken kultur ger vi till barnen? Visst är det gammalmodigt att vi läste Shakespeare, Homeros och Petrarca under min skoltid, sjöng i kör, de rika spelade piano eller någon instrument och mycket hade än en kristen grund.

Idag sjunger man om knark och mord. Kanske är det ”musik” lämplig för tidsandan med 41 mord hittills (kan vara någon jag har missat) och knarket flödar ju, barn rånas och gängen har barn som springpojkar. Det är bara realism. Livet är så för många unga, varför linda det i bomull. Även kulturen ska vara med tidsandan, inte det förgångna?

Vad är det som gick så totalt fel? Smak och tid förändras. Men att barnkultur moderniseras till obegriplig språk med uppmaning till våld är en katastrof.

Hur är den föräldern funtad som hyllar det?

Snart är det Jul. Ska vi rappa lite våld och knark eller sjunga en gammal Julsång?

Finns det fler där ute med usel smak på det moderna kulturen?

Elvisbilden från: https://en.wikipedia.org/w/index.php?curid=66554144