Etikettarkiv: äldreomsorg

Kvotering, kvinnofällor.

Publicerat av

010Kvotering i gång igen. Men det handlar förstås inte om kvotering till vardagen utan gräddfil för några få kvinnor. Jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) säger att en kvotering till bolagsstyrelser ligger nära i tid om de inte bättrar på sig snabbt. Politiker ser framför  sig ett idealsamhälle där allt är jämlikt på höga lönenivåer. De glömde resten, den stora skaran, det vi i vardagstal kallar service, skola, vård och omsorg. De lågt betalda s.k. kvinnoyrkena. Det finns många helt vanliga arbeten där män är nära 100 % men det tänkte hon inte heller kvotera. Inte kvoteras det män till typiska kvinnoyrken.

Varför hamnar kvinnor inte i bolagsstyrelser? De kanske inte vill? Kramar herrarna om varann för mycket? Utnämner kompisar? Kvinnorna som finns på toppen redan, hur kom de dit? Med egen förmåga? Pappas flicka? Det kan ju hända att det finns trots allt jämlikhetsprat skillnader på intressen som gör att kvinnor värderar andra saker högre än toppen av kedjan. Bra arbetstid? Barnen kanske? Men ett område som lätt kunde kvoteras är den kommunala vården och omsorgen. Den styrs av politiker, inga privata herrklubbar. Varför gör man inget åt det? Kommuner går inte i täten för jämlikhet eller bättre löner för kvinnoyrken. Kommunala arbeten inom vårdsektorn som socialtjänst, barnomsorg, hemtjänst, särskilda boenden är kvinnodominanta och har oftast låga löner. Där borde man kvotera in män. Tvångsarbete, om männen inte rättar sig i ledet? Och tvärtom.

Hur skulle exakt lika liv mellan könen se ut? Millimeterrättvisa?

Jag är mot kvotering. Meriter och lämplighet skall avgöra anställningen. Men de som anställer borde ta bort sina kostymglasögon och se vem som kan blåsa nytt liv och nya idéer till företaget. Det är ofta de som saknas.  Men Staten skall inte ständigt uppfostra oss. Jag har alltid haft högre lön än motsvarande manliga socionomer. Jag jobbade hårdare än många andra, försökte utveckla jobbet. Jag bad om högre lön. Varje kvinna, och varje man också för den delen, borde sluta  inbilla sig att facket fixar arbetslivet och att jämlikhet i hemmet fixar sig med trollspö – sedan någon gång. Man måste prata själv om lönen. Man måste prata ihop sig innan barnen kommer. ”Hur ska vi dela barn och hemmets skötsel? Ingen bör ha hela ansvaret både hemma och i arbete. Annat än ensamstående mödrar förstås.(Obs ironi men verklighet.)

Jag helt för kvoterad föräldraförsäkring den dagen då även män är gravida och föder barn. I nuläge vill jag att 9 månader är öronmärkta för mamman och Staten skall pytsa in de pengar hon förlorar i pension under de tre första åren, dock bara för två barn. Vi bör sluta med föraktet mot mammor. Trots att politiker påstår att föda barn är inget hinder för samtidigt heltidsjobb är det inte så för barnet.  Barns behov borde vara överordnade de vuxnas. Barn har behov av närvarande mor/far inte barnpassning. Vart tog de tre magiska åren vägen? Har någon forskare bevisat att det var helt fel? Skälet till kvotering sägs ofta vara att kvinnor får sämre pension genom föräldraledigheten och att jämlikhet, eller millimeterrättvisa, är så viktigt just under barnets första år.

Varför har kvinnor sämre pension? Svaret är så självklart: låga löner och att kvinnor föder barn, arbetar mindre och tar mer ansvar för barnen och närstående som gamla föräldrar. Del av ”orättvisan” kommer att kvarstå tills barnafödandet delas jämt av män och kvinnor, vilket inte lär ske alltför snabbt. Att ta hand om barnen och sina vårdbehövande anhöriga är enklare att dela bättre, det kräver bara vilja. Att betala bra för de kvinnodominerade yrken tycks vara lika svårt som att män föder barn. När Politikerna har många hål att fylla med våra skattepengar, då väger kvinnorna, barnen och vården lätt, även här, i världens mest jämlika land.

Jag har passerat åren med barn länge sedan, på den tiden då nästan alla kvinnor var hemma en längre tid med sina barn och trakasserades inte för det. Nu har jag hamnat i en annan ”kvinnofälla”: anhörigvårdare. Hur ser det ut på denna växande oavlönad vårdbransch? Drygt 1,3 miljoner personer, närmare var femte person i vuxen ålder, vårdar, hjälper eller stödjer en närstående. Minst 900 000 av dessa är i förvärvsaktiv ålder enligt Socialstyrelsen 2012. De flesta är kvinnor. Kvinnor och vård = sant.

Jag tycker det är humant att vi tar hand om varandra. Det är dock inte humant om vårdtagarna är i beroendeställning mot sin vilja och vårdgivarna förlorar både lön och sitt privata liv. Stöd och avlastning måste även fungera på vårdgivarens villkor. Det måste finnas alternativ innan anhörigvårdaren kollapsar. Att vara snäll och inte kräva något för egen del slutar med två platser på den överbelastade äldrevården. Eller snarare två virriga personer hemma med en hemtjänst som ibland springer förbi för platser är det ont om.

Jag avskyr ordet jämlik. Men jag gillar orden lika värd.

De gamla behöver inte duscha varje dag? Inte du heller?

Publicerat av

Hur ofta duschar du? Inte varje dag väl? Tre gånger i veckan är gott nog för en gammal gubbe tyckte Kammarrätten så jag sket genast att duscha min gubbe idag. Kammarrätten och äldreomsorgen måste veta bäst?

Hör dusch varje dag till skäligt levnadsnivå? Inom äldreboenden är det snarare en gång i veckan eller vid kris när någon har kissat på sig. Jag har ”smygduschat” folk när de egentligen inte hade duschdag men hade behov av lite rengöring rent av. Alla vill inte duscha varje dag, de orkar helt enkelt inte eller är inte vana med det från sin ungdom då duschmöjligheterna var sämre. Som dement glömmer man mycket av sitt liv, som just att sköta sin hygien.

Duscha eller inte har gått så långt som till Kammarrätten. En 82 år gammal dement man som inte alltid hittade till toaletten i tid ville duscha varje dag. Först fick han rätt i förvaltningsrätten men hemvårdsnämnen tyckte att det var för mycket välbefinnande och överklagade. De fick rätt i Kammarrätten. Kommunen ansåg också att frågan var principiellt intressant och tryckte i ett överklagande till kammarrätten på att det i socialtjänstlagen inte finns något som säger att en daglig dusch ingår i det som kallas en skälig levnadsnivå.

Halmstads Hemvårdsnämndens ordförande Ann-Charlott Mankell (M), är nöjd med domen:

– Det visar att vi gjorde rätt bedömning och det känns säkert skönt för tjänstemännen att ha något att luta sig mot, som visar att man är på rätt spår. Hade vi fått ett avslag så hade vi ju fått ändra oss.

De gjorde rätt bedömning, inte han som ville sköta sin hygien bättre. Hur ofta duschar Ann-Charlott Mankell och de som jobbar i Kammarrätten? Inte varje dag hoppas jag. Det ingår ju inte i livskvalitén! Och, kan man inte lösa sådana frågor utan att använda rättens resurser? Fanns det ingen bättre kompetens hos äldreomsorgen? Vilka andra mänskliga behov finns inte exakt preciserad i Socialtjänstlagen? Det blir nog en del Kommunen kan neka till.

Kan de inte säga ärligt att det finns inga pengar till en daglig dusch? Tänk om alla ville duscha varje dag, tanterna och gubbarna som inte håller tätt? De som behöver dubbelbemanning? De som behöver liftas ur sängen, det är tidskrävande vet jag. Jag tror de tänkte nog att om alla skulle duscha varje dag räckte inte budgeten, mer personal måste anställas och rent miljömässigt ökar vattenförbrukningen i kommunen. Det finns ju andra som behöver medel. Nej, man får inte ställa grupper mot varandra men det är exakt vad som händer när den kommunala budgeten beslutas. De gamla kostar för mycket.

Nu ställer jag två grupper mot varandra.Tänk på en fiktiv liten kommun som får sin befolkning ökad med 5 – 15 % i ett nafs. De kan inte åka runt och duscha folk det fattar väl alla, resurserna behövs till de nya.

Så rättens utslag var bara sund och ekonomisk. Var den human? Sådant har vi slutat med i äldrevården. Det skulle bli alldeles för dyrt.

De gamla klagar inte, det brukar vara deras anhöriga som skriker. Nu var det en gammal man som klagade och fick veta att hans åsikt vägde tunt mot kommunens.

Men domstolen sätter inte någon praxis för hur många duschar som ska ingå i begreppet skälig levnadsnivå. Det lämnar man till kommunens handläggare, en person som knappt känner dig och är någon man kanske träffar en halvtimme/timme per år. Min gubbe träffar sin tre kvart i året. (Obs. Hon är vettig, på rätt plats.)

– En sådan norm kan man inte slå fast, det är högst individuellt och det måste alltid göras en individuell prövning, säger lagman Göran Bodin.

Vilka krav har gamlingarna nu mera? Räcker det inte en kallkran ute? Min gubbe fick inte duscha på 14 dagar när han var på avlastningsboende. Han överlevde, så är inte 3 gånger i veckan en ynnest och nästan extravagans? Jag fick lägga honom i blöt i badkaret för underkläderna satt fast. Klagade jag= Ja och de sa att jag var kverulant.

Hur tänker du om ålderdomen eller trycker du helst undan tanken att även du måste be hjälp från Kommunen en dag?

Ingen sylt idag – dag.

Publicerat av

Har du någonsin känt att framtiden är bakom dig? Om inte, hur gammal är du? Inte 82, boende i ett demensboende eller hjälpbehövande hemma? Inte så, det gissade jag, för 82- årig hjälpbehövande läser knappt bloggar. Vad gillar du för mat? Pannkakor tycker väl alla om med vispad grädde eller glass och sylt. Vad gillar du för sylt? Drottningsylt, hallonsylt, jordgubb- eller lingonsylt? Kanske är du finsmakare och vill ha hjortronsylt till dina pannkakor? Eller är du väldigt matintresserad och kokar egen sylt av spännande ingredienser?

Men någon sylt får du inte om du är så pass skraltig pensionär att du inte lagar mat längre utan beställer kommunens matlådor i Ragunda.

Ragunda kommun slopar sylten till pensionärernas pannkakor. Dessutom försvinner salladen till andra maträtter. ”Vi måste täcka kostnaderna”, säger kostchef Elisabeth Norman Edlund.

Pensionärer som får matlådor levererade till sig via hemtjänsten får efter årsskiftet klara sig utan tillbehör som rödbetor, sylt och inlagd gurka. Orsaken är att de kostar för mycket.

– Vi fick välja på att ta bort tillbehören eller höja priset på matlådan, säger kommunens kostchef Elisabeth Norman Edlund.

Lögn. Genom att minska ingredienserna i matlådan har priset blivit dyrare. Tänk om du köper en trepack strumpor men får bara 5 strumpor i stället 6 till samma pris än förut. Har inte priset stigit per strumpa?

Gamlingarna kostar för mycket. Som pensionär är man bara en utgift för samhället. De som nu arbetar betalar ens pension fast vi trodde att pensionsavgifterna vi lagt ut under åren sörjde för det. Så, vi pensionärer som höll arbetslinjen vill att andra håller också det så vi får sylt till pannkakan. Men icke. Det blev för dyrt.

Visst kan man ha en syltburk hemma men själva tanken att det går behandla gamlingar hur som helst från sämre matlådor till Lövens traineer är så oförskämt. Hade det varit ett privat företag som sparade in sylten hade stormen gått på alla medier men nu var det bara en S ledd kommun.

Blir man sjuk, dement eller vårdbehövande får kommunen hicka. Blicken hos vår handläggare när jag frågade om kommunen hade skrivit på LOV var talande. Hon ökade mina avlastningstimmar genast. Jag ville bara ha information, men hon såg en räkning när hon trodde jag skulle ge upp anhörigvården.

Hur står det till med Sverige? Är den sociala omsorgen på väg att kollapsa? Är välfärdssamhället på upphällning när vi måste snåla på små slattar av sylt? Blir sylten en tidsbild vi kommer ihåg när samhället har kollapsat totalt när medlen inte räcker till? När de som arbetar är för få och de som behöver hjälp eller bidrag för många? Den ekvationen går inte ihop.

Så, framtiden är bakom pensionärerna. Vi är belastning, kostar omsorg, kräver hjälp och önskar att det vore sylt idag dag. Är framtiden bakom oss alla? Är framtiden bakom och det som kommer bara gissningar, tills svarta svanen kullkastar allt?

Ragundas beslut

Att matlådan kostar 45 kronor

Att inga tillbehör som sylt, rödbetor, inlagd gurka, äppelmos och gelé mm ingår

Att enbart varma grönsaker ingår

Att 2 dl sallad kostar 5 kronor extra

Har inte maten då blivit sämre och dyrare?

Val och valfrihet – även för äldre?

Publicerat av

Det är val på söndag eller nu om du vill förtidsrösta. Men vad är det vi egentligen röstar om? Det enda och enkla svaret är våra pengar. Vi röstar om vem/vilka ska få styra över våra gemensamma tillgångar hopskramlade genom olika skatter, moms, avgifter och försäljning av gemensam egendom. Vem har den bästa ekonomiska grundtanken och skickligheten? Vem är mest varsam med våra tillgångar? Vem sköter bäst det som hör till staten, kommunerna och landstinget, inte sätter oss i evig skuld med galna ofinansierade projekt (de är många, har du kollat skuldbördan i din kommun?) och inte lägger sig i på det vi själva kan sköta? Ideologierna är närapå slocknade i svensk politik men nog finns det skillnader. Den ena halvan vill vara Pappa Staten och ta hand om oss ändå till museibiljett och T- baneresor, val av doktor eller skola och kvittera ut så mycket som möjligt av vår lön. Den andra halvan vill släppa oss lite mer fria, låta oss behålla lite mer av lönen och låta oss göra val, även dumma och klantiga för vi kan inte hålla någon i handen hela livet. Så, vad väljer du?

Jag vill i alla fall välja själv så långt det går. Även om många av mina önskemål inte uppfylls på grund av ekonomi vill jag ändå välja själv från vårdcentral till elbolag. Jag vill välja vem som ska hjälpa mig om jag skulle behöva någon typ av hemtjänst eller vård. Och om jag hamnar i ett äldreboende – må det inte hända, låt mig dö innan – så vill jag ha möjligheten att välja en plats, det ska inte en politiker bestämma för mig. Även de äldre bör ha rätt till eget tänkande eller någon anhörig som tänker för dem och gör ett val.

Vem ska man inte rösta om man vill ha valfrihet även för de äldre. För påståendet: Lagen om valfrihet (LOV) ska gälla i alla kommuner så att äldre själv kan välja mellan utförare svarade 4 partier att de var helt emot LOV. Inte svårt att gissa vilka de är:  MP, V, S, Fi.

M, KD, C  däremot tyckte att även de äldre ska ha valfrihet. De resterande svarade delvis – vad är det, vilken del? Vi kan inte välja överallt för på mindre orter finns kanske bara kommunal omsorg och ett vårdcentral i bästa fall. Men principen att vi medborgare är självständiga varelser och kapabla att göra egna val är viktig och skall inte lämnas till en politiker.

Hur som helst, det är många politiker som vill åt honungsburken och vissa som faller av på grund av att munnen går men ingen hjärna är inkopplad.

Tänk till när du röstar. Sedan kan du inte göra så mycket mer än skapa en twitterstorm om du är missnöjd.