Om språk och hjortar.

Utvalda

Jag hade passerat Tigh-na-sleubhaicg  och Lairig Mor, näst sista dagen på min West Highland Way vandring. Det första huset var raserat, ytterväggarna visade än dess tidigare konstruktion. Den andra hade lite stenar kvar. Århundraden sedan gick kor och får här på sommarbete, människor bröt sten och byggde  murar för att skydda djuren och mot den fientliga omvärlden. Många krig har  pågått här, ofta mellan religiösa grupper som 1645 slaget om Inverlochy.

Nu var  dock inga slag i gång utan något djur ylade. Den lät som en varg. Ett kraftfullt upprepat ylande löd genom dalen, någonstans uppe på berget. Jag spanade men ingen rörelse syntes. Det fanns ju inga vargar i Skottland, de försvann redan på 1700 talet. Ända trodde jag mig kända igen ljudet från en vargnatt i Hamra.

En man kom mot mig och jag undrade vad det var.

Hjortar som slåss om sina honor, sa han.

Men de låter inte alls som i Kingshouse. Där slogs hjortarna halva natten nära tältplatsen, sa jag. .

Varje område har sin dialekt, sa han. Går du bara tre mil åt något håll så låter hjortarna helt annorlunda.

Som vi människor alltså?

Kanske är språket det mest ursprungliga vi har? Det äkta? Även bebisar gråter med olika toner beroende på sin plats i Världen. Vi har vår egen tonart, ihop med de andra i vårt närsamhälle

Sedan möter  vi Staten, vad de ser som rätt språk. Det har till och med förbjudits barn att prata  språk som inte har ansetts rätt i skolan, speciellt de udda dialekterna. Idag pågår kampen om att alla skall lära sig det språket som majoriteten talar, i vårt fall svenska. Men, vi har en flora av språk, som i Babels torn. Oavsett Staters vilja att rätta till våra uttal och uttryck.

Du pratar inte till din baby ett språk du inte kan riktigt. Du pratar ditt hemspråk. Ditt språk. Du förmedlar ett arv av uttryck.

När vi tar till oss ett nytt språk förlorar vi en del av vårt känslouttryck. Även i Sverige har vi områden där språket är så fattigt att bara de invalda förstår. Dock är språket det som förenar oss. Eller lämnar oss utanför.

Själv har jag förlorat utvecklingen av finskan. Det finns så många nya ord och uttryck jag inte kan och förstår efter mina 60 år i Sverige utan andra finska kontakter än julkortsnivå.  Men även mina äldre släktingar där borta har svårt med alla de uttryck som har kommit till när Världen tränger sig på och vill ha sin del i språket. Jag bryter dock på finska. Jag har tröstat mig med vår drottning inte heller har den äkta svenska tonen i sitt tal.

Och – vad är det äkta svenska språket idag?

När jag skriver detta har jag nått till slutet av West Highland Way, från Milngavie till Fort Williams, 154,8 kilometer. Låter kort men leden är bitvis svår. Jag bor nu några nätter i Bed- and Breakfast i slutpunkten Forth Williams. Jag förstår inte vad skottarna säger. När de ser min  oförstående min byter de till engelska, den engelskan  vi andra kan.

Jag tror att språket och språkets tonart är vårt arv, det vår biologi och omgivning har lärt in, det som sitter lik vårt eget djupa uttryck av känslor. Vårt fönster inåt och mot Världen. Även djur har sin egen ton beroende på födelseplatsen och den omsorg omgivningen erbjuder dem.

Jag frågade en gång en pojke med vilket språk han tänkte med. Hans omgivning försåg honom med tre språk, två i familjen och en i skolan. Men han visste inte vad jag menade. Han ägde inget språk. Något att tänka till når politiker vurmar för nya språkbud.

Mer om West Highland Way, årets andra vandring, i nästa inlägg.

Tigh-na-sleubhaicg

Höstvandringar

Utvalda

Akkamassivet september 2023

September har alltid varit min bästa vandringstid. Färre folk på lederna. Då finns den där känslan ”into the wild”.

Padjelanta

Höstfärgerna börjar komma eller det är redan höst och dess glans.

Grönland 2016

När jag ser på mina gamla bilder är det många vandringar som skett från slutet av augusti till början oktober. Hösten är min bästa tid.

PCT Washington 2018, mile 2420

Om årets andra vandring i senare inlägg.

Trump är vinnaren i kakor.

Utvalda

Något roligt om det väl så bedrövliga USA valet. Först puttade Vita Huset ut en kandidat, den sittande presidenten. Sedan utnämnde vicepresidenten sig nästan själv till en ny presidentkandidat. Inga andra tävlande där inte. Trump för sin del var snart en självklar kandidat när de andra hoppade av i tur och ordning.

Kampen pågår om presidentposten. 5 november är själva valet. 20 januari inträder den nye presidenten till Vita Huset.

Det har varit en rörig och även farlig kampanjperiod. Den röda kandidaten, Trump, var nära att skjutas. Den blåa, Harris, vägrar prata med pressen. Någon sa att en sångare som är poppis just nu räddade demokratin när hon sa sig rösta på Harris.  Räddade demokratin? Var det så enkelt?

Vad vill de?  Det är något oklart i alla fall från Harris sida. Det är alltid oklart när man lutar åt vänster. Hur mycket då? Var hon inte beredd på de svåra frågorna: ekonomin, gränsen, vapenmakt? Hon har ju haft 3,5 år på sig att fixa en del av sina hjärtefrågor.

Oavsett, kampanjerna känns smaklösa. Enorma summor av pengar rullar in och ut. Ge mig två miljoner dollar just nu, ropar Harris.  Köp en keps, manar Trump.

Lochel´s Bakeri i Hatboro Pennsylvania har ett uppsving I valkakor. Du kan köpa en kaka  – cookie –  med Trump eller Harris som dekoration. I valet mellan Trump och Harris  har Trump en överlägsen vinst. Fredag morgon var 5200 Trumpkakor  sålda mot Harris ynka 500. Covid tog hårt på verksamheten så varje kaka behövs.

Gillar inte demokrater kakor? Är det för hälsovådligt?

Kakor beställs även till andra landsdelar, de röda alltså.

Harris leder i polls med en hårsmån i Pennsylvania men Trump i kakor. Vill du läsa mer om vad de båda kandidaterna vill och lovar gå till deras hemsidor. Alltid bra att veta innan man börjar attackera eller beundra någon.

https://www.instagram.com/p/C_duDuauFGz/?utm_source=ig_embed&ig_rid=64b2b3ca-da73-4760-ac0f-4ce40c3086ed

Dagens djur är kor.

Utvalda

Regeringen fungerar att stänga kor inne igen. Vi konkurrerar dåligt med andra mjölk – och köttproducenter, de i EU med andra regler och kanske även annat klimat.

1988 beslutades att kor måste få vara ute på sommaren och hönor ska inte sitta i bur. Nu föreslår statlig utredning att kor i så kallad lösdrift inte behöver vara ute.

Peter Kullgren (KD) har  överlämnat betänkandet från den statliga utredningen om en konkurrenskraftig animalieproduktion till landsbygdsminister. Nio av tio svenska mjölkbönder har lagt ner sin verksamhet sedan 1988 och antalet mjölkkor i Sverige nära nog halverats. Om det orsakas av att kor går ute i varje fall på sommaren mår vara osagt. Det borde ju förbättra kvalitén och välmåendet av kon? Kan det vara så att enheterna nu är stora och även bättre för att bli lönsamma. En ko ger mer.

Runt år 1980 mjölkade en ko cirka 5 000 liter per år och nu är volymen cirka 9 000 liter. Mängden producerad mjölk har därmed inte minskat lika mycket som antalet mjölkkor, som  alltså har mer än halverats på drygt 40 år.

Beteskravet ­infördes 1988. Astrid Lindgren var drivande i frågan om djurs rätt att vara ute. Då var korna fastbundna men idag är ca  80 procent av mjölkkorna i lösdriftstallar där de rör sig fritt. I ett lösdriftssystem ges djuren mycket goda möjligheter till naturligt beteende.

Naturligt beteende? Vad är naturligt för en ko som är uppvuxen i fångenskap?

Utredningen föreslår av konkurrensskäl att mjölkproducenter med kor i lösdrift själva ska få bestämma när och om deras djur ska vistas på bete.

Jag såg en märklig skylt ute vid en hage. Det brukar vara kor eller får, inte mjölkkor, där. Har suddat bort kontaktuppgifterna.

Här betar djur för den biologiska mångfaldens skull, inte för att djur är hungriga, de vill gå fritt ute och förser sig med mat för sin skull.

Nej, det var inget om klimatet denna gång men  detta att kalla allt för mångfald är faktiskt korkat. Jag tvivlar på att det blir flera växter eller insekter när djuren har ätit upp.

Eller gör det så?

Nu var det inga djur i hagen. Nej, det är inte nedlagt utan en stor ny hage med elstängsel och solceller har byggts upp. Kor vaktas inte av kopigor, de vaktas av elstängsel.

Får och fårvakt i Ville des Claciers, Frankrike.

Mångfald har blivit ett modeord som används till leda. Ibland känns det som enfald.  Nej, vi ska ju inte ha djur, dricka mjölk och äta biff. Får är lite inne för vi ska inte ha fleecetröjor utan yllekoftor. Fleece läcker plast till haven – och även våra hjärnor har plast i sig. Jag är säker att det påverkar vår analysförmåga.

Vad anses ok att äta ur klimat synpunkt diskuteras ofta. Nu finns åter nya regler angående vad du förväntas äta ur miljö- och klimatsynpunkt samt näringsvärde kombinerad. De nya nordiska näringsrekommendationerna minskar det rekommenderade köttintaget till 350 gram per vecka. Vår kost föreslås i första hand bestå av grönsaker och frukter, inklusive baljväxter och potatis, samt fet fisk. Förr var kyckling bra mat men nu ska vi äta sparsamt av det. Ägg var också lite tveksamt. Vill du läsa hela analysen och rekommendationer:

exakt 350 gram kött, två bitar filé och en hamburgare från min frys.

https://pub.norden.org/nord2023-003/overview-of-food-groups-meal-and-dietary-patterns.html

Kan direkt säga att alkoholrekommendation  är: noll.

Om höjd pris kunde ge kor en utevistelse på sommaren  vore du beredd att betala för det? För mig gör ju 5 kronor mer per liter ingenting eftersom det går åt en liter mjölk per vecka men för barnfamiljer  blir det några tior. Men många köper läsk, chips och godis till helgen så familjerna lär inte gå i konkurs med ökat mjölkpris. Skolor drar nog in, de gör det redan. Men, det finns EU bidrag till det om man ids söka och ha en skylt som informerar om den EU godheten..

Läs mer om kor och produktion på:

https://www.dalademokraten.se/2023-08-08/en-mjolkgard-producerar-nu-mer-an-tio-pa-70-talet/