Torkade sjöar och värmebölja på min Grönlandsvandring och något om sopor också.

img_5418

Det var torrt och varmt. Grönland hade värmebölja. Ja, det hade varit varmt sedan april med några undantag. Mindre sjöar hade torkat ut (bild ovan), vattendrag likaså.

När jag satt på någon sönderkörd punkt vid leden luktade det liksom olja. Var det metan? Hur som helst tinar permafrosten om värmen fortsätter. Två dagar visade min lilla termometer 32 grader i skuggan.

Torkan kunde jag knappt göra något åt men jag lämnar aldrig skräp i naturen. Jag orkar bära det tillbaka, så svag är jag inte. Tyvärr gör en del inte det. Har sällan sett så skräpiga stugor och omgivningar där toalettpapper flaxar omkring. Stora förvaringslådor avsedda för annat var fulla med skräp. Tomma gas burkar, rester… avfall.

Vad är det för människor som inte begriper det elementära: att ta hand om sitt skräp?

img_5677

På flygplatsen stod vädjan för turister att värna om naturen. Men när jag gick till sjön Ferguson, ca 5 kilometer från flygplatsen, gick jag förbi soptippen. Det såg ut som förråd för allehanda maskiner men det var avstjälpningsplats för uttjänta bilar, maskiner – ja allt som hade sett sin bäst före datum.

Vad gör man av soporna på en liten ort då frakt skulle bli orimligt dyrt och återvinning är inte ens ett ord? Det fanns insamling för glas och farlig hushållsavfall men vart hamnade det sedan vet jag inte.

img_5596

Jag köpte en flaska vatten när kranen var stängd på tältplatsen. Vatten från Ice Cap stod det i flaskan. När jag läste vidare var vattnet buteljerat i Danmark. Vatten från Ice Cap? Hm.

När jag kom hem hade dörröppningen blivit rökruta. Fimpar i massor. Olika engångsartiklar och papper hade hamnat på husets baksida. Tydligen hade folk satt där och fikat men inte orkat städa efter sig.

Kan vi göra något åt klimatet när vi inte orkar göra något åt våra sopor? ”Klimat tåget” har nog redan gått. Hur ska vi kunna vara rädda om det natur som finns kvar är en bättre fråga. Vildmarken krymper hela tiden. Det är vildmarkens träd som andas för oss. Hur många människor kan jorden livnära? Har vi passerat dess kapacitet redan?

Är det som Stephen Hawking säger: att vi bör leta reda på någon annan planet att kolonisera?

img_5523

Även jag har slitit på vildmarken, helst den utan stigar.

 

 

Är vatten också en ändlig resurs?

IMG_4944Vi har inte fått frukost och kunde inte duscha, sa grannen när vi passerade varandra i korridoren på morgonen.

Vattnet var avstängt sedan midnatt eller det hade hänt något med vattenförsörjningen. Vad visste vi inte. Ingen info på hemsidan. Det fanns ingen förvarning. Rören brummade tillsammans med morgonens ilska när folk fick gå till jobbet utan önskad frukost och dusch. Toaletten gick ju inte att spola heller.

IMG_4691Jag hade också märkt vattenbristen. Kranen gav ifrån sig ett knorrande pip och luftbubblor på morgonen, inget vatten. Jag tog vatten från vattenkannan i kylen. Till lunch kom vattnet åter. Vi skulle klara oss en vecka, kanske två med vatten från den lagrade reserven men då får vi vara lite skitiga och skippa disken. Att bada i sjön lockar inte så här års.

Vatten är nödvändigt. Man överlever ett tag utan mat men inte utan vatten. En vuxen kan klara sig 3 – 10 dagar utan vatten beroende på hur konditionen var innan och vad man gör, ligger stilla eller springer runt i panik. Ibland kan man läsa om folk som hittats efter jordbävning eller gruvras och de har överlevt i rasmassorna några veckor utan något ätbart.

En döende kan överleva länge utan vätska, ibland ända upp till 2–3 veckor. Men då brukar anhöriga få panik och kräva dropp vilket förlänger plågan.

På flera ställen i Sverige har vattnet varit odrickbart på grund av något utsläpp eller fel och folk har fått koka vatten i månader, som i Östersund. Vattnet kan också visa sig ha varit förgiftad, inte dödligt men skadligt som i Kallinge. Men Sverige har i regel bra vatten. Redan på våra vanliga semesterorter utomlands som Kanarieöarna eller Cypern får man köpa dricksvatten. Och åker man längre bort så är köpevatten eller kokning nödvändigt än på flera ställen. Våra guider bar alltid trelitersflaskor för oss på Kilimanjaro och en av de medföljande var benämnt ”vattenansvarig”.

IMG_3844Har du något vatten lagrad? Några liter ens?

Det har varit en del uppmärksamhet kring preppers. Vad man menar med ordet varierar från de som bosatt sig i skogen med sikte på självhushåll och flera månaders lager till de, som jag, vilka kan klara sig ett tag, några veckor eller en månad om en katastrof drabbar oss. Man kan ju bli sjuk också och inte kunna gå ut. Det blir ingen rolig mat i så fall, men man överlever. Många andra är i gång och letar efter kunskap. Tilltron till att Samhället ordnar upp ens liv vid kris håller på att minska. Det krisar snabbt om det vi förväntar oss inte fungerar. När strömmen gick i en Stockholmsförort krossade folk fönster för att råna affärer. Inom en timme hade Polisen tappat kontrollen. Vad skulle hända om en riktig katastrof skulle drabba oss?

David Jonstad, journalist och författare menar att vi själva byggt upp ett industrisamhälle, vars enorma komplexitet till slut gjort det sårbart. Att det räcker med en uppblossande kris, i form av virus, börskrasch eller terrorism, för att hela samhällsbygget ska börja svaja. I själva verket befinner vi oss redan nu i ett långsamt sönderfall.
Han räknar upp en rad symptom som blivit extra märkbara den senaste tiden: accelererande klimatförändringar, en desperat jakt på de sista resurserna, en skenande skuldsättning.
Jonstad hittar du på: http://davidjonstad.se/bocker/kollaps-livet-vid-civilisationens-slut/

Hur man än tänker om beredskap bör var och en fundera över vad man inte kan vara utan vid längre strömavbrott och med stängda affärer. Och utan vatten eller ifall man bor vid vattendrag eller sjö utan vattenrening.

IMG_0047

Häromdagen ordnade jag äntligen till en ”om strömmen går låda” i stället att ha allt utspritt. Bara ta lådan och där finns ljus, tändstickor, ficklampor, power bank. Strömmen har brutits flera gånger under vintern trots knappt någon snö och inga stormar. Man behöver inte vara prepper för att ha lite framförhållning.

Egentligen bör en god grundberedskap i hemmet för en oförutsedd händelse eller kris vara en självklarhet. Vi vidtar förberedande åtgärder på många sätt genom försäkringar, larm, brandvarnare, a-kassa, sparande, plåster i badrumsskåpet och allt vad det kan vara. Ändå är det förvånansvärt få som tänker på de mest basala behoven; skydd och värme, rent vatten, mat och kommunikation, säger Andreas Karlsson som driver bloggen http://urvaken.com/ En annan blogg med sunda vardagstips om säkerhet är: https://forberedd.wordpress.com/

Intervjun är på:
http://www.expressen.se/debatt/fler-borde-bunkra-upp-med-mat-och-vatten/

MSB rekommenderar att i ett första steg ha förråd för 72 timmar. Men det har väl de flesta? Kanske inte vatten för vi tror att det rinner ju alltid? Inte ens egen brunn fungerar om elen försvinner.

Även i Sverige kan vattnet sina. Öland har vattenbrist. Varje dag fraktas 260 kubikmeter vatten från fastlandet till Öland varje dag eftersom grundvattnet sinat. Vattenbristen är mycket stort problem för lantbrukarna på Öland som behöver stora mängder vatten till sina djur varje dag, men även många hushåll har problem med vattenförsörjningen. Befolkningen har också ökat genom flyktingmottagning.

9,1 % i världen saknar rent dricksvatten vilket motsvarar 633 miljoner människor. Om du har mindre än en kilometer till säker källa räknas det som tillgång till vatten, om jag minns rätt. Även om situationen i världen har förbättrats saknar många vatten eller har en begränsad tillgång till det. 676200 personer i Rumänien saknar rent vatten 632 100 i Polen, dessa är EU länder. Karta på:
http://www.nationalgeographic.com/clean-water-access-around-the-world/#select/TOT/total
http://news.nationalgeographic.com/2016/03/160301-global-potable-water-access-graphic-data-points/

Kalifornien har vattenbrist. För lite regn och för mycket värme. Varmare och torrare vintrar har gjort att snötäckena i Sierra Nevada-bergskedjan krympt och blivit historiskt små. Denna snö är vanligtvis en av delstatens största vattenkällor. Men nu är den obefintlig. Kalifornien är inte det enda stället med vattenbrist. Regelbundet kommer rapporter om Etiopien och andra delar av Afrika samt Australien.

Watercyclesummary
Färskvatten är inte en oändlig resurs fast vi trodde så. Minns ni vattnets kretslopp som vi lärde i skolan? Är vi för många som sliter på kretsloppet? Har klimatet blivit vår fiende? Kan dålig underhåll av ledningar och brister i vattenrening göra även din morgon usel utan kaffe?

Tänker man lagra vatten räknar man med ca 4 liter om dagen för vuxen person.

Vattnets kretslopp By John Evans and Howard Periman, USGS – https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=26818355
http://www.sydostran.se/ronneby/giftigt-vatten-i-kallinge/
http://www.expressen.se/geo/800-dagar-av-torka/
https://mitti.se/12-000-blev-utan-strom-i-tensta-och-rinkeby/
http://www.sydsvenskan.se/inpa-livet/det-kravs-nog-inte-manga-timmars-elavbrott-for-att-folk-ska-bli-desperata/
http://www.sydsvenskan.se/inpa-livet/vi-skulle-nog-klara-oss-utan-problem-i-tva-manader/
http://www.sydsvenskan.se/inpa-livet/i-verkligheten-sker-det-hela-i-ultrarapid/
http://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/vatten-transporteras-over-olandsbron

 

FN vill veta dina prioriteringar

FN vill veta vad just du prioriterar. I en undersökning som har 16 frågor och en valfri får vi rösta på de 6 vi vill prioritera. Det är frågor som arbete, utbildning, vatten och sanitet, jämlikhet, global uppvärmning, vägar, internet, regering… ja, gå till http://vote.myworld2015.org/

7 012 063 personer från olika länder med olika utbildningsnivåer och ålder har redan placerat sina 6 frågor till prioritetsordning.  God utbildning ligger som etta med 4 685 870 röster. Bättre hälsovård med 3 948 994 röster som tvåa och bättre arbetsmöjligheter trea med 3 800 514 röster följd av ärlig och öppen regering 3 213 618. Vad var sist på listan? Aktion för klimatförändringar vilket är jämt på tapeten i Sverige. I så kallade utvecklingsländer har den miljöfrågan låg prioritet. Det är inte befolkningen i dessa länder som har överkonsumtion av prylar och naturresurser.

Från Sverige har 5583 personer deltagit. Även de svenska deltagare ser god utbildning som det viktigaste medan önskan om bättre vägar och internet är ointressant för oss. Vi har ju redan det! Klimatfrågan kommer som trea och jämlikhet mellan män och kvinnor fyra. Jag som trodde vi var väldigt jämlika redan. Är det verkligen viktigare än vatten och sanitet? Ser vi bara på oss själva och har ingen blick längre än näsan räcker?

Ryssar däremot sätter jämlikheten lägst om man frågar männen. Är det bara gammalt eller put – in effekt? Tuffa män med bar överkropp ridande på en björn medan kvinnorna tittar stjärnögd?

Det ser ut som om utbildning är högt värderat i alla länder medan andra frågor beror på vem man frågar. Afrikanska länder sätter vatten och sanitet högt och det är lätt att förstå. I många länder har inte ens hälften av befolkningen rinnande vatten/toalett. Under min resa i Tanzania insåg jag hur illa det var vad gäller hygien och vatten. Toaletterna, hål i marken var hemska, var och en bar på en skitig vattendunk på väg någonstans där det fanns en kran eller något som liknade vatten i en grop. Hotellet hade en pool förstås.

Vi är privilegierade. Vi kan peta i grader av jämlikhet medan miljoner kvinnor bär vatten till familjens behov.

Men gå och rösta. Det är intressant att se hur världen utanför rangordnar några av behoven vi har.

http://data.myworld2015.org/

 

 

Jag och andra, mera kända, miljöskurkar.

Vi behöver visst 3,7 jordglob ifall alla ska leva som vi i Sverige vilket nog inte riktigt är sant för en del lever fattigt och snålt och andra drabbar miljön värre med sitt levnadssätt och sin konsumtion. Så vissa behöver kanske bara 2,5 jordglob medan andra ska ha 5. Sant är dock att vår levnadsnivå sliter på resurserna. Tänk bara på våra 4,5 miljoner personbilar som rullar på våra vägar. Eller alla de importerade tekniska prylarna, fryst fisk som åkt världen runt eller billiga äpplen som fraktas från Argentina nu när svenska äpplen är som bäst men ligger på marken och ruttnar. Eller de politiker som alltid gapar om miljön men lever inte som de lär. Romson till exempel behöver nog flera jordglob och Wetterstrand likaså som flög jämt till kärleken i Finland.

Det vore bra om vi intensifierar sökandet på beboeliga planeter för behovet är uppenbar.

Men hur ska vi leva för att inte rasera våra barns framtid? Avstå? Från vad? Som pensionär med usel pension tack vare att man var hemma med barn ett tag och arbetade sedan med ett samhällsnyttigt arbete som hade krävt universitetsutbildning men var lågt värderad lönemässigt, är det enkelt att avstå från vissa saker, bil till exempel. Det är en del man inte har råd med. Det blir automatiskt miljövänligt i vardagen. Jag tror att pensionärer med låg pension är de mest miljövänliga vi har, de konsumerar ju måttligt men samtidigt har de levt längre. Lite sent att tänka på miljön nu? Jag läste nyss Leif Perssons:” Gustavs pojke” där han beskriver hur sopor hamnade i sopbergen utan kontroll. Det var nyligen, inte hundratals år sedan. När jag krävde papper- och glasinsamling vid 60talet var intresset ljummet från kommunens sida. Även om man lever med miljön i fokus idag har man använt en del resurser under årens lopp. Att vara miljövänlig nu är bara en ursäkt för gamla synder.

Jag en miljöskurk kompenserar miljövänligheten med att flyga. Kan en miljöpartist, kan jag. Flyget till barnbarnen är betydligt billigare än tåget och tidsvinsten avsevärd. Det blev också några längre flygresor i år, till Venedig och till Tanzania. Fy! Kan jag skylla från mig med det faktum att jag inte hade flugit alls före 35 års ålder och borde ha lite andel i lager? Inte? I min ungdom var det inte vanligt med flygresor. Man tog tåget eller bussen till släkten en gång i året. När jag berättar för barnbarnen om min barndom och det vi inte hade då är det verkligen häpna. Men när jag berättar om flickskolan där jag gick, där alla lärare var disputerade, blir de stumma av beundran och vill genast börja i en sådan skola, men dessa är ju ojämlika och stängda.

Jag tror att miljöfrågan är körd och möjligheten att nå FN målen som att bota fattigdom, rent vatten för alla, ingen svält och noll mödradödlighet är bara vackra ord med lite handling. Krig är det mest miljöfarligt vi har men jag lämnar det nu och återkommer en annan dag. När jag föddes var vi ca 2,5 miljarder. Idag är vi 7 266 459 796 men räkneverket tickar fortare än jag hinner kopiera siffrorna, klockan 18.24 var vi så många. Det är inte bara befolkningen i världen som har tredubblats under min tid utan konsumtionen i den välmående delen har exploderat. Alla vill leva som vi. Jag måste erkänna att jag inte hade förstått hur enorm skillnaden än var innan nu när jag besökte Tanzania. När jag bodde i Vietnam 35 år sedan var skillnaden i levnadsförhållanden stor men liksom naturlig. De var efter i utvecklingen, moderniseringen och krigsskadade, men de var på väg…Kanske även det var bara en önskedröm som tröstade våra insatser?

Ca 4 miljarder saknar rent vatten och många har långt till kranen (se nedan). Det tycks inte vara så säkert här hemma heller utan dricksvattnet innehåller kemikalier, gifter, hormoner och annat vi vill inte dricka. Jag köpte en flaska vin idag och ett öl till gubben, kan vara säkrare än kranvattnet. Ström däremot har vi oftast men även det klipps av ibland när vädret så vill men ute i världen saknar 1,5 miljarder människor ström, vilket kunde delvis lösas med den nobelprisbelönade uppfinningen LED-lampor och lite solceller så barnen kunde läsa läxor när mörkret faller ifall de nu får gå i skolan förstås Men det vore bara nödhjälp. I de mindre utvecklade länderna vill alla barn gå i skolan, här hemma planerar Regeringen tvångsåtgärder. Det är stora skillnader i världen, ibland överraskande.  Här vill vissa stänga av kärnkraften. Kanske dags att börja lita på solen? Ser ni många solcellspaneler på taken nära er? I grannskapet finns två hus med några paneler var, varav den ena för att värma garaget för bilen.

Det är vegetarisk vecka hemma men vi äter så lite kött i regel så det gör ingen skillnad för världen. Jag har inte ens bytt till lågenergilampor så syndare som jag är, gillar inte att få kvicksilver i mitt hem som ibland besöks av små barn vilka kan välta en lampa. Jag våt-torkar allt innan jag dammsuger. Det lärde sjukhuset mig när min allergi var som värst. Men nu har jag fått veta vilken miljöskurk jag är, värre än industrin.  Vilken industri tänkte de på? Den i Kina varifrån våra prylar kommer? Jag fortsätter. Jag sorterade soporna idag men sopbilen kom samtidigt och hällde allt, utom glas och papper, ihop i bilens gap så jag undrar varför jag sorterar så noggrant. Krasch, krasch lät det när bilen tuggade en cykelkärra, litet bord, mjölkpaket, burklock och plastpåsar.

Sopstrejk? Slänga allt ihop bara? Jag ska kanske göra en Romson: jag visste inte, jag trodde, det var någon annan som… men något säger mig att det inte vore min stil.

Det är svårt att göra rätt i miljöfrågor även för en minister, inte konstigt att jag är en miljöskurk. Jag är ju bara en socionom, den utbildningen vår statsminister gav upp med och dessutom i samma skola,  medan jag körde forskarutbildningen också. Dock sades aldrig ordet miljö i undervisningen. Kan jag skylla på det också?

http://www.dn.se/nyheter/sverige/ditt-dammande-kan-vara-varsta-miljoboven/

Ang. vatten: Följande anskaffningssätt är inkluderade: Vattenrör, en gemensam tillgänglig vattenpost, brunn med en pump, en skyddad källa eller regnvatten. En vattenkälla av bra kvalitet skall kunna ge minst 20 liter vatten per person per dag och befinna sig inom ett avstånd på max 1000 meter. Då anses man har tillgång till bra vatten.

http://www.dn.se/ledare/signerat/ekologiska-fotavtryck-foregangsland-eller-roffarnation/

http://www.dn.se/nyheter/sverige/farliga-gifter-kan-finnas-i-dricksvattnet/