En Julhistoria från vinden

Vi hade inbrott på vinden före jul några år sedan. Förmodligen var det knarkare som försökte hitta saker för att sälja. Par av dem sågs springa ut ur huset och de tappade någonting stulet i farten. Ingen ställdes dock till ansvar. Polisen hade inte tid med vindsinbrott fast drogmissbrukarna var redan välkända.

Tjuvarna hade letat efter säljbara föremål. Allt såg ut som en röra.

Många hyresgäster förlorade saker men försäkringsbolag ersatte inte det förlorade. Man får inte förvara värdesaker så oskyddat. Vi städade och var förbannade. Jag hade ingenting dyrbart i pengar räknat på vinden. Gamla leksaker, barnböcker, resväskor, skidor, isborr,  jul låda… Det enda som var värt något var sonens myntsamling som av misstag hade hamnat på vinden i en låda med gamla skolböcker. Tjuvarna hade dock inte upptäckt det. Inte heller flera kilo lego.

Det som försvann var några barnböcker, isborren och julkrubban. Vem stjäl en julkrubba med den heliga familjen i form av små träfigurer? Det var lågt. Barnböckerna hade inte heller något värde annat än för barn. Det var ingen is på sjön och isborren var  inte värt mer än en tia nu.

Kanske hade inbrottstjuvarna barn? Kanske gick de hem och gav barnböckerna som julklapp till sina barn? Kanske sattes julkrubban upp och den påminde om Julens budskap, om Jesus födelse, ett barn som inte heller hörde till de rika. Kanske sa barnen till pappa tjuven God Jul, gav honom en kram och var glada över böckerna?

Vet inte. Jag tog in jullådan och den hamnade i klädkammaren. I den finns en kula från år 1952. Jag fick en blå. Min syster fick en röd. Vi hängde de i granen och var så lyckliga över så vacker juldekoration. När de levande ljusen tändes glittrade kulorna. De övriga dekorationerna var hemmagjorda utöver julängeln som var en släktklenod  och julstjärnan som far hade köpt till mor vid deras första Jul.

Hyresvärden satt in bättre lås till vinden och inpasserings system till huset ändrades till svårare att bemästra. Så småningom pollades alla ingångarna till området på grund av smash and grab stölderna. Dessa var dock inga missbrukare utan stölderna var välplanerade och riktade sig  till vissa affärer. In genom glasdörrarna och ut innan larmet hade ringt så länge att omgivningen reagerade. Det sker stölder ändå. Nu tar tjuvarna sig in per motorcykel, riktar pistolen mot personalen i guldsmedsaffären och är borta i en sekund efterlämnande affärspersonal med dödsångest och krossat glas.

Kanske någon av tjuvarnas kvinnor får ett smycke som julklapp? Inte du?  En och annan i Sverige har stöldgods i sitt hem. Du kan köpa nästan vad som helst på tjuvmarknaden. När jag stod och tittade på ett elektronikföretags skyltfönster kom en man till mig och sa att han kunde fixa ett TV till halva priset i morgon. Det var inte affärsinnehavaren och Black Friday.

Vi andra, vi som ärligen har betalat våra julklappar är lyckligt lottade? Nej, det är inget lotteri i att vara ärlig. Man väljer. Man väljer en stor del av sitt liv. Ursprunget, biologin kan man inget göra åt men hur man använder det är i ens egna händer. Man kan bli inbrottstjuv eller ”Jesus”. Det finns ingen naturlag som bestämmer om vi skall bryta oss bland andras saker på vinden eller nöja oss att köpa det vi har råd med.

God fortsättning!

Bild från Wikimedia: David Castor (user:dcastor) eget arbete, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=3327339

Några andra julhistorier från tidigare år:

http://blogg.iniskogen.se/2017/12/19/gladjen-av-ett-par-vantar-arets-julhistoria-fran-gamla-tider/

http://blogg.iniskogen.se/2016/12/21/en-julhistoria-om-ett-annat-barn/

http://blogg.iniskogen.se/2015/12/21/arets-julberattelse-och-liten-paminnelse-om-julens-mening/

 

Ingen skatt vid regnbågens slut men väl i affären…

Brukar din pojkvän/sambo/make stjäla kläder för dig? Jag hindrade en stöld idag. Jag gick in på Lindex och precis före mig gick två män, kanske i 30årsålder. Den ena stannade utanför dörren och den andra gick in och grabbade tag på en hög tröjor och stegade direkt ut. Jag stod kvar vid dörren och sa ilsket ”vad gör du” och hindrade honom att gå ut med tröjorna. Han slog mig på armen, trängde sig ut men släppte tröjorna på golvet och de sprang från platsen.

Han skrek: jag lämnar de eller något.

Jag såg ingen personal någonstans och tappade lusten att handla. Skulle jag ha skrikit? Jag gick hem. Nu har jag så j…a ont i armbågen.

Jag undrar hur mycket billigare våra liv vore om folk betalade för sig i affären? Om stölder och förstörelse, bilbränder och rån, mord och våldtäkter inte fanns? Om folk vore mer ärliga? Om politikerna inte festade upp våra pengar? Om ingen fuskade med A – kassa, sjukpenning, assistansersättning och inte ens vab – dagar?

Och om ingen skulle ta ihjäl en annan för makt, tro eller olja eller någon idiotisk vanföreställning om hur livet skall inrättas?

Vore det ens möjligt? Troligen inte. Vi valde inte den vägen utan vi söker makt och fördel. Hur skulle världen se ut utan kriminalitet och krig? Vore det för idylliskt? Varför kan vi inte söka spänning inom forskning eller sport i stället? Måste det finnas kriminalitet för att vi andra skall känna oss goda?

Vet inte. Nu måste jag ta en värktablett. Armbågen skriker. Hoppas det går över.

Fakta:

Under 2013 anmäldes omkring 48 900 butiksstölder. Stölderna handlar ofta om låga belopp och de flesta butiksstölder räknas därför som snatteri.

Antalet anmälda butiksstölder har varierat under den senaste tioårsperioden, men trenden har varit nedåtgående de senaste fem åren, och antalet ligger nu 21 procent lägre än för tio år sedan.

De flesta stölder och snatterier upptäcks inte, vilket gör det svårt att utifrån statistiken avgöra butiksstöldernas omfattning. Specialstudier av butikernas svinn visar att endast mellan fem och tio procent av det totala antalet butiksstölder upptäcks och anmäls till polisen. Stölder av personalen upptäcks sällan.

https://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/butiksstold-och-snatterier.html