Torkade sjöar och värmebölja på min Grönlandsvandring och något om sopor också.

img_5418

Det var torrt och varmt. Grönland hade värmebölja. Ja, det hade varit varmt sedan april med några undantag. Mindre sjöar hade torkat ut (bild ovan), vattendrag likaså.

När jag satt på någon sönderkörd punkt vid leden luktade det liksom olja. Var det metan? Hur som helst tinar permafrosten om värmen fortsätter. Två dagar visade min lilla termometer 32 grader i skuggan.

Torkan kunde jag knappt göra något åt men jag lämnar aldrig skräp i naturen. Jag orkar bära det tillbaka, så svag är jag inte. Tyvärr gör en del inte det. Har sällan sett så skräpiga stugor och omgivningar där toalettpapper flaxar omkring. Stora förvaringslådor avsedda för annat var fulla med skräp. Tomma gas burkar, rester… avfall.

Vad är det för människor som inte begriper det elementära: att ta hand om sitt skräp?

img_5677

På flygplatsen stod vädjan för turister att värna om naturen. Men när jag gick till sjön Ferguson, ca 5 kilometer från flygplatsen, gick jag förbi soptippen. Det såg ut som förråd för allehanda maskiner men det var avstjälpningsplats för uttjänta bilar, maskiner – ja allt som hade sett sin bäst före datum.

Vad gör man av soporna på en liten ort då frakt skulle bli orimligt dyrt och återvinning är inte ens ett ord? Det fanns insamling för glas och farlig hushållsavfall men vart hamnade det sedan vet jag inte.

img_5596

Jag köpte en flaska vatten när kranen var stängd på tältplatsen. Vatten från Ice Cap stod det i flaskan. När jag läste vidare var vattnet buteljerat i Danmark. Vatten från Ice Cap? Hm.

När jag kom hem hade dörröppningen blivit rökruta. Fimpar i massor. Olika engångsartiklar och papper hade hamnat på husets baksida. Tydligen hade folk satt där och fikat men inte orkat städa efter sig.

Kan vi göra något åt klimatet när vi inte orkar göra något åt våra sopor? ”Klimat tåget” har nog redan gått. Hur ska vi kunna vara rädda om det natur som finns kvar är en bättre fråga. Vildmarken krymper hela tiden. Det är vildmarkens träd som andas för oss. Hur många människor kan jorden livnära? Har vi passerat dess kapacitet redan?

Är det som Stephen Hawking säger: att vi bör leta reda på någon annan planet att kolonisera?

img_5523

Även jag har slitit på vildmarken, helst den utan stigar.

 

 

Är vatten också en ändlig resurs?

IMG_4944Vi har inte fått frukost och kunde inte duscha, sa grannen när vi passerade varandra i korridoren på morgonen.

Vattnet var avstängt sedan midnatt eller det hade hänt något med vattenförsörjningen. Vad visste vi inte. Ingen info på hemsidan. Det fanns ingen förvarning. Rören brummade tillsammans med morgonens ilska när folk fick gå till jobbet utan önskad frukost och dusch. Toaletten gick ju inte att spola heller.

IMG_4691Jag hade också märkt vattenbristen. Kranen gav ifrån sig ett knorrande pip och luftbubblor på morgonen, inget vatten. Jag tog vatten från vattenkannan i kylen. Till lunch kom vattnet åter. Vi skulle klara oss en vecka, kanske två med vatten från den lagrade reserven men då får vi vara lite skitiga och skippa disken. Att bada i sjön lockar inte så här års.

Vatten är nödvändigt. Man överlever ett tag utan mat men inte utan vatten. En vuxen kan klara sig 3 – 10 dagar utan vatten beroende på hur konditionen var innan och vad man gör, ligger stilla eller springer runt i panik. Ibland kan man läsa om folk som hittats efter jordbävning eller gruvras och de har överlevt i rasmassorna några veckor utan något ätbart.

En döende kan överleva länge utan vätska, ibland ända upp till 2–3 veckor. Men då brukar anhöriga få panik och kräva dropp vilket förlänger plågan.

På flera ställen i Sverige har vattnet varit odrickbart på grund av något utsläpp eller fel och folk har fått koka vatten i månader, som i Östersund. Vattnet kan också visa sig ha varit förgiftad, inte dödligt men skadligt som i Kallinge. Men Sverige har i regel bra vatten. Redan på våra vanliga semesterorter utomlands som Kanarieöarna eller Cypern får man köpa dricksvatten. Och åker man längre bort så är köpevatten eller kokning nödvändigt än på flera ställen. Våra guider bar alltid trelitersflaskor för oss på Kilimanjaro och en av de medföljande var benämnt ”vattenansvarig”.

IMG_3844Har du något vatten lagrad? Några liter ens?

Det har varit en del uppmärksamhet kring preppers. Vad man menar med ordet varierar från de som bosatt sig i skogen med sikte på självhushåll och flera månaders lager till de, som jag, vilka kan klara sig ett tag, några veckor eller en månad om en katastrof drabbar oss. Man kan ju bli sjuk också och inte kunna gå ut. Det blir ingen rolig mat i så fall, men man överlever. Många andra är i gång och letar efter kunskap. Tilltron till att Samhället ordnar upp ens liv vid kris håller på att minska. Det krisar snabbt om det vi förväntar oss inte fungerar. När strömmen gick i en Stockholmsförort krossade folk fönster för att råna affärer. Inom en timme hade Polisen tappat kontrollen. Vad skulle hända om en riktig katastrof skulle drabba oss?

David Jonstad, journalist och författare menar att vi själva byggt upp ett industrisamhälle, vars enorma komplexitet till slut gjort det sårbart. Att det räcker med en uppblossande kris, i form av virus, börskrasch eller terrorism, för att hela samhällsbygget ska börja svaja. I själva verket befinner vi oss redan nu i ett långsamt sönderfall.
Han räknar upp en rad symptom som blivit extra märkbara den senaste tiden: accelererande klimatförändringar, en desperat jakt på de sista resurserna, en skenande skuldsättning.
Jonstad hittar du på: http://davidjonstad.se/bocker/kollaps-livet-vid-civilisationens-slut/

Hur man än tänker om beredskap bör var och en fundera över vad man inte kan vara utan vid längre strömavbrott och med stängda affärer. Och utan vatten eller ifall man bor vid vattendrag eller sjö utan vattenrening.

IMG_0047

Häromdagen ordnade jag äntligen till en ”om strömmen går låda” i stället att ha allt utspritt. Bara ta lådan och där finns ljus, tändstickor, ficklampor, power bank. Strömmen har brutits flera gånger under vintern trots knappt någon snö och inga stormar. Man behöver inte vara prepper för att ha lite framförhållning.

Egentligen bör en god grundberedskap i hemmet för en oförutsedd händelse eller kris vara en självklarhet. Vi vidtar förberedande åtgärder på många sätt genom försäkringar, larm, brandvarnare, a-kassa, sparande, plåster i badrumsskåpet och allt vad det kan vara. Ändå är det förvånansvärt få som tänker på de mest basala behoven; skydd och värme, rent vatten, mat och kommunikation, säger Andreas Karlsson som driver bloggen http://urvaken.com/ En annan blogg med sunda vardagstips om säkerhet är: https://forberedd.wordpress.com/

Intervjun är på:
http://www.expressen.se/debatt/fler-borde-bunkra-upp-med-mat-och-vatten/

MSB rekommenderar att i ett första steg ha förråd för 72 timmar. Men det har väl de flesta? Kanske inte vatten för vi tror att det rinner ju alltid? Inte ens egen brunn fungerar om elen försvinner.

Även i Sverige kan vattnet sina. Öland har vattenbrist. Varje dag fraktas 260 kubikmeter vatten från fastlandet till Öland varje dag eftersom grundvattnet sinat. Vattenbristen är mycket stort problem för lantbrukarna på Öland som behöver stora mängder vatten till sina djur varje dag, men även många hushåll har problem med vattenförsörjningen. Befolkningen har också ökat genom flyktingmottagning.

9,1 % i världen saknar rent dricksvatten vilket motsvarar 633 miljoner människor. Om du har mindre än en kilometer till säker källa räknas det som tillgång till vatten, om jag minns rätt. Även om situationen i världen har förbättrats saknar många vatten eller har en begränsad tillgång till det. 676200 personer i Rumänien saknar rent vatten 632 100 i Polen, dessa är EU länder. Karta på:
http://www.nationalgeographic.com/clean-water-access-around-the-world/#select/TOT/total
http://news.nationalgeographic.com/2016/03/160301-global-potable-water-access-graphic-data-points/

Kalifornien har vattenbrist. För lite regn och för mycket värme. Varmare och torrare vintrar har gjort att snötäckena i Sierra Nevada-bergskedjan krympt och blivit historiskt små. Denna snö är vanligtvis en av delstatens största vattenkällor. Men nu är den obefintlig. Kalifornien är inte det enda stället med vattenbrist. Regelbundet kommer rapporter om Etiopien och andra delar av Afrika samt Australien.

Watercyclesummary
Färskvatten är inte en oändlig resurs fast vi trodde så. Minns ni vattnets kretslopp som vi lärde i skolan? Är vi för många som sliter på kretsloppet? Har klimatet blivit vår fiende? Kan dålig underhåll av ledningar och brister i vattenrening göra även din morgon usel utan kaffe?

Tänker man lagra vatten räknar man med ca 4 liter om dagen för vuxen person.

Vattnets kretslopp By John Evans and Howard Periman, USGS – https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=26818355
http://www.sydostran.se/ronneby/giftigt-vatten-i-kallinge/
http://www.expressen.se/geo/800-dagar-av-torka/
https://mitti.se/12-000-blev-utan-strom-i-tensta-och-rinkeby/
http://www.sydsvenskan.se/inpa-livet/det-kravs-nog-inte-manga-timmars-elavbrott-for-att-folk-ska-bli-desperata/
http://www.sydsvenskan.se/inpa-livet/vi-skulle-nog-klara-oss-utan-problem-i-tva-manader/
http://www.sydsvenskan.se/inpa-livet/i-verkligheten-sker-det-hela-i-ultrarapid/
http://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/vatten-transporteras-over-olandsbron

 

Det största klimathotet och den stora miljöfaran är:

krimjemen kobane ta791bc1-jpg gaza

Krim, Jemen, Gaza, Kobane, Syrien någonstans och sedan vapentillverkning som kräver väldigt mycket resurser och energi.

Tror ni att Parismötet kommer att handla om krigets miljöpåverkan och vapentillverkningens resursbehov ? Inte, det handlar om grader och din köttbit. Kanske något om utsläpp från bilar och i bästa fall om bättre teknik. Kanhända pratas det om mindre konsumtion, men garanterat inte förbud att byta mobil hur ofta som helst. Inte heller hur mycket resurser själva mötet förbrukar. Ja, jag har deltagit i ett stort FN möte och det mötet handlade mest om trevlig samvaro och egen berikning. Vi hade kunnat hålla en videokonferens.

Men viktigt folk vill frottera sig med varandra. Då tror världen, vi vanliga små människor att det händer något.

Parismötet borde ha funderat på den belastning som sker  med resor. Att mötas på  hemmaplan genom en skärm är mer miljövänligt.  Tekniken finns. Man behöver inte flyga till tekniken, den kommer hem till en.

För övrigt tror jag att vi påverkar vår miljö på ett negativt sätt. Vi är kanske för många på jorden? Minska befolkningen vore en bra miljöåtgärd. Om vi påverkar klimatet vet jag inte men det vore inte orimligt. Vi var 2,5 miljarder när jag föddes. Nu är vi över 7 miljarder, det är dock bara en beräkning. Oavsett vem har rätt och vad påverkar vad handskas vi uselt med vår lilla planet, Jorden.

 

 

Kommer vår livsstil att försvinna som snögubben i värmen?

Det är kallt och snökaos på många håll. Så mycket snö har det inte fallit i Luleå på 50 år, i USA snöar det mer än någonsin. Kan det vara så att varmare klimat ger oss mer nederbörd eller är det bara allenarådande slumpen? 2014 var varmaste året sedan 1880 då mätningarna började. Den globala temperaturen var högre än de två tidigare rekordåren 2005 och 2010. I Sverige blev 2014 också ett rekordvarmt år, cirka 0,15° högre än det hittills högsta värdet från år 1934. Borde vi oroa oss? 0,15° låter lite.

Enligt uppgifter från World Meteorological Organization, WMO, nådde även nivåerna av växthusgaser som koldioxid en ny rekordnivå i atmosfären under 2013. Ökningen var den största sedan 1984.

Naturliga förändringar eller vårt fel? Men vi konfererar ju hela tiden för att lösa problemen.

Flera miljökonferenser med ditflugna delegater har dryftat om och hur och vilken procent, grad, skit vi får öka eller ska minska, utan större resultat.  Förra året konfererade delegaterna, ministrarna och organisationerna i New York och i Lima. De skakade händer, gick protestmarscher, lovade någonting och inte kom någonvart. Är de bara miljöskurkar med sina flygresor? Deltagaren Romson till exempel som vill att vi andra ska sluta flyga tog inte en segelbåt utan motor till Peru, utan flyget. Men, det är så mysigt att konferera! Jag minns än FN konferensen om droger med mottagningar, luncher, middagar, drinkar, konstrundor, bufféer, whiskyprovningar, trevliga människor och till och med en kunglighet. Det var så trivsamt! Jag fick applåder för mitt tal, några frågor, beundrande kommentarer och sedan var det säkert glömt.

Så, jag borde förstå miljödelegaterna? Inte det minsta. Till skillnad för Romson betalade jag varje öre själv.

Det är nog så att vår oförmåga att tänka om vi gör så, hur blir det sen, jagandet av snabba vinster och vår livsstil tillsammans med befolkningsökningen har bidragit till förstörd miljö. Kanske hela planetens undergång? Det goda lämnar efter sig onda räkningar. Vi är faktiskt tre gånger fler än när jag föddes, nog måste det ha slitit något på jordens resurser och miljö? Vi i Sverige är dock på den miljövänliga sidan, sorterar sopor, köper färdiga varor och även mat producerad i andra länder, de länder som tar miljökonsekvenserna för oss. Det räcker att vi sorterar packningarna, eller? Tänk så duktiga vi är! Utanför huset täcker snön fimparna och snart har även utslängda julgranar  drunknat i snön.

 http://www.viralmo.com/20-shocking-photos-chinese-pollution-will-never-buy-chinese-products-seeing/

Är lösningen för Sveriges resursförbrukning och miljöåtaganden det att vi förbrukar andras resurser? Gärna de fattigare ländernas så vi kan bruka ännu mer prylar tack vare deras billigare arbetskraft? Vi kan ju alltid skryta med att vi hjälper till med deras utveckling så de kan också köpa mera prylar och skita ner mer och så kan vi ha flera miljökonferenser.

Nästa klimatkonferens i Paris nov/dec. är den 21 i ordningen. Före det kommer Earth Hour 28/3 då vi kan släcka en timme och vara jätteduktiga. Och man kan hitta hur många protestlistor och organisationer som samlar pengar, informerar, har konferenser i mindre skala i alla möjliga länder, och ja, lever och försörjer sig av våra miljöproblem.

Sker det hållbara avgöranden detta år?

Tar vi gemensamt ansvar för miljöflyktingarna? För miljöflyktingar finns olika beräkningar från 25 milj. till 50 milj. i nära framtid. Det är inte ens en diskussion än om hur och vart dessa flyktingar omlokaliseras. Oftast är de fattiga människor vilka fått sin försörjning från jordbruk som inte längre finns.

Kommer vi att satsa på smarta miljövänliga lösningar över hela världen? Kan vi också besluta att sänka vår levnadsstandard, inte köra bil en endaste onödig sekund bara när det gäller livet, begränsa barnafödsel till max 2 per kvinna/man, inte falla för reklam byt mobil varje år, inte äta mat som åkt världen runt, inte använda plastkassar, minska köttätandet, Inte flyga och inte skicka våra sopor till fattigare länder. Slutar vi äntligen alla krig för krig är mest miljöförstörande som finns?  Vi upphör förstås med vapentillverkning för krigsändamål. Och i framtiden shoppar vi inte så förbaskat mycket prylar vi egentligen kan vara utan… Nehej, inte det. Kommer vår livsstil då att försvinna som snögubben i värmen?

Det är jävligt svårt. Har just bokat flygbiljetter för att åka och träffa barnbarn. Tåg? Det är för dyrt och osäkert. Kanske ska jag skryta med sopsortering och vegetarisk mat fem gånger i veckan? Vad gör du?

http://www.bloomberg.com/graphics/2014-hottest-year-on-record/

http://www.expressen.se/nyheter/snokaos–nu-slas-rekord-i-norrbotten/

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/snokaos-i-nordamerika_4305435.svd

http://www.smhi.se/klimatdata/framtidens-klimat/2.2248/2.2252/2.2264#area=eur&dnr=0&sc=rcp85&seas=ar&var=t

http://www.wwf.se/vrt-arbete/klimat/earth-hour/1415461-earth-hour-2015