Isdansen eller adjö Miljöpartiet.

Det känns som om tiden vore en dans på den smältande isen eller är det isen som dansar?  Vad kommer att hända i världen? Står vi inför sämre tider, mindre fredlig utveckling? Just nu är det kallt och det svenska samhället håller andan, deltar i kärleksmanifestationer, böjer nacken för nästa slag. Det kommer, var så säker.

Många politikerlöften yttrade i nödens stund kommer att smälta som is i vårsolen. Även partier kommer att passera dödsgränsen.

Miljöpartiet störtdyker till 2,5 procent i Aftonbladet/Inizios väljarbarometer. MP har nu tappat nästan två tredjedelar av sina väljare sedan sista riksdagsvalet. Att ett så litet parti har makt över besluten är inte bra. Demokratin kräver mer. KD håller just nu nosen över gränsen i denna mätning tack vare resoluta yttranden om de som stannar illegalt i landet.

Vad minns ni om MP? Minns ni fixaren som förändrade skolan till den bästa i världen på 100 dagar? Det löftet försvann bort som en skitig vårflod. Kanske är de 100 dagarna det minne vi kommer att ha om Fridolin? Varje gång Fridolin kommer med nya bud för skolan får jag lite ångest. Äntligen har två av barnbarnen kommit till en fungerande friskola.  Skall MP lyckas rasera det? Hinner vi rösta dem ut ur riksdagen innan nya beslut tas som försämrar skolan ytterligare?

Har de förbättrat miljön och hejdat den globala uppvärmningen? De har knappt kunnat påverka termometern.  Jag är inte säker på vad deras gröna skatteväxlingar innebär. Jag vet bara att elräkningen har mer skatt än elpris.  Fast vi är bland de bästa i världen på miljöfrågor dyker det upp problem, jag tar ett exempel väl så avgörande för befolkningen: vatten.

Vi har vattenbrist. Det kunde man inte tro i hundratusensjöars land. I väntan på att vi återvänder till medeltiden utan bilar och flyg har politikerna struntat i att investera i infrastruktur som vattenrör i takt med ökad befolkning. Det är en simpel ekvation. Ökar befolkningen behövs ju mer av allting. Vatten, trafik, bostäder, skolbänkar, arbetsplatser, lärare, läkare, sängplatser på sjukhus, matproduktion…

Men det tycks vara svårt att räkna ut. Vissa politiker tror att vi kan härbärgera 30 miljoner nya innevånare. Strider pågår om höghastighetståg, inte om sängplatser eller renovering av vattenledningar. Lite skamset sa någon från Örebros vattenverk i TV att 25 % av vattnet rinner tilli marken på grund av gamla dåliga ledningar. Att åtgärda det hade varit en bra miljöåtgärd.

Nu närmar sig MP avgrunden. Det hjälpte inte ens att kasta ut den gråtande Romson. Jag tycker också att två partiledare gör det hela lite luddigt. Men – miljö är inte längre den stora frågan, det är invandring. Flera till har insett att biffen på söndag raserade inte världens klimat utan bomberna i Syrien och Afghanistan, Jemen och Irak bär mera skuld än söndagsmiddagen hos Svensson. Miljön ses inte längre som Miljöpartifråga utan den gränslösa invandringen, islam och gynnsam behandling av illegala invandrare har hamnat i MP s meritlista. Islam har ingen bra klang idag.

Då dör MP välförtjänt. ”Mitt mål är att Miljöpartiet inte ska behövas. Det vore ju en fantastisk värld”, sa Alice Bah Kunke en gång till Expressen. Hon kommer att få uppleva den tiden? (Bild:http://jeanders-bilder.blogspot.se/2016/09/ograsrensning.html)

Än dansar Fridolin med nya idéer som fotbojor. Även den dummaste av oss inser att de som befinner sig här illegalt inte skall  förses med fotbojor, förmåner och bevakning utan en självbetald biljett ut ur landet.

Partier kommer och går. Partier följer tidsandan hos befolkningen. Verkligheten trycker på.  Man vinner och man förlorar. Invandring väcker oro. Miljövurmen är över. Vissa idéer är segare än andra. Vissa är tradition. Som min forne bekant sa: jag sitter i kommunfullmäktige för sossarna men jag röstar inte på dem längre. Deras politik har gått ur tiden. Vi bygger inget folkhem, vi river det.

Det går ganska bra just nu för S i spåren av landsfaderliga ord i terrorns tid, men MP håller på att gå ur tiden. Världen är lika grön för det eller lika lite. Vårsolen smälter snön och soporna tittar fram. Det är så skitigt!  Ren närmiljö var kanske inte på MP agendan utan försök att begränsa den vanlige medborgarens liv så mycket som möjligt för miljöns skull – eller för sin egen förträfflighet. Hata bilar. Hata män som kör. Hata valfrihet. Hata föräldrar som bryr sig om sina barns skolgång. Hata kärnkraft och lita på vinden som kanske blåser. Vara mjuk för islam. Det sistnämnda var nog stenen som välte den giftmålade skutan till sist.

Jag är ingen vetenskapsman. Jag vet inte om det är en katastrof  på väg i form av några grader varmare klimat. Jag har läst om följderna men törs inte påstå orsaker.  Jag har sett det varmare klimatet på Grönland förra året riktigt bokstavligen med torkade sjöar och rekordavsmältning.  Det var så torrt. Dammet yrde i vinden och grönlänningarna köpte vatten i flaska. Jag kan inte veta om det är jag som har kraschat klimatet med min sällsynta köttgryta och flygresor. Jag håller dock militärindustrin och kanske folkökningen som mer skyldig.

Världen dansar vidare med isfötter. De smälter. Våren är kall och samhället, kanske hela världen, utstrålar kyla. Jag önskar att det skulle vara lite varmare just nu.

MP 1981 – 2018?

Miljöpartiet nästan utraderat i Aftonbladet/Inizio

http://www.aftonbladet.se/ledare/a/Rg5b5/nu-slar-paniken-ut-hos-de-grona

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/26n6G/halften-av-valjarna-saknar-fortroende-for-fridolin-och-lovin

Torkade sjöar och värmebölja på min Grönlandsvandring och något om sopor också.

img_5418

Det var torrt och varmt. Grönland hade värmebölja. Ja, det hade varit varmt sedan april med några undantag. Mindre sjöar hade torkat ut (bild ovan), vattendrag likaså.

När jag satt på någon sönderkörd punkt vid leden luktade det liksom olja. Var det metan? Hur som helst tinar permafrosten om värmen fortsätter. Två dagar visade min lilla termometer 32 grader i skuggan.

Torkan kunde jag knappt göra något åt men jag lämnar aldrig skräp i naturen. Jag orkar bära det tillbaka, så svag är jag inte. Tyvärr gör en del inte det. Har sällan sett så skräpiga stugor och omgivningar där toalettpapper flaxar omkring. Stora förvaringslådor avsedda för annat var fulla med skräp. Tomma gas burkar, rester… avfall.

Vad är det för människor som inte begriper det elementära: att ta hand om sitt skräp?

img_5677

På flygplatsen stod vädjan för turister att värna om naturen. Men när jag gick till sjön Ferguson, ca 5 kilometer från flygplatsen, gick jag förbi soptippen. Det såg ut som förråd för allehanda maskiner men det var avstjälpningsplats för uttjänta bilar, maskiner – ja allt som hade sett sin bäst före datum.

Vad gör man av soporna på en liten ort då frakt skulle bli orimligt dyrt och återvinning är inte ens ett ord? Det fanns insamling för glas och farlig hushållsavfall men vart hamnade det sedan vet jag inte.

img_5596

Jag köpte en flaska vatten när kranen var stängd på tältplatsen. Vatten från Ice Cap stod det i flaskan. När jag läste vidare var vattnet buteljerat i Danmark. Vatten från Ice Cap? Hm.

När jag kom hem hade dörröppningen blivit rökruta. Fimpar i massor. Olika engångsartiklar och papper hade hamnat på husets baksida. Tydligen hade folk satt där och fikat men inte orkat städa efter sig.

Kan vi göra något åt klimatet när vi inte orkar göra något åt våra sopor? ”Klimat tåget” har nog redan gått. Hur ska vi kunna vara rädda om det natur som finns kvar är en bättre fråga. Vildmarken krymper hela tiden. Det är vildmarkens träd som andas för oss. Hur många människor kan jorden livnära? Har vi passerat dess kapacitet redan?

Är det som Stephen Hawking säger: att vi bör leta reda på någon annan planet att kolonisera?

img_5523

Även jag har slitit på vildmarken, helst den utan stigar.

 

 

Är vatten också en ändlig resurs?

IMG_4944Vi har inte fått frukost och kunde inte duscha, sa grannen när vi passerade varandra i korridoren på morgonen.

Vattnet var avstängt sedan midnatt eller det hade hänt något med vattenförsörjningen. Vad visste vi inte. Ingen info på hemsidan. Det fanns ingen förvarning. Rören brummade tillsammans med morgonens ilska när folk fick gå till jobbet utan önskad frukost och dusch. Toaletten gick ju inte att spola heller.

IMG_4691Jag hade också märkt vattenbristen. Kranen gav ifrån sig ett knorrande pip och luftbubblor på morgonen, inget vatten. Jag tog vatten från vattenkannan i kylen. Till lunch kom vattnet åter. Vi skulle klara oss en vecka, kanske två med vatten från den lagrade reserven men då får vi vara lite skitiga och skippa disken. Att bada i sjön lockar inte så här års.

Vatten är nödvändigt. Man överlever ett tag utan mat men inte utan vatten. En vuxen kan klara sig 3 – 10 dagar utan vatten beroende på hur konditionen var innan och vad man gör, ligger stilla eller springer runt i panik. Ibland kan man läsa om folk som hittats efter jordbävning eller gruvras och de har överlevt i rasmassorna några veckor utan något ätbart.

En döende kan överleva länge utan vätska, ibland ända upp till 2–3 veckor. Men då brukar anhöriga få panik och kräva dropp vilket förlänger plågan.

På flera ställen i Sverige har vattnet varit odrickbart på grund av något utsläpp eller fel och folk har fått koka vatten i månader, som i Östersund. Vattnet kan också visa sig ha varit förgiftad, inte dödligt men skadligt som i Kallinge. Men Sverige har i regel bra vatten. Redan på våra vanliga semesterorter utomlands som Kanarieöarna eller Cypern får man köpa dricksvatten. Och åker man längre bort så är köpevatten eller kokning nödvändigt än på flera ställen. Våra guider bar alltid trelitersflaskor för oss på Kilimanjaro och en av de medföljande var benämnt ”vattenansvarig”.

IMG_3844Har du något vatten lagrad? Några liter ens?

Det har varit en del uppmärksamhet kring preppers. Vad man menar med ordet varierar från de som bosatt sig i skogen med sikte på självhushåll och flera månaders lager till de, som jag, vilka kan klara sig ett tag, några veckor eller en månad om en katastrof drabbar oss. Man kan ju bli sjuk också och inte kunna gå ut. Det blir ingen rolig mat i så fall, men man överlever. Många andra är i gång och letar efter kunskap. Tilltron till att Samhället ordnar upp ens liv vid kris håller på att minska. Det krisar snabbt om det vi förväntar oss inte fungerar. När strömmen gick i en Stockholmsförort krossade folk fönster för att råna affärer. Inom en timme hade Polisen tappat kontrollen. Vad skulle hända om en riktig katastrof skulle drabba oss?

David Jonstad, journalist och författare menar att vi själva byggt upp ett industrisamhälle, vars enorma komplexitet till slut gjort det sårbart. Att det räcker med en uppblossande kris, i form av virus, börskrasch eller terrorism, för att hela samhällsbygget ska börja svaja. I själva verket befinner vi oss redan nu i ett långsamt sönderfall.
Han räknar upp en rad symptom som blivit extra märkbara den senaste tiden: accelererande klimatförändringar, en desperat jakt på de sista resurserna, en skenande skuldsättning.
Jonstad hittar du på: http://davidjonstad.se/bocker/kollaps-livet-vid-civilisationens-slut/

Hur man än tänker om beredskap bör var och en fundera över vad man inte kan vara utan vid längre strömavbrott och med stängda affärer. Och utan vatten eller ifall man bor vid vattendrag eller sjö utan vattenrening.

IMG_0047

Häromdagen ordnade jag äntligen till en ”om strömmen går låda” i stället att ha allt utspritt. Bara ta lådan och där finns ljus, tändstickor, ficklampor, power bank. Strömmen har brutits flera gånger under vintern trots knappt någon snö och inga stormar. Man behöver inte vara prepper för att ha lite framförhållning.

Egentligen bör en god grundberedskap i hemmet för en oförutsedd händelse eller kris vara en självklarhet. Vi vidtar förberedande åtgärder på många sätt genom försäkringar, larm, brandvarnare, a-kassa, sparande, plåster i badrumsskåpet och allt vad det kan vara. Ändå är det förvånansvärt få som tänker på de mest basala behoven; skydd och värme, rent vatten, mat och kommunikation, säger Andreas Karlsson som driver bloggen http://urvaken.com/ En annan blogg med sunda vardagstips om säkerhet är: https://forberedd.wordpress.com/

Intervjun är på:
http://www.expressen.se/debatt/fler-borde-bunkra-upp-med-mat-och-vatten/

MSB rekommenderar att i ett första steg ha förråd för 72 timmar. Men det har väl de flesta? Kanske inte vatten för vi tror att det rinner ju alltid? Inte ens egen brunn fungerar om elen försvinner.

Även i Sverige kan vattnet sina. Öland har vattenbrist. Varje dag fraktas 260 kubikmeter vatten från fastlandet till Öland varje dag eftersom grundvattnet sinat. Vattenbristen är mycket stort problem för lantbrukarna på Öland som behöver stora mängder vatten till sina djur varje dag, men även många hushåll har problem med vattenförsörjningen. Befolkningen har också ökat genom flyktingmottagning.

9,1 % i världen saknar rent dricksvatten vilket motsvarar 633 miljoner människor. Om du har mindre än en kilometer till säker källa räknas det som tillgång till vatten, om jag minns rätt. Även om situationen i världen har förbättrats saknar många vatten eller har en begränsad tillgång till det. 676200 personer i Rumänien saknar rent vatten 632 100 i Polen, dessa är EU länder. Karta på:
http://www.nationalgeographic.com/clean-water-access-around-the-world/#select/TOT/total
http://news.nationalgeographic.com/2016/03/160301-global-potable-water-access-graphic-data-points/

Kalifornien har vattenbrist. För lite regn och för mycket värme. Varmare och torrare vintrar har gjort att snötäckena i Sierra Nevada-bergskedjan krympt och blivit historiskt små. Denna snö är vanligtvis en av delstatens största vattenkällor. Men nu är den obefintlig. Kalifornien är inte det enda stället med vattenbrist. Regelbundet kommer rapporter om Etiopien och andra delar av Afrika samt Australien.

Watercyclesummary
Färskvatten är inte en oändlig resurs fast vi trodde så. Minns ni vattnets kretslopp som vi lärde i skolan? Är vi för många som sliter på kretsloppet? Har klimatet blivit vår fiende? Kan dålig underhåll av ledningar och brister i vattenrening göra även din morgon usel utan kaffe?

Tänker man lagra vatten räknar man med ca 4 liter om dagen för vuxen person.

Vattnets kretslopp By John Evans and Howard Periman, USGS – https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=26818355
http://www.sydostran.se/ronneby/giftigt-vatten-i-kallinge/
http://www.expressen.se/geo/800-dagar-av-torka/
https://mitti.se/12-000-blev-utan-strom-i-tensta-och-rinkeby/
http://www.sydsvenskan.se/inpa-livet/det-kravs-nog-inte-manga-timmars-elavbrott-for-att-folk-ska-bli-desperata/
http://www.sydsvenskan.se/inpa-livet/vi-skulle-nog-klara-oss-utan-problem-i-tva-manader/
http://www.sydsvenskan.se/inpa-livet/i-verkligheten-sker-det-hela-i-ultrarapid/
http://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/vatten-transporteras-over-olandsbron

 

Det största klimathotet och den stora miljöfaran är:

krimjemen kobane ta791bc1-jpg gaza

Krim, Jemen, Gaza, Kobane, Syrien någonstans och sedan vapentillverkning som kräver väldigt mycket resurser och energi.

Tror ni att Parismötet kommer att handla om krigets miljöpåverkan och vapentillverkningens resursbehov ? Inte, det handlar om grader och din köttbit. Kanske något om utsläpp från bilar och i bästa fall om bättre teknik. Kanhända pratas det om mindre konsumtion, men garanterat inte förbud att byta mobil hur ofta som helst. Inte heller hur mycket resurser själva mötet förbrukar. Ja, jag har deltagit i ett stort FN möte och det mötet handlade mest om trevlig samvaro och egen berikning. Vi hade kunnat hålla en videokonferens.

Men viktigt folk vill frottera sig med varandra. Då tror världen, vi vanliga små människor att det händer något.

Parismötet borde ha funderat på den belastning som sker  med resor. Att mötas på  hemmaplan genom en skärm är mer miljövänligt.  Tekniken finns. Man behöver inte flyga till tekniken, den kommer hem till en.

För övrigt tror jag att vi påverkar vår miljö på ett negativt sätt. Vi är kanske för många på jorden? Minska befolkningen vore en bra miljöåtgärd. Om vi påverkar klimatet vet jag inte men det vore inte orimligt. Vi var 2,5 miljarder när jag föddes. Nu är vi över 7 miljarder, det är dock bara en beräkning. Oavsett vem har rätt och vad påverkar vad handskas vi uselt med vår lilla planet, Jorden.