Böcker om en tid vi tror inte återkommer.

Jag läser nu en reabok Anders Rydell: Boktjuvarna Jakten på de försvunna biblioteken. De flesta vet att nazisterna brände misshagliga böcker i stora bokbål men det är mindre känt att nazisterna också  plundrade biblioteken över Europa. Syftet var att stjäla kunskap, rensa de misshagliga böckerna och inrätta ett nytt högskole- och forskningsväsende. Likaså med konstplundringen som Rydell beskriver i Plundrarna – hur nazisterna stal Europas konstskatter (inte läst än) var syftet att bli ledande i världen samt rättfärdiga det Nya Riket.

Även i Sverige händer det att böcker anses olämpliga för den nya tiden. Att böckers innehåll skrivs om till nytryck som i Pippi Långstrump, bibliotek försöker rensa bort böcker vilka icke bedöms PK som Tintin. Bibliotek bränner böcker för de tar för mycket plats. Hur väljer man vad som skickas till värmeanläggning, vad inte? Bibliotek köper inte in samhällskritiska böcker som Massutmaning av nationalekonomen Tino Sanandaji utan gör egna bedömningar över vad folket skall läsa. Eller köper in bara ett exemplar fast kön för utlåning är redan några år lång. Jag står på plats 14 för Massutmaning.

Censuren är inte så långt ifrån oss som vi tror.

Jag har läst Anthony Doerr: Ljuset vi inte ser som är en berättelse om blindhet, på många sätt. Det är en vacker roman om andra världskriget, om ett barn som  fostras till nazist i Tyskland och fostran av en blind flicka att ”se” och behärska tillvaron, i Frankrike. Två personer från olika sidor som till sist möts kort i det krigsdrabbade Europas sista stund. Prisbelönt roman med stor faktakänsla.

Dessa tre hänger tätt ihop trots att den siste är roman.

Och sedan mina gamla favoriter. Stefan Zweig: Världen av igår som gott kan läsas med koppling till nutiden. Det är en biografi fram till krigsutbrottet 1939, beskrivning om tiden före den gamla Europas undergång.

Vem skriver sin biografi över nutidens Europa före – vad det nu skall bli?

George Prochnik: Stefan Zweig vid världens ände är biografi om Zweigs exil, som  jag rekommenderat förut. Stefan Zweig var en av världens mest berömda författare under mellankrigstiden. Han lämnade Österrike. Hans böcker förbjöds i Nazityskland. Trots sin berömdhet blev denne firade författare och intellektuelle, på bara några få år efter Hitlers maktövertagande, alltmer isolerad i sin exil. Det är svårt att tvingas flytta runt i ett främmande liv. Efter London, Bath, New York och slutligen Petrópolis i Brasilien, tog han 1942 sitt liv efter att ha fullbordat ”Världen av i går”. Hans fru följe med till döden. Orken att uthärda tiden blev för mycket.

Orken att uthärda tiden…

Som ni ser hänger jag inte med i det senaste bok floden utan läser böcker som kom ut ett tag sedan och fanns i bokreor. Att låna har jag nästan gett upp med, speciellt under vinterhalvåret.  När bibliotek blev värmestugor och fritidsgårdar försvann tystnaden och lugnet. Ja, även de äldre har sluta uppföra sig när de har högljudda kaffekalas bland böcker! Min långa kärlekshistoria med bibliotek är på upphällning.

Enligt bibliotekslagen ska biblioteken och deras verksamhet prioritera följande grupper och deras behov: personer med funktionsnedsättning, de nationella  minoriteterna, personer med annat modersmål än svenska samt barn och ungdomar. Svenska är inte prioritet. Prioriteras finska, det är ju minoritet? Vet inte, läser en finsk bok per år. När biblioteken till och med certifieras dyrt i HBTQ frågor! i stället aktuella och efterfrågade böcker blir bokhandel, Internet och bokrea, second hand att inte glömma, det som räddar de lässugna. När de unga som tar bara mobilen i sin hand växer upp ligger biblioteken i farozonen som lämplig sparobjekt.

Vad läser du? Internet? Eller har du bra boktips som inte är ”sirap”  det vill säga deckare, kändisar, mitt hotta  liv och allehanda livsstilar.

Om bibliotek:

1996 hade Sverige 1541 bibliotek, skolbibliotek inräknade och 2015 fanns 1145 bibliotek. Andel kvinnor som anställda är 76 % av totala 9352 personer. Andel som lånar är också fler kvinnor än män.

Totala biblioteksbeståndet innehåller 104 938 792 ex varav 694 559 81 är böcker med skriven text. Vi lånar 7,8 fysiska lån per innevånare. Antal boklån likaså bibliotek minskar.

En utförlig rapport:

http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/files/2016/05/Rapport_Bibliotek2015.pdf

 

Censurera världen och skriva om historien?

IMG_4964

Jag har svårt att tänka ett liv utan böcker. 1957 publicerades Grimbergs Världshistoria i 11 delar. Jag köpte böckerna med egna pengar. Jag hade jobb som tidningsbud. Jag gick upp klockan 4 och bar två kretsar innan jag gick till skolan. Lönen räckte till skolavgift, böcker och andra utgifter. Jag gick i flicklyceum och det var ju inte gratis.

Jag var en av de första som satt sig i kön för Grimbergs Världshistoria. Köpet gjorde ett stort hål på min ekonomi. Men historia var mitt favoritämne. Jag ville äga världens historia. Det var som en fest när kortet kom från bokhandel och meddelade att en ny del fanns för avhämtning.

Den bokserien är inte värt mer än någon hundring idag. Men jag har minnen från den tiden då jag var den eleven som  fick ta över undervisningen en gång samt alltid svara på de svåraste frågorna. Det var tack vare Grimberg. Läraren hade doktorerat och hon var en fantastisk magister. Ja, nästan alla skolans lärare hade disputerat.

Jag doktorerade aldrig utan lämnade min plats på 90 talets slut. Utvecklingen på den högre utbildningen har fallit neråt, stödd av en för mig obehaglig vänstervridning. Jag såg ingen mening i att lägga år av mitt liv till det. Jag tror ingen saknade mig.

Att barn har böcker och föräldrar läser för dem tills de själv kan läsa påverkar barnens utveckling och kommande skolgång. Barn som inte har böcker går miste om mycket som fantasi, realiteter, ordutveckling, eget uttryck. Barn lär också reflektera över innehåll, det formar en del av deras världsbild. Utan frågor och egna svar skapar man inget eget synsätt. Precis som jag så småningom reagerade på Grimbergs något nedlåtande syn på folk utanför europeisk kulturkrets lär barn skilja saga, sanning och påverkan med tiden.

Om vi nu låter dem att göra det. Om vi inte försöker censurera världen och skriva om historien.

Skall vi skriva om Grimberg idag? Förändra historien och hur vi såg på världen när de ”mindre utvecklade” länderna erövrades?

I Sverige är böcker tämligen billigt och bibliotek är gratis. Det är inte så överallt. Jag läste om Uganda där läshunger är stor men alla kan inte köpa en bok ens för det är för dyrt. En bok kan kosta en månadslön. Det finns privata initiativ som lånar ut böcker till barn för rimligare pris.

Läs och tänk över hur privilegierade vi har gjort oss genom skatteinbetalning: http://www.bbc.com/news/world-africa-36230245

ta-fast-fabianmorfar-ar-sjorovare

I dagarna har Jan Lööf åkt på censur. Hans finurliga sagor med otroligt smarta bilder har dömts ut av åsiktsmaffian och genast böjer sig förlaget Bonnier Carlsen. Strax efter rasistropet var de olämpliga böckerna (avbildade ovan) bortplockade från näthandel.  Det går snabbt när åsiktsmaffian slår till.

Jan Lööf själv: http://unvis.it/www.expressen.se/kultur/jan-loof-varfor-letar-ni-fel-i-mina-bocker/

IMG_4961IMG_4962

Jag hade ”Morfar är sjörövare” på hyllan och hur jag än tittar är den harmlös. Visst, kanske kan man säga att bilderna är stereotypa som det påstås, inte bara Omar med skägg och sabel utan de vita sjörövarna med ögonlapp och krok  också, men ingen klagar på  sjörövarna. Läsekretsen är 3 – 6 år gamla. Kan barn bli rasister av dessa böcker? Det är en saga, inte en lärobok. Barn skiljer sanning och fantasi ganska bra. Kanske är det felsökande vuxna som inte gör det?

Rasism är ordet som inte har någon betydelse längre när det stämplas på allt som inte är exakt utformat enligt vänstermaffian och feminister. Det kränkta folket styr och kören rädda medlöpare ropar efter. Vad är rasism? Hur definieras det nu mera, idag? Beror det på hudfärg, religion, politisk sida, innehållet i en bok eller bara på antagande från någon rätt person som tycker? Kan böcker där man uppmanar till förnedrande behandling av kvinnor och till och med mord av oliktänkande ses som klandervärda och också innefattas av rensning?  Varför inte?

Jag tror vi bör tänka till innan vi censurerar sagoböcker och ägna tiden i stället för allvarliga kränkningar. Som någon sa: Där man bränner böcker, bränner man snart människor. Försöken att forma världen ren och rätt kan sluta med en eldsvåda.

Andra som skriver om censur är Vilks:

http://www.vilks.net/2016/05/09/2273-krankningssyndromet-ett-forslag-till-slutgiltig-losning/

Mera om Lööf och censur:
http://www.svd.se/minister-forsvarar-loof-bocker

http://www.svd.se/tecknaren-jan-loofs-bocker-kan-stoppas/om/jan-loof

http://www.breitbart.com/london/2016/05/10/swedish-childrens-author-forced-to-redraw-1966-cartoon-that-stereotypes-an-arab-pirate/

http://www.ethnopress.se/?p=1523

Andra censurerade:

http://blogg.iniskogen.se/2012/11/20/skynda-dig-att-lasa-for-barnen-i-morgon-kan-det-vara-forbjudet/

 

 

Dags för censur – köp silvertejp?

IMG_4661

Uppdatering, mer om yttrandefrihet och journalisternas sätt att arbeta, i detta fall DN som gör angrepp på en pensionerad journalist. läs:

http://www.marikaformgren.se/#post80

http://snaphanen.dk/2015/08/29/sondagskronika-mardrommen/

Är du fri nog att yttra dig? Står du för din åsikt, även om den avviker? Helst inte, tycker officiella tyckare. Det har gått så långt att inte bara vänsterpolitiker och twittwermaffian utan även Pressombudsmannen tycker att vi tycker för mycket och fel.

indexYttrande- och tryckfriheten är något som vi inte kan ta för givet. Politikerna ger oss rätten att trycka och yttra oss, men kräver att vi gör det på ett ansvarsfullt sätt. Om vi inte gör det, kanske friheten inskränks, säger Ola Sigvardsson. (bild från Wikipedia). Pressombudsmannen

Ansvarsfullt? Hur ser ansvarsfullt ut? Hans ansvarsfulla?

Är det politikerna som ger oss yttrandefrihet? Är det inte vi, folket, som har gett oss den rätten genom att välja politiker vilka sedan utförde själva lagtexten och slog i klubban. Inget skulle ha hänt utan oss, de förändringar som har skett i samhället har skett genom folket. Samhället är vi, politiker borde vara bara våra springpojkar.

Yttrandefrihet är inte villkorat till rätta åsikter. Visst tycker jag att en del är så dumma men de har rätt att vara det. Inte heller jag yttrar mig så klokt i alla lägen men vill inte ha tejp på munnen för det. Jag själv censurerar inte min ärliga åsikt. Politiker kan inte omprogrammera mig. Det är för sent för det.

Det är dags att slopa snacket om det oskrivna bladet. Dogmen om det oskrivna bladet är som helig skrift för vänsterns politiska tänkande. Vi föds tomma – politiker och samhället fostrar oss till rätt tanke och gärning. De skillnader vi ser mellan etniska grupper beror på bakgrund och erfarenhet inte på medfödda egenskaper. Genom att reformera vårt tänkande, från daghem till skolan, föräldrarollen, det medier förmedlar och sanktioner när vi inte lyder, förändrar man den enskilda individen till den rätta. Fattas bara stämpel i pannan. Allt kan förebyggas med politiska beslut från bristande förmåga till fattigdom. Att behandla människor utifrån ärvda egenskaper som kön, begåvning eller etnisk härkomst, är förnuftsvidrigt.(fritt enligt Locke.)

Låter som Nordkorea, eller Stalintiden.

Det oskrivna bladet var inte sant. Att enbart samhället fostrar oss inte heller, trots Vänsterns idoga försök från vaggan till graven. Våra hjärnor är inte tomma vid födseln. Vi borde betraktas som fria, läraktiga, humana varelser fullt av inpräntad visdom. Se på ett spädbarn. Den vet redan hur den skall framkalla hjälp för överlevnad. Vi är inte tomma kärl.
Genom frivilliga överenskommelser släpper vi sedan en del av vår frihet för det gemensamma bästa, i den bästa av världar förstås.

Men politiker äter upp vår frihet med sina illusioner om att veta vad vore rätt för oss. Socialdemokraterna har ägt landet Sverige, åsikterna och våra pengar. De har svårt att styra oss längre. De vill censurera åsikter och röster med idogt hjälp av sina DÖ- kamrater. 25 % av folket stämplas idag som rasister med fel åsikt om allvarliga förändringar i landet. Det har gått så långt att Pressombudsmannen vill tysta åsikter som inte passar i hans tankegångar.

Märks inte ett slags censur i media, dagstidningar och SVT? Det är samma nyheter och åsikter som trycks med lutning åt vänster. Att vi letar utanför ramarna går inte längre att hindra, om man inte stänger av Internet. Vi skriver vad vi tycker. Vi läser avvikande åsikter. Vi har oftast redan läst i utländsk media de utlandsnyheter som svenska pressen serverar. Vi lär våra barn att inte bara tro på det skolan och SVT förmedlar utan söka bredare. Bli informerad. Få grepp om världen.

Vi har rätt att ha en åsikt och söka efter andras idéer. Vi har en Yttrandefrihetsgrundlag och Tryckfrihetsförordning. Vi kan också luta oss mot FN: Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna, Artikel 19:
Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.

Politiker kan inte längre fostra våra tankar? Jag skriver det med frågetecken. Nu mera har vi många andra ”som – vet – bäst” vilka försöker fostra vår frihet att tänka och yttra oss. Vi kan käfta mot dem om vi vill.  Vi kan avsky deras tankar.  Men PO som inte tror på yttrandefrihet måste avgå.

Knappt någon har reagerat.

Var finns enskilda journalister och författare, för att inte tala om beslutsfattare och lagstiftare? Är det för att PO tycker illa om hatsajter på nätet, som han kan komma undan med att ta så lätt på yttrande- och tryckfriheten?
Är det så här vi kommer att se våra rättigheter tas ifrån oss? Inte med en skräll. Knappt ens med en snyftning.
Frågar Thomas Gür
http://www.svd.se/pressombudsmannen-och-tryckfriheten/om/ledare-kolumnister

Så, är du fri i tanken? Låter du tusen blommor blomma? Se till att de inte är av samma sort.

http://www.barometern.se/ledare/pressombudsmannen-och-pressfriheten/
http://annhelenarudberg2.blogspot.se/2015/08/en-nymornad-nyhetspanel.html
http://www.svt.se/nyheter/inrikes/framlingsfientliga-framat-pa-natet
https://sv.wikipedia.org/wiki/Pressens_yrkesregler
http://www.po.se/
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Yttrandefrihetsgrundlag-1991_sfs-1991-1469/?bet=1991:1469
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Tryckfrihetsforordning-19491_sfs-1949-105/

 

Sommarens stora politiska mediehändelse?

reklam

Den stora censursläggan har slagit till. Hände det något i sak, som att presentera andra lösningar i tiggarfrågan, än att riva affischer? Knappast. Men riktigt reklamjippo blev det, dock inte från SDs sida utan från mediepolisernas. Det var som deras lilla julafton. Kränkt! Ha rätt! Vandalisera! Höras! Censur och inkvisition är två usla systrar. Ingen halshöggs än men det kommer säkert.

Här kommer den upprörande texten:
Sorry about the mess here in Sweden.
We have a serious problem with forced begging!
Our goverment (sic!) won’t do what’s needed.
But we will! And we’re growing at record speed. =)
We are the opposition and we promise real change!
We are the Sweden Democrats!

Blev du upprörd? Skrek? Blev kränkt och rädd? Har du blivit censurerad någon gång eller inte ha vågat säga din åsikt  med rädsla att någon kunde tycka illa om dig? Att du inte tänkte rätt?

Jag skrev några år i en nättidning, men sedan åkte jag på censur. Jag kunde inte förstå orsaken i det fallet, artikeln var harmlös, handlade om filmarbetarnas villkor och var något folk hade efterlyst. Kanske kulturfrågor får bara skrivas av rätt folk? Jag hade skrivit några mer irriterande artiklar någon gång. Jag hade inte brutit mot publicistiska regler eller lag. Så jag slutade skriva där och började med min blogg. Jag kunde inte stå ut att bli censurerad utan klar laglig orsak.

Jag har en gång försvarat yttrandefriheten offentligt trots dödshot. Yttrandefrihet är demokratins grundbult tillsammans med fria val. När vi börjar sortera vad som får sägas, vad inte, är samhället på sluttande plan mot demokratins undergång. När politikerna bryter mot valresultat och slumpar våra röster till någon annan har de pissat på våra rättigheter. I ord brukar de flesta döma länder utan yttrandefrihet. I praktiken låter det annorlunda.

Att censurera eller hota mig är förstås bara en petitess när stora drevet mot reklamen på Östermalms tunnelbana är i gång. Så stort del blev! Jag har så svårt att begripa ilskan som vänsterextremister – för, det kan ju inte vara andra? –  öser på grund av SD reklamen i alla medier. De river affischer, demonstrerar, medan polisen tittar på. Det är som en förlorad fotbollsmatch. Jag tror att den vanlige jobbaren inte är intresserad av mobbens härjningar och avsikter. De har ett viktigare liv. De funderar över vad det skall bli till middag, att ungarna behöver nya skor, att det regnade igen så badutflykten blev inställd och att lönen hade svårt att räcka till något extra. De är trötta på meningslösa demonstrationer när syftet är bara att visa ilska, när tiggarna ändå sitter vid mataffären och inget händer, soporna ökar i parken och skatterna höjs men inget gott kommer från det. De lever i den riktiga världen, inte på Twitter.

Få hade reagerat om inte mediepolisen hade skrikit så det hördes till minsta ödetorp i Sverige och till utomlands. Vi som inte ens visste om någon SD reklam har nu blivit rejält informerade. Vi är sura på översittarna. Folk gillar faktiskt inte mobbning och förstörelse, oavsett innehåll. I regel är vi ganska ointresserade av reklam, står man på perrongen vill man helst komma snabbt hem eller till dit man ska, inte ta politiska ställningstaganden. Men nu är vi informerade och tycker.
Tänk efter: vilka reklampelare har du passerat idag? Minns du och gjorde de intryck? Tog du beslut om någonting tack vare reklamen?

Nu är SD affischerna borta för de var säkerhetsrisk. Vilken dålig ursäkt. Var de illa inklistrade så något kunde falla på huvudet på en demonstrant? Eller var det censur?

Nyttiga idioter.  De goda dumskallarna. Nu rasslar det till hos SD som kröp uppåt några procentandelar. Vi är trötta på sandlådan, i politiken och median.

Hur många av dessa demonstranter gav en rejäl slant till tiggarna? Biljett hem, nya kläder och en startpeng låt oss säga månadslön och som avstod själv sedan hjältemodigt från höstgarderob, helgresan och nya mobilen eller i alla fall latten för veckan? Inga? Räckte det att skrika och vandalisera?

Sommarens stora politiska mediehändelse? Nog är det ynkligt.

http://erixon.com/blogg/2015/08/sd-utmanar-maktelitens-bubbla/ http://cornucopia.cornubot.se/2015/08/nyttiga-idioter-delar-motstandarnas.html
http://www.svd.se/om/sds-sl-reklam
Ordet censur kommer av latinets censeo och betyder ”granska” eller ”värdera”. I strikt mening används begreppet om förhandsgranskning av information i syfte ”att förhindra spridning av sakuppgifter och synpunkter som enligt de styrande inte bör komma till allmän kännedom”, frånNationalencyklopedin.

http://www.popularhistoria.se/artiklar/censur-horde-till-vardagen/