Statusgrej, du vet…

Jag läste en kommentar från en 18 år ung man som hade skjutit ihjäl en 24-årig man i Biskopsgården i november förra året. Han sköt fel person. Mannen berättar till Polisen att han ändå var nöjd trots misstaget att skjuta fel person. Mordet visar vad han är kapabel till. Han säger:

Det är en statusgrej du vet. Ha ett liv på samvetet, säger han i förhöret.

Vilket samvete? Vilka andra statusgrejer finns i våra kriminella kretsar? Hur ser status trappan ut? Mord överst eller är det terrorattack som tar många liv? Är stöld av ett barns jacka den första trappan eller kanske börjar det med att snatta i affärer? Drogförsäljning, vart hamnar det eller är droger bara en affärsverksamhet man skolas in i? Springpojke för kriminella vid 10? Hur värderas det?

Vem tar ansvaret över de barn som börjar kliva på kriminaltrappan? Inte föräldrarna? Skall Socialtjänsten omhänderta de alla och stoppa barnen – ja, vart då? Hur många barn under 15 är på väg att klättra på kriminellas statustrappa? Socialtjänsten är värdelös i brottsbekämpning. Det är Polisens ansvar. Det är föräldraansvar att fostra barnen. Varför samlas inte alla föräldrar som redan har drabbats till kraftigt motstånd mot den kriminella livsstilen på närområdet? Det vore kanske att sätta livet i spel? Skall vi bara anpassa oss till risken att någon för krig på gatan?

Två kvinnor har nyligen skjutits ihjäl medan målet var – troligen – deras män. Kärlek för fel person är farligt. Är man  gift eller anhörig med kriminell person innebär det en risk. Kanske spelar det ingen roll vem man skjuter i familjen eller vilket hus man spränger, bara någon får lida, tills nästa gång.

I en intervju med Dagens Nyheter säger kriminologen Amir Rostami att vågen av sprängningar här är unik för Europa. Utanför Sverige är sprängningarna så ovanliga att det statistiska underlaget beskrivs som ”extremt litet”.

– Vi måste tyvärr söka oss till krigszoner eller länder med lång historia av terrorism för att hitta en motsvarighet, säger Rostami till tidningen. Ändå tycker Regeringen att vi inte skall oroa oss. Liten risk att drabbas. Det är liten risk för dem som har personskydd. Men vi andra då? De som måste gå hem på kvällen från jobbet med risk för våldtäkt eller vänta på bussen i en busskur?

Jag vill ha varje sprängning och skjutning som sker på allmän plats klassad som terrorattack. Det är terror och det är bara slumpens snällhet att inte flera har skadats.

Om inte polisen får makt över de kriminella måste de få hjälp av militären.

Eftersom vi inte säljer vapen fritt i affärer måste de komma utifrån. Transporten av vapen måste stoppas på gränsen. Nu transporteras vapen in och stöldgods ut. Tulltjänstemannen är hjälplösa, inte av vilja utan regler och risk för livet.

Polisen påstår ofta att de känner till de kriminella grupperingarna. Så, jag vill att polisen går tålmodigt från dörr till dörr hos varje misstänkt tills alla misstänkta för något sitter inlåsta någonstans i väntan på rättegång. Tyvärr är det inte så enkelt men knacka dörr ändå. Gör det obehagligt att skydda och underhålla kriminella. De invandrare som inte kan följa svenska regler mår bäst i att resa hem igen. Utvisning av hela den kriminella familjen, om de inte är svenska medborgare. Jag tror att utvisning är en effektiv straff mycket effektivare än några månader i fängelse eller på något HVB hem. Att vara en stund inlåst är idag ett steg uppåt på kriminaltrappan, inte något som avskräcker. När du kommer ut är du mer hjälte än avskydd. Kramkalas, som vi såg nyligen med frisläppandet av de SÄPO bedömda samhällsfarliga personer Regeringen snällt släppte ut.

Andra länder har mindre problem att utvisa icke medborgare eller ta medborgarskapet ifrån kriminella. De andra länderna ger inte bostad, bidrag, körkort. De är kallsinniga. Men vi är humana eller naiva, välj vad du vill.

Jag tror att vi sitter i en sits som är omöjlig att lösa med snälla metoder.

Medborgare då? Slopa rösträtt för de som sitter inne för grövre brott. Slopa könsbyten, nya namn, hemliga adresser, gulle gull. Sätt alla i sysselsättning från 8 till 5 med skyldigheten att delta i arbete, studier eller andra aktiviteter som fängelset beslutar över och som gynnar kommande liv i frihet. Fängelse är inget hotell. Betala in för skadestånd och underhåll. Regelbundna drogtester och hjälp att lämna missbruk. Slopa alla rabatter. Kan man göra brottet, kan man avtjäna det också. Men har man gjort det är man fri. Vi får förlåta hur bittert det än vore.

Det sägs att fängelse inte hjälper. Det är lögn. Den som sitter inne gör inga flera brott om man hindrar kontakt med yttervärlden genom Internet.

Det sker försök att stävja de kriminella som för en vanlig person känns lite som klapp på axeln. Korv och kaffe och sånt. Malmö känns som ett katastrof. Malmöpolisen har bjudit in kända kriminella för samtal. Skall de förbrödras, behandlas som likvärdiga? Kaffe och bullar? För samtal om olika situationer sker mellan likvärdiga personer med syfte att lösa just situationen. De kriminella kommer knappt till mötet med sin arsenal och med tårar i ögonen kysser polisens fötter. Nej, inte kaffe. Efter mötet åt de kriminella pizza tillsammans med polischefer och åklagare. Jag håller med Leif GW Persson som var skeptisk till samtalet.

Jag respekterar dem. Det är humant och vänligt. Problemet är att den här typen av kriminalitet löser du inte genom att vara vänlig. Det här är inga du pratar till rätta. Det här är personer du släpar in till finkan. Punkt.

Vi har ett polisväsen och kriminalvård som går på knäna. Vi är alla offer genom att begränsa våra liv så vi inte hamnar i vägen för en person som är ute för att skaffa poäng på kriminaltrappan.

De flesta av oss följer det normala livets behovstrappa och försöker hårt fylla våra elementära behov, skaffa bra arbete, försörja oss, betala skatt och på så sätt betalar vi inte bara för gemensamma fördelar utan också för nackdelar genom den välvilja eller dumhet Regeringen använder våra pengar till.

Även om jag inte röstade på de styrande partierna trodde jag länge att Regeringen i Sverige – oavsett vem som sitter i den – behandlar sina medborgare med respekt, välvilja och rättvisa samt för en politik som inte raserar landet. Jag tror inte det längre. Jag tror dock att Regeringen helt enkelt gör så gott de kan och det är långt ifrån tillräckligt. De kan inte bättre.

Behovstrappan beskrevs av  Maslow, psykolog:

  1. Fysiologiska behov, som hunger törst, sömn, sex
  2. Trygghetsbehov, som skydd för våld
  3. Behov av kärlek, dvs sociala behov
  4. Självhävdelsebehov, som respekt till och mot
  5. Självförverkligande behov, som personlig utveckling

Vad individen väljer att prioritera är eget val. Men, ser det inte ut som om de kriminella också följer trappan, fast på sitt eget sätt?

OBS. pizzan i bild är min hemmagjord och har inget med polis och Malmö att göra. Dessutom bjöd man vegopizza, inte skinka. Läs också: https://inreexil.blogspot.com/2019/11/operation-rimfrost-polisiara-och.html

Then shoot Me – om muren och Östberlin

Många besökare har hållit tal på Brandenburg torg med syftet att prata om frihet, alltså om muren som skilje Östberlin från Västberlin. 12 juni 1987 var det dags för USAs president Reagan. ”Mister Gorbatjov, tear down this wall”  sade  Ronald Reagan. Det tog dock ytterligare över två år innan folket hade fått nog och använde till och med hackor på båda sidorna.

1977 i januari stod jag med min familj på Östberlinsidan av Brandenburg Torg och tittade på avspärrningen. Efteråt försökte vi sätta oss i ett fik, dricka något och förklara för barnen mer om historien bakom. Men caféet serverade oss inte. Det var bara en kuliss, de hade ingenting, alla fall inte den dagen. Folk var placerade att låtsasarbeta där.
På hotellet vi bodde en natt fanns mat men bara någon typ smaklös dagens rätt och bröd i tjocka skivor. Man kunde inte välja något.

På flygplatsen bevakades vi med beväpnade vakter. När jag rörde mig utanför den osynliga gränsen tryckte en vakt geväret nästan i magen på mig. ”Skjut då,” sa jag och blängde på honom bäst jag kunde. Han backade.

Besöket var dock historiskt och en lektion om socialistdrömmar.  Många unga är även idag drabbade av luftslottet socialism, även kommunism, hur man nu skiljer dem år. ”Allt-gratis-folket”. Historien talar inte till dem. Sedan blir de flesta vuxna, men inte alla. Man börjar arbeta och inser hur ekonomin hänger ihop, oavsett problem den är behäftad med. Det finns inga gratis luncher annat än i soppkök.

Så, från 13 augusti 1961 till 9 november 1989 åtskilde en mur Väst- och Östberlin. Mellan 1949 och 1961 hade 2,7 miljoner människor flytt över gränsen till Västberlin. Så, vad gör man för att hindra folk att ta sig ut? Man bygger en mur. DDR kallade Berlinmuren för en ”anti-fascistisk skyddsmur”, som enligt statens propaganda var nödvändig som ett skydd mot de västtyska kapitalisternas aggression och försök att invadera och ta över Östberlin. Ett annat argument var att gränserna skulle stängas för att hindra spioner från väst ta sig in i landet.

De kommunistiska förklaringarna är alltid anpassade till makten, inte till folket.

Efter murbygget lyckades få fly. Flyktförsöken upphörde dock aldrig helt. Omkring 5 000 personer rymde lyckosamt till väst efter 1961 och av dessa var 574 gränsvakter. Metoderna kunde vara som i film, t ex att försöka flyga med en ballong över muren. Siffror för antalet dödsoffer vid flyktförsök varierar beroende på källor. 136 dödsoffer finns dokumenterade i form av en verifierad lista med namn och datum. De är säker många fler.

Muren raserades av folket, att börja med, 30 år sedan 9 november 1989.

Vissa grät när muren föll och det var inte av glädje. Än finns starka socialistdrömmar i världen som i Venezuela, ett land i misär eller Kuba där folk drömmer om Florida. Flera länder har ett slags smygsocialism och även i USA finns politiker, som Sanders med anhängare, som vill ge allt till alla utan realistisk uppfattning om hur pengar intjänas och vem ska betala. Gratissaker. Vi vet hur det brukar sluta.

Även i Sverige finns tämligen starka socialistiska fästen. 8% röstade på Vänsterpartiet (som idogt förklarar att de är inte kommunister) i Riksdagsval med högst andel i Pajala. Vänsterpartiets ideologi är socialism, feminism, grön ideologi enligt dem själva. De har 25 000 medlemmar men antalet anhängare lär vara högre. Även Socialdemokrater har en uppfattning att de ”äger” landet och bestämmer över människors liv av välvilja och ”bättre vetande” från vaggan till graven. Dock är deras kärnanhängare snart just begravda och medelklassen föredrar egna beslut.

Kanske skulle jag förklara att vi var på väg till Vietnam och linjen gick då genom Östberlin med en dags tvångsmässig vistelse där i väntan på nästa plan. Det var före flygplan som kunde flyga non stop långa sträckor. En resa till Hanoi krävde då fem mellanlandningar. Flygplatsen i Hanoi var inte heller avpassat för större plan. Senare byggde ryssarna om flygplatsen så det blev dimensionerat för deras militärplan i händelse av militära behov. Det var vi tacksamma över. Vägen hem blev så mycket enklare.

Ingen talade om på den tiden att flyga var nästan kriminellt. De ryska planen serverade än rysk champagne och äkta kaviar, något det vanliga ryska folket endast kunde drömma om.

Att leva i en kommuniststat som Östtyskland hade sina sidor. En underbar film kan ge en uppfattning. Det är film men ibland träffar film nästan mitt i prick. Se den och bli road.

Läs också om Sverige och DDR: https://juliacaesar.blog/2019/11/09/berlinmuren-inom-oss/#more-14204

Reaganbilden från Wikipedia :Av White House Photographic Office – Ronald Reagan Presidential Library, ID C41244-9., Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=189219

Myndigheter gnager på… om död, Nationalsång och pepparkakor.

Det var några saker jag reagerade över under tiden min blogg var ouppnåelig på grund av uppdateringar hos Webbhotellet, vilka inte gick så bra. Ett av dessa är KD s förslag att Staten äger oss vid vår död. Just KD förvånade mig. Jag trodde de hade en liten kristen aning och en smula människans egen vilja i sin politik.

Så fel man kan ha.

I början av våra liv är det Statliga trycket mot oss lindrigare. Men ve om du dör och det gör vi väl alla då har Staten rätt till din kropp enligt KD men snart hänger resten av 7 klövern med, tror jag. Du blir en reservdel, vill du eller inte. Det låter vackert att ditt hjärta kan slå hos en annan och dina hornhinnor ger syn åt någon –  men… Det stora men är: vem äger oss? Är vi fria människor, dock tyngda av skatter och politikergalenskaper, men vi äger våra kroppar och sinnen. Integritet som det så ropas om.

Vem äger mig är en bra fråga. Vem äger min döda kropp? Är det bara en tingest att använda? Ifall du har metaller i kroppen ägs de av Allmänna Arvsfonden om du kremeras. Jag kan inte hjälpa att mina tankar går till nazismen, en politisk lära som alla politiker påstår sig att avsky.

Jag funderade detta när min sambo sattes på morfin i stället mat när han hamnade i ett demensboende. Så fort jag vände på dörren tog någon som aldrig har träffat honom ett beslut över hans liv. Ingen hörde av sig till mig. Jag hade fullmakt för hans vård. Jag funderade mycket över frågan: vem ägde honom när han inte längre kunde uttrycka sin egen vilja? Boendets läkare?

Nu vill KD av alla gå längre än frivillighet. Alla skall donera sina användbara organ. Man måste registrera sig om man inte vill.  Alltså tvärtemot idag. Det skulle bli som en bokklubb. Säger du inte nej så kommer boken, i detta fall obducenten och du kanske hålls maskinellt i liv för att bli donator. Vi är reservdelar om inget annat har uttryckligen avtalats. Folk dör i brist på organ, sägs det. Vilket är en lögn. Folk dör av sjukdom och skador. Inte av vård som inte existerar just då även om det har uppfunnits. Skulden är inte den som inte donerar sina organ. Inte än.

Får folk inte ta egna beslut om en så viktig fråga?

Allt påminde mig om boken och  filmen ”Newer Let Me Go”. Se den.

Det andra var Nationalsången Du gamla, Du fria som inte längre behöver läras ut i skolan. Det blir liksom valfritt eller man kan hoppa över helt. När jag bodde i Vietnam hördes Nationalsången över kullarna. ”Framåt kamrater, Vietnams soldater vi försvarar vårt land mot krig och nöd.” Man visste att skolan hade börjat. Så är det i många länder. Här försöker man avskaffa inte bara sången utan kanske hela Nationen.

Du gamla, Du fria, Du fjällhöga nord
Du tysta, Du glädjerika sköna!
Jag hälsar Dig, vänaste land uppå jord,
Din sol, Din himmel, Dina ängder gröna,
Din sol, Din himmel, Dina ängder gröna.

Du tronar på minnen från fornstora dar,
då ärat Ditt namn flög över jorden.
Jag vet att Du är och Du blir vad du var.
Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden,
Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden.

Text: Richard Dybeck, 1844 Musik: Folkmelodi från Västmanland, Text kopierad från Kungahuset.

Nuvarande kursplan säger att man ska lära ut i skolan:”Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang, däribland nationalsången och några av de vanligaste psalmerna, samt inblickar i svensk och nordisk barnvisetradition.”

Ny kursplan: ”Musik som knyter an till elevens vardagliga sammanhang och musikaliska traditioner vid olika högtider.”

Vardagliga sammanhang? Melodifestivalen? Tror någon att de muslimska friskolorna kommer att prioritera Nationalsången?  Visst är det en förändring som anpassar oss till det Nya Sverige.

Det nästa är något så enkelt som pepparkakor. Jag bakar de med lite kryddpeppar. De heter ju pepparkakor! Det sägs att pepparkakor  fanns redan 1700 f.Kr och har ätits av romerska krigare. Pepparkakor håller ju länge utan att mögla. Tyskland och England har bakat sedan medeltiden. Staden Nürnberg är inte bara känd för Nürbergrättegångarna, utan just av pepparkakor.

Förmodligen kom pepparkakorna till Sverige från Tyskland och de bakades troligen till och med för kungligt bröllop år 1335 då Magnus Eriksson (bild nedan från Wiki) gifte sig med Blanka av Namur.

Det skulle inte bli några pepparkakor när de kommunala förskolorna i Östersund firar Lucia i år. Pepparkakor var ett sparmål. Men trycket utifrån blev för stort. Skamvrån var för mörk.  Barn-och utbildningsförvaltningen i Östersund går mer än 11 miljoner kronor minus i år. Budgeten skulle räddas med att ta pepparkakorna från förskolebarnen.

Hårda besparingar i Sverige. Minns ni sacketter och toapapper? Nu kommer  pepparkakor. En ask kostar mellan 16 – 25 kronor. Alla bäckar små brukar man ju säga. Nu backar Östersund och ska behålla traditionen pepparkakor.  ”Tack vare pengarna från kommunfullmäktige kan vi nu backa på beslutet att inte få köpa in pepparkakor till lucia och samtidigt fokusera på de större besparingarna”, säger Elisabet Uitto, verksamhetschef för förskolorna i kommunen, i ett pressmeddelande.

Jag behåller dock dessa beslut synliga här. Det är tecken i tiden. Det är oförmågan att förstå hur folket vill ha det. Det är inkompetens hos beslutsfattare. De som beslutar ser ut att leva i en annan verklighet än vi andra. Politikernas avgöranden om hur Samhället ska se ut,  vad vi ska betala med skattemedel, vad är för dyrt, visar sig nu i beslut om toalettpapper i äldreboenden, pepparkakor för barn och mycket mer.

Men de stora hålen då?

Är jag paranoid när jag ser allt detta som tecken i tiden? Det känns ständigt som om Myndigheter gnager på det vi uppfattar som svenskt samtidigt med försämring av den lagstadgade omsorgen för de grupper vilka personligen har svårt att protestera. Barn och gamla. Det känns också att man kallt byter ut fungerande svenska saker för någon multikulturell sörja, som att skippa julgranar på torgen och i stället ha lampor, ”ljusgran” benämnt,  men förstås skyller man på miljön.

Kan man sätta några pepparkakor till större perspektiv över de oönskade förändringarna i Sverige? Jag tror så. Bit för bit knaprar man bort det som gjorde Sverige till ganska så unikt land i positivt bemärkelse. De politiska besluten och det befolkningsutbyte som pågår gör Sverige till ett annat land, just multikulturell som det står i lagen, kanske liknande Libanon som inte hållit fred sedan jag började läsa dagstidningen eller ett slags ogripbar gränsområde i där oron är en daglig gäst.

De förändringar som sker med islams framfart, militanta kriminella grupper, bristen på poliser,  fallerande skola, okunniga politiker och förändringar i de små sakerna vi svenskar verkligen har uppskattat kan bara sluta med ett sätt.

Ta tag i det du värdesätter. Ingen gör det för dig. Baka pepparkakor till tonerna av Nationalsången och några julpsalmer, ha en julgran. Se till att dina barn får delta i våra traditioner. Håll ihop.

Håll ihop.

Hur du gör med donationsregistret är en väldigt privat fråga. Än så länge kan du freda dina beslut. (Själv har jag nyligen tagit mig ur donationsregister på grund av åldern  och med tanke på att förenkla min död för mina anhöriga.)

Just nu gäller dock det föga betydande väldigt svenskt beteende: att gnälla på vädret.

Och så läser vi https://morklaggning.wordpress.com läs bakåt om du inte är bekant med en av Sveriges bästa sidor.

En egen toarulle i väskan?


Vi måste dra in gränsen någonstans”, sa chefen för äldreboendet och drog in suketter till kaffe, det var Växjö kommun ett tag sedan. De fick dock ge sig.

Jag vet inte vilka ord man har använt nu när man drar in toalettpapper till de gamla och dementa i boenden i Gislaved. Toapapper ingår inte längre i avgiften för vård. Du får betala extra eller köpa eget.

Gränsen är passerad när toalettpapper blir för dyrt? Vad näst?

Men som överallt räcker pengarna även i detta fall alltid till den politiska adeln, de som borde hushålla med våra skattepengar. Först fick de gamla börja betala för toalettpapper och förbrukningsartiklar på Gislaveds äldreboenden. Det tjänade kommunen 400 000 kronor på.

Sedan reste 25 politiker och tjänstemän till Bryssel och 20 till Almedalen för lika mycket. Spara på toapapper och låt överheten göra semesterresor för vad skulle de i Bryssel att göra? Nyttan av Almedal är också tveksamt. Så man kan nästan säga att de gamla i äldreboenden bjöd politikerna en trevlig resa.

Jag föreslår att toalettpappret dras in överallt. Alla har med sig en egen rulle. Vissa har den billigaste medan andra väljer de softa och dyra, eget val alltså. I Riksdagen bör indragning ske genast, helst igår, likaså  i alla Kommunkontor och i fängelser. Sedan asylboenden, skolor, olika hem och inrättningar. Och sjukhusen som Uppsala skulle lösa en liten bit av nuvarande varubrist om alla patienter och besökare hade en toarulle med sig. Låt en egen toarulle bli det nya någonting! Ungefär som det är i hotellen i det socialistiska drömlandet Venezuela. ”Ta med egen toarulle om du reser dit” stod det i reseråd. Den ”socialistiska revolutionen” kanske har nått Sverige i vår egen tappning?

Stöld av toalettpapper bör få en egen paragraf.

Eventuellt kan vi införa toalettdamer som jag har träffat i vissa länder. De säljer en toalettpappersbit för låt oss säga för en femma och håller rent. Ett enkelt arbete som Sverige så ropar efter.