Etikettarkiv: skola

Barnarbete, rymdfärder och den blomstertid som kommer…

Publicerat av

Det finns skillnader på barnens liv i världen. Jag tänkte på det när jag såg bilder på nordkoreanska barn. I Nordkorea formas barnen utifrån Statens principer och ideologi. I Sverige är det friare, även om en mall finns för våra barn också. Det formas ett bestämt sätt att tänka och vissa gemensamma värderingar eftersom våra barn tillbringar en stor del av sitt liv i kollektiv omsorg. Det är dock långt från den ideologiska fostran som sker i några andra länder genom politiska eller religiösa ställningstaganden. Hur man påverkar barnen mentalt är inte ens en fråga i vissa kulturer, det är självklart och enda accepterade modellen.

I dagarna har skolavslutningarna avlöst varandra.  Nu väntar ett sommarlov. För en del barn är det inte så mycket annorlunda än på skoltiden. De går till fritidshemmet på morgonen och hämtas hem på kvällen. Några veckor tillbringas med föräldrarna och släkten. För alla väntar inte en paradisstrand eller ens Liseberg. Det blir kalla svenska bad, grillkorv och en film på kvällen. Barnens villkor är inte lika men det är inte alltid pengar som talar utan familjens prioriteringar.

Men, Sverige är ett bra land för barnen. Eller är det för föräldrarna?  Vi ligger högt i många mätningar om föräldraskap och barn. Ja, om vi inte räknar skolresultaten förstås. Barnadödligheten är låg. Alla får barnbidrag. Alla har tak över huvudet. Barn har rätt till en kommunal omsorg, kallad förskolan. Alla barn får gå i skolan, även de som inte borde vara i Sverige. Sjukvård är i stort gratis för barn och socialtjänsten har ett ansvar om livet krisar. Ingen sjuåring behöver arbeta och inga barn säljs till äktenskap. Nu sa jag för mycket. Tyvärr finns det sistnämnda även här, dold men ändå verklighet för vissa flickor.

Nästan dagligen kommer det dock larmrapporter om barnens vardag. Daghem som är usla baracker med få toaletter. Ungar som letar efter nya skolplatser när riskkapitalister lägger ner den vinstlösa skolan. Psykiska problem lär vara utbredda bland tonåringar. Vi har arbetslösa, yrkeslösa ungdomar som får hitta vägen till socialbyrån i ställer arbetsplatsen. Brottslighet … Jakt efter det senaste… Och har föräldrarna inte en miljon i fickan får den unga bo i barnkammaren i många år. I den svenska välfärden finns några stora maskor och en del faller genom. Staten tar inte hand om oss oändligt även om det ser ut så för ett otränat öga. Var och en måste själv anstränga sig.

Barn i andra länder kan ha det väldigt annorlunda. En stor del av våren har vi väntat om Nord Korea är kapabel till att hota os. Så blev det inte men tanken fortsätter. De nordkoreanska barnen lärs in i katastroftänkandet, i hotet från oss och USA. På barnens dag får man skjuta en amerikan, leka med militärutrustning och lära sig hylla landsfadern. Det är indoktrinering från födseln. Och här oroar vi oss om skolavslutning sker i kyrkan, påverkar och kränker någon! Vi är absurda i våra försök att vara PK.

Idag är den internationella dagen mot barnarbete. Ibland är barnarbete på tapeten men glöms snabbt när vi köper nya kläder, plastleksaker, mattor, fotbollar eller annat till billigt pris. Och det är ett dilemma. Köper jag kläder bidrar jag kanske till barnarbete och usla arbetsförhållanden. Köper jag inte får familjen ingen mat. Jag skulle önska att varje plagg hade en märkning som talar om att varan är tillverkad av folk över 15 år och med skälig lön. Vi borde kunna betala det. Men då kunde ju vinsterna krympa. En stor företagsledare kan inte leva utan att bada i pengar.

Barn är utnyttjad arbetskraft. De arbetar i fabriker, restauranger, med prostitution, knarklangning, som hembiträden och fruar. Barn är lydiga och flinka, orkar de inte finns det alltid nya. Idag arbetar ca 10,5 miljoner barn, de flesta minderåriga, som tjänstefolk i andras hem, ofta under slavlika förhållanden. 6,5 miljoner är mellan 5 och 14 år gamla, alltså i åldern de borde gå i skolan. Mer än 71 % är flickor. Deras barndom tillbringas inte i skolan och lekparken. De längtar inte efter en surfplatta. De längtar efter ett hem, riktiga föräldrar och en plats i skolan.

Samhällets moral mäts mycket  i barnens villkor. I Sverige är den måttstocken inte i första hand de materiella villkoren utan den tiden vi ger till våra barn, tryggheten att vi finns för dem, ledningen inför livet och vetskapen att ansvaret sakta förflyttas till dem själva när tiden är mogen – inte förr.  I många andra länder är det än totalt annorlunda.

Idag är det FN s internationella dagen mot barnarbete men det är också internationella dagen för bemannande rymdfärder. Känns det inte som de bådas syften och förverkligande är något avlägsna?

 

 

 

Ta till vapen eller ord?

Publicerat av

En skolflicka, 14 åriga Malala Yousafzai i Pakistan är skjuten vid skolbussen av talibaner. Hennes brott var att hon gick i skolan och hade bloggat om livet på sin hembygd. Hon får stå idag 11/10 – alla flickors dag – som symbol för flickors rätt att gå i skolan och välja sitt liv. Hennes tillstånd är kritiskt. Talibanerna hotar att avrätta henne så fort de kommer åt flickan.

I åratals har västvärlden försökt vinna över talibanerna med vapen. Det gick inte. En skolflicka har använt andra medel – orden. Det kan kosta hennes liv. Men hon är en inspiration och modell för oss alla, nu och lång tid framåt, i sin kamp mot diskriminering av flickor. Hon har gjort mer med ord än många med vapen.

Lär en kvinna att läsa då lär du hela familjen sägs det. Att läsa leder till mycket, ett arbete, bättre hälsa, barn som får hjälp med läxor, självständighet och mod att välja sitt liv.

I flera länder – speciellt de muslimska – är flickorna mindre värda än pojkarna både i princip och praktik. Många flickor får inte gå i skolan. De gifts bort i tidig ålder och får barn innan deras kropp och psyke klarar av det. Som modell har vissa länder även sin profet Muhammed som gifte sig med ett barn. I Egypten pratas det om att giftasåldern för flickor kan vara så låg som 9 år (den åldern då profetens äktenskap fullbordades) vilket skulle innebära inte bara tillbakagång för flickors rättigheter utan rasera deras möjligheter till eget liv. En annan fråga som alltid dyker upp i valtider är abort. I Spanien försöker man förbjuda abort och i USA är den kristna högern på frammarsch i abortfrågan. (Jag tycker den svenska abortlagstiftningen är bra. Ingen tvingas till att göra abort men den som behöver kan göra det, men gränsen borde sänkas eftersom den tangerar livsduglighet.)

Kvinnors liv, sexualitet och underliv är tung stoff för många politiker, talibaner och konservativa muslimer att inte förglömma. Oftast män.

Vi är inte så perfekta här hemma heller. Så fort vi pratar om kvinnofrågor i Sverige framstår kvinnor som objekt och offer. Hon måste rättas till. Kvinnor/flickor är inte kloka nog att välja själv och välja rätt. Vi alla minns väl de ”rosa” debatterna eller den löjliga Legofrågan? Vid sidan om detta ”rättande” framställer man ofta männen som skuldtyngda. Att de biologiska skillnaderna skall utplånas, i stället att ses som värdefullt och nödvändigt för vår existens, är målet för diskussionen. Den vanlige människan ser dock kvinnor och män som biologiskt något olika men lika värda. Det är snarare en värderingsfråga än rättighetsfråga. I Sverige finns inga formella hinder längre för kvinnor, bara biologiska. Män föder inga barn. De verkliga problem för flickor i Sverige finns i de importerade kulturerna där jämlikhetssträvan inte har nått så långt som bland svenskar och vars kultur bygger på att kvinnan och hennes liv är underordnad männen.

Det är långt kvar innan världens flickor är lika värda som pojkarna. Kanske händer det något positivt till följd av detta mordförsök? Malala Yousafzai är en verklig hjälte och exempel för flickor. Kanske även för de svenska? Vi oroar oss mycket för den svenska skolan men en skola blir aldrig bättre än dess elever anstränger sig att vara. I vissa länder går flickor till skolan med livet som insats – men de går ändå.

Uppdatering: Malala vårdas i England och prognosen är god. Hon är föreslagen till Nobels fredspris. Nog förtjänar hon – som företrädare till världens flickor –  priset bättre än  till ex. Obama och EU.

Ta en tugga och släng sedan, sa skolan…

Publicerat av

Bild: här blir det inga rester!

Vi måste smaka fast vi inte vill ha maten. När vi smakat kan man få slänga det, sa en elev i en skola. Hon reagerade för att vissa fick ”önskemat” och behövde inte smaka det hon var tvingad att göra. Dessa barn hänvisade till sin religion. Hon var tvungen att smaka på blodpudding eller lever som hon aldrig behövde ens se hemma eftersom det inte ansågs som lämplig barnmat. Det argumentet bet inte. Hon var tvungen att smaka.

Sedan fick hon kasta maten efter en tugga.

Skolan lärde henne att det är OK kasta mat. Hur kan då föräldrarna lära henne det omvända: att vi inte kastar mat, om det nu inte råkat bli mögligt.

Vi slänger en miljon ton mat och det är bara en beräkning. Maten odlas, skördas, fraktas kanske från andra sidan jorden, paketeras, prismärks, placeras i affärshyllorna, köps, ratas och slängs (enkelt beskrivet, många moment fattas). Vi tycker att vi har råd att slänga.  I vissa länder -som alltid Nordkorea – lider folk av svält på grund av regn , andra prioriteringar eller misshushållning.

Rätten att välja den undervisning, som skall ges åt barnen, tillkommer i främsta rummet deras föräldrar

Publicerat av

Artikel efter artikel diskuteras det fria skolvalet och Sveriges usla skolresultat, vinster och friskolors vara eller icke vara.  De elever som väljer bättre skolor stämplas som osolidariska och deras föräldrar som privilegierade. Förslag om bussning finns eller t.o.m. att antalet invandrare och svenskar skulle portioneras rättvist till varje skola. I vissa skolor får barnen inte ta med sig hem skolböckerna eftersom alla barn inte får hjälp hemma. De som får det kan ju gå förbi de andra! Frågan om orättvisa kommer ständigt upp.

Enligt FN är det föräldrarna som skall välja undervisning till sina barn. Vi har skrivit under:

Artikel 26 av mänskliga rättigheter.

  1. Envar har rätt till undervisning. Undervisningen skall vara kostnadsfri, åtminstone på de elementära och grundläggande stadierna. Den elementära undervisningen skall vara obligatorisk. Yrkesundervisning och teknisk undervisning skall vara allmänt tillgänglig. Den högre undervisningen skall stå öppen i lika mån för alla på grundval av deras duglighet.
  2. Undervisningen skall syfta till personlighetens fulla utveckling och till att stärka respekten för människans grundläggande fri- och rättigheter. Undervisningen skall främja förståelse, tolerans och vänskap mellan alla nationer, rasgrupper och religiösa grupper samt befordra Förenta Nationernas verksamhet för fredens bevarande.

3.      Rätten att välja den undervisning, som skall ges åt barnen, tillkommer i främsta rummet deras föräldrar.

Har inte föräldrarna då rätt att välja skola till sina barn ? Är det inte rimligt att varje förälder är mån om sina barn och vill ge dem den bästa möjliga utbildningen genom att rata de skolor där resultaten är sämre om inte usla? Kan det finnas helt rimliga bedömningar bakom när svenska föräldrar – och även utlandsfödda – väljer en skola där svenska är huvudspråket i klassrummet och på rasterna? Att nedvärdera föräldrar vilka ger aktivt stöd i skolarbete för sina barn, läser läxor med dem, ger barnen kunskap som hjälper den vidare i livet är verkligen jantelagen.

På min tid gick de mer läsbegåvade barnen vidare till realskolan, resten till yrkesutbildning och de som inte klarade det till ett fortsättningsår med sikte på godkända betyg. Idag försöker man trycka alla till samma nivå. Den som hinner före alla andra får en dos till av samma vara.   Vissa begåvade barn tappar suget och tilltron till skolan redan på ettan. Skolan ger väldigt lite extra till de mer begåvade barnen – om det inte handlar om idrott – utan föräldrarna måste engagera sig.  Det kan ske genom skolbyte, om man bor på en tätort och det finns något att välja på. Jag har känt finnar som flyttade tillbaka till Finland när barnen började skolan.

Det finns förslag om fortsatt skolgång för de som inte får godkända betyg eller de som helt enkelt inte bryr sig om skolan. Evigt gymnasium för de skoltrötta. Vore det inte bättre med ett tionde år för dem som inte får godkända betyg? Skolan bör bli bättre, det är vi alla överens om. Men även eleverna bör anstränga sig.