Skogens dag bara idag?

Det är skogens dag den 21 mars. Vad betyder skogen för dig? Utan skog överlever vi inte. Världens lungor och allt det där. Men skogen är ett hem för otaliga djur, växter, insekter, människor och en inkomstkälla. Det sistnämnda är problematiskt. Vi behöver skogen som vara och näringsfång samtidigt som det decimerar våra möjligheter för överlevnad och mångfalden på planeten.

5,2 miljoner hektar huggs ner varje år, motsvarande en fotbollsplan varje sekund. Tro inte att allt återplanteras, tvärtemot. Betesmark för djurhållning, oljepalmer, bränsle, nybyggen, vägar, dammar, elledningar…

Det mest slående exemplet om hur skogen var livsviktig finns på Påskön. Jared Diamond beskriver i sin bok ”Civilisationers uppgång eller fall bland” annat förfallet av Påsköns civilisation vars delorsak var att skogen höggs ner. Människans dumhet i sin glans. Men det är enkelt att prata om svunna tider vi inget kan göra åt idag. Det är vi duktiga på i många fall, men dagens problem förbises lätt. Skogen skövlas i Amazonas av vinstsökande företag och miljön samt indiankulturen raseras, är ett exempel. När du köper naturkött från Brasilien för det är billigare än den svenska har du bidragit till nedhuggning av urskog. Så mycket naturkött var det!

Du som har en plätt jord plantera ett träd. Vi andra kan delta i något trädplanteringsprogram. Jag har ”planterat” 1000 träd runt Victoriasjön, det är mitt lilla bidrag till världen. Det betyder dock ingenting i det stora hela. Några familjer har fått inkomst och frukt men med den miljöförstörelse som pågår i Mellanöstern/Afrika i form av krig har raserat den enskilde människans försök i en sekund. Vi pratar så mycket om grader, sopor och vårt svenska ansvar men ingen nämner krig som den största miljöfaran.

Det är kanske bara mitt samvete som fått lite tröst?

Bild: skog som aldrig återplanterades.

The United Nations General Assembly proclaimed 21 March the International Day of Forests. The Day celebrates and raises awareness of the importance of all types of forests. On each International Day of Forests, countries are encouraged to undertake local, national and international efforts to organize activities involving forests and trees, such as tree planting campaigns.

I svampskogen och lite om valet också.

När vi hade röstat tog vi med oss en kaffetermos och kakor och gick till skogen. Det är svampår i år. Så mycket svamp har jag sällan set men det mesta var oätligt. Några svampar marscherade som en arme. De var lite blekta av solen och kanske av åldern.

En del svampar var än vackra men de hade kollapsat.

Några träd stod än kvar fast svamparna attackerade dem. Eller var det försök till symbios?

Den röda flugsvampen såg ut att säga: ta mig jag är inte alls så giftig nu.

En del svampar litade på gamla stubbar och sköt upp i resterna av stammar. Men, svampens liv är kort.

Någon liten svamp prydde ett träd.

Andra höll varandra sällskap

Blomkålssvampen bredde ut sig. De kan bli 35 cm breda. Men även den är flyktig. Bara tickorna blir gamla.

Det var en skön, varm sensommardag. Sedan kom valvakan och kylan. Vem överlever, vem inte? Nog är det lite som i svamparnas värld.

Om gåendet som konstart

Går du? Alltså bara går för gåendets skull, inte för att skynda dig till en plats dit trafiken inte går eller bilen är olämpligt att köra till? Att gå utan mål tycks vara en döende art. Ja, många tar ju en motionsrunda ibland. Det händer att jag möter löpare, orienterade eller en skolklass på elljusspåret men det är inte samma som att bara gå. En motionär är ute för att svettas, bättra på sin kondition, träna för maraton eller annat lopp, gå ner i vikt eller slita på något annat sätt. Gå på stan innebär oftast att spendera pengar och komma hem med varor man kanske inte ens behövde.

Att bara gå för att flanera runt är slöseri med tiden för den stressade nutidsmänniskan.

När jag var ung var söndagsnöjet för många att gå längs huvudgatan i syfte att träffa bekanta som också gick och titta på skyltfönstren. Affärerna var ju inte öppna på söndagar.  Kanske nickade man bara till bekanta eller bytte några ord, bestämde sig för en fika ihop eller ett möte senare. Det var tidsfördriv före Internet, före mobiler och före alla de aktiviteter som finns idag även om många inte aktiverar sig på riktigt med annat än mobilen eller skryt på Facebook. Alla hade inte ens telefon på den tiden. Det känns så oändligt länge sen och ändå är det inte ens en mansålder sedan.

Idag går inga längs huvudgatan i maklig takt utan stressar förbi med mobilen i handen på väg mot ett mål.

Man tänker så bra när man går tyckte jag och satt en lapp på jobbets anslagstavla – är ute och går – när något var riktigt knepigt. Jag gick högst upp i husets glasgång, framåt tillbaka tills lösningen var klar. Vissa säger att gå motverkar depression. Kanske det stämmer, för när gubben min låg på sjukhus – döende enligt läkarna, dock hade de fel – gick jag de fem kilometerna till sjukhuset, framåt tillbaka, varje dag i nära tre månader, utan att observera, bara flyttade fötterna framåt och efter några vändor hade oron släppt. Jag kunde ju inte göra något mer.

När man ser folk sittande i sina bilar men med kameran ut från bilfönster, utan lust och ork att gå ut på en vacker plats – men bild måste man ha att visa andra, kanske på Facebook – då har vi förlorat något väsentligt. Vi är faktiskt födda till att gå, inte att sitta fast i en plåtlåda.

In i skogen eller kalhyggen…

Hur mår världens skogar? Inte så bra enligt senaste forskning. Avskogningen fortsätter och tillsammans med den försvinner livsbetingelserna för många växter, djur, stora och små. Kanske för oss också för skogen sägs vara världens lungor?

Varje minut försvinner 50 fotbollsplan skog. Behovet av odlingsmark och betesland ökar med befolkningsökning och ändrade vanor. Vi köper mer utländsk mat som frukt och kött.I Brasilien hugger man ner en bit regnskog, gräset växer, biffkorna släpps på, slaktas sedan, styckas, paketeras med texten naturkött, fraktas till din affär och du kan köpa entrecote för 99 kronor kilot medan den svenska kostade 298 pix. Kanske oxfilé till fredagsmiddag för 148 för inte köper vi svenskt närproducerat för 498 kronor…

I den regnskogen som fanns förr i Indonesien växer nu oljepalmer. Mattias Klum larmade om Borneos regnskogar länge sedan men de som styr lyssnar bara på pengarnas klirr inte på fotografens klick. Vad driver skogsskövlingen? Visst vet man att oljepalmsplantagerna utgör ett dödligt hot mot orangutanger, tigrar och tusentals andra arter i södra Asien och kanske för oss själva i det föränderliga klimat som triggas av skogsdöden. Varför vill då så många odla just oljepalmer?

Svaret är enkelt: Oljepalmen är kanske den mest lönsamma nytto-växten i världen. Ett hektar oljepalmer kan ge en skörd på upp till fem ton ren palmolja – motsvarande 6000 liter – per år. Plantagerna ger arbete för den ökande befolkningen. Levnadsstandarden ökar. Det är vi – långt borta – som är upprörda över skövlingen, inte de som har fått bättre levnadsförhållanden, för ett tag i alla fall. Är det rätt att vi kritiserar andra människors livsval när de gör det för överlevnad?

Oljan finns i tvål, schampo, tvättmedel och smink. Men också i kakor, chips och i en massa andra livsmedel som margarin. När köpte du något av detta sist? Men – ska vi inte kunna hålla oss rena utan att ha dåligt samvete? Och snart är den stora chipsätardagen, jag menar melodifestivalen! Funderar du över eventuella miljöproblem vid inköp i mataffären? Läser du det finstilta? I så fall är du en sällsynt varelse.

Det är svårt att leva rätt när vi inte ens vet vad vore rätt, vem har rätt och hur kan lösningarna kan se ut. Medan bildäcken brann i Ukraina och kriget fortsatte i Syrien, självmordsbombare  i Afghanistan dödade 9 personer och tillsammans med många andra oroshärdar raserade min sopsortering och min vegetariska matlagning av närproducerade grönsaker tusen gånger om. Vad kan en liten vanlig människa göra? Inget? Vem skulle lyssna på mig om jag ropade ut att nu är det nog med krig och nu ska alla plantera ett träd var och ingen ska köpa mera plastkassar? Det sistnämnda bröt jag mot idag när jag bar hem böckerna från bokrean, bland annat boken ovan.

Så? Ingen?

Plantera ett träd i alla fall. Jag som inte har mark har planterat 1000 träd i Afrika. Jag hoppas – mer kan jag inte göra – att träden faktiskt planterades, gav mat och skugga som reklamen lovade. Dock är det bara som litet plåster på det dåliga samvetet att inte förmå mer för världen jag lämnar till mina barnbarn.

Trädbilder från Wikipedia.