Etikettarkiv: matpriser

Gör en Svantesson – jämför!

Utvalda

Publicerat av

Gröt till middag. Här kommer ett recept:

Havregryn, gärna den med quinoa, hur mycket beror på hungergraden.
Vatten enl havregrynsmängden
1 tsk chiafrön
1 – 2 msk mandelmjöl
Blåbär 1 dl
Hallon ½ dl
(Alternativt 1 äpple och 2 fikon i bitar)
1 tsk olja eller klick smör
lite salt
Kokas med låg värme under lock, Rör några gånger. Bären ska än hålla ihop.
Serveras med honung och mjölk

Nej, nu blev det ju helt fel. Inte ska vi ha så många ingredienser. Inflation måste ner. Även en grötätare skall hjälpa till. Så stryk allt annat än vatten och havregryn. Se till att köpa de billigaste grynen.

Finansminister Svantesson uppmanar privatpersoner att öka trycket på företagen genom att jämföra priser och välja de billigaste alternativen.

– Man kan fundera på varför en matkasse i Sverige ökat med 20 procent det senaste året, men inte i de övriga nordiska länderna, säger hon och uppmanar privatpersoner att öka trycket på företagen genom att jämföra priser och välja de billigaste alternativen.
– Som konsument får man också jämföra, var ska man handla? Finns det handlare eller butiker som höjer i onödan?

Gör en Svantesson. Ta en promenad till alla affärer du har inom en mil och jämför så du gör det smartaste havregrynsköpet.

Jämföra priser? Så talar en storstadsmänniska med otaliga affärer i närheten.

Har du bara en affär inom räckhåll? Vilken svår sits du ligger i. Men ta nu inte bilen det är dyrt och inte miljövänligt. En cykel kanske kan hjälpa dig att ta en jämförelserunda. Fast nu är det snö och under den ishalka på många områden. Benbrott är dyrt för samhället.
Du kan förstås försöka pruta och gräla med personalen i affären tills de kastar ut dig.
För, det är inte personalen som höjde priserna, höjdarna sitter högre upp, kanske till och med utomlands.

Har Svantesson blivit en konsumentrådgivare? Är det inte hennes och Regeringens sak att hålla koll på ekonomin, ha skatterna och elpriserna så låga att folk har råd att äta? Inte kan det vara mitt jobb, en gammal pensionär med usel pension, att försöka styra livsmedelsindustrin? Jag håller visst koll och utesluter mat jag inte har råd med. När åt jag hel nötkött sist? De där fina ostarna? Var nog en vecka före julen då vi hade en familjemiddag. Tomater är lyxvara, åt en halv igår, den andra halvan idag. Ok, det var en större tomat, kilopris 67kr.

Riksbankschefen Erik Thedéen har också läxat upp konsumenterna.

– Vår förhoppning är att hushållen i någon mening blir tuffare förhandlare. Att de inte accepterar de högsta priserna utan går till dem som erbjuder lite lägre priser.

Om alla köper det billigaste finns inte det billigaste snart. De priserna går upp.

Nu undrar jag hur många människor med arbete, vanligen 8 timmar om dagen plus resa har möjlighet att ränna runt och jämföra priser eller använda sin tid till Internetsökningar i stället sina barn med mera? Jag tror att de flesta familjer är medvetna om behovet att jämföra priser för större köp men att springa runt för de billigaste grynen eller tomater är idiotiskt. Den tiden har bara de som inte arbetar. Gjorde en koll förra veckan per Internet i tre närmaste affärer och det skulle bli en tia i vinst om jag rände runt. Och en av affärer var fem kilometer bort. Skulle jag bära mjölk hem fem kilometer och vinna 50 öre per liter?

Inte. Köptrohet kan också ge fördelar. Några sa lite föraktfullt ett år sedan att pensionärsrabatt 5% var ingenting, men nu befolkar de affären på pensionärsdagen.

Något jag som lägenhetsboende har avundats är de stora gräsmattorna villaägarna har. Jag har undrat: varför odlar de ingenting. Inte ens en rad potatis, bara gräs. Kan det bli annorlunda nu när matpriserna är så höga att de drabbar alla. Potatis, tomater, squash, sallad…

Vi är inte ensamma. Läget för britterna – de vanliga arbetarna – är också skit. ”Om vi värdesatte våra inhemska produkter mer skulle många äta rovor nu i stället för att tänka på sallad och tomater”, sade miljöminister Thérèse Coffey under en parlamentsdebatt.

Äta rovor blev en ny äta kakor. Dock beskylldes Marie Antoinette i onödan, hon sa aldrig så, men Coffrey är nu för evigt en ny representant för förakt mot folket. En rova.

Under de senaste veckorna har grönsakshyllorna gapat tomma i allt fler brittiska mataffärer och många av de stora matvarukedjorna har infört ransonering för kunderna. Ingen hamstring. Det är inte fel att äta säsongbetonat men inte ens rovor odlas på vinter.

Nu mera produceras grönt över året – ifall strömmen räcker. Matproduktion finns ofta i de sydligare länderna eller ändå längre bort. I Sverige är vi knappt självförsörjande i något, bara i spannmål, socker och morötter. Så, ät morötter och gröt! Någon tomatodlare gav nyss upp. Elpriser var boven. Jag misstänker att vi inte har sett slutet än i prishöjningar.

Har du någon suverän spartips om mat? Själv börjar jag känna som om vi vore på väg till efterkrigstiden i Finland. Då var det ransonering. Idag ransonerar vi själva.

PS. Priserna har höjts i alla nordiska länder men Sverige toppar höjningarna.

Bilder: en billig lunch, soppa från pulver. En kaka i Rom hade inte bild på en rova.

Dagens ämnen i mataffären och torget och lite annat gnäll.

Utvalda

Publicerat av

Jag handlade mat och blev liksom deppig. Ja, priserna har ökat. Rejält. Jag såg flera pensionärer som kollade priser. Det var inga lyxvaror som hamnade i deras korgar. Inte hel kött och sånt. Jag pratade med några äldre kvinnor och alla var oroliga för ekonomin. Vi stod vid disken med smör och margarin. Smör på brödet har blivit en lyxvara, sa någon. . Mjölk till gröten likaså. Någon tipsade om ost som hade bra extrapris. Alla hade börjat handla på tisdagar då pensionärer som var medlemmar fick 5% rabatt.

Samtalen med folk i affären, på torget, i trapphuset handlar idag om matpriser, elräkningen, oron att någon klanmedlem kanske bor i huset och någon spränger dörrarna, att kriget i Ukraina kan sprida sig tack vare en rent av galen man i Ryssland.

Covid har helt utmönstrat från samtalen.

Mittemot mig finns ett gammalt servicehus som är omdöpt till något annat med utebliven service på plats. Du får välja omsorg, heter det. Så olika företag åker till huset. Jag ser att få har någon julbelysning i år. Det är mörkt. Någon jag pratade med sa att kyrkan var full första advent för det var gratis kaffe efteråt. Annars är det tomt.

Alla pensionärer lever inte loppan på Kanarieöarna. Alla har inte bostad som de kan skuldsätta. Alla har inte den där stugan med vita knutar de kan tillbringa helgerna i. Många har bara det som finns i deras lägenhet vars kommande hyra de ängslas för. De är ofta ensamma kvinnor över 80 eller deras män har dött utan att lämna en förmögenhet efter sig.

Alla har inte barn som kan eller vill bidra till den där guldkanten i livet.

Ändå är våra pensionärer långt från de fattigast i Världen. Vi räknas till och med som det bästa systemet i Världen. Varför känns det då inte så? Gnäll?

Det känns dock som den bästa tiden är förbi för Världen. Det handlar inte om pengar, det handlar om förlorad hopp. Det är inte svårt att tänka så idag. Krig nästgårds. Skattepengar går till krigsutrustning, inte till civila behov. Klimataktivister vill att militären skall klimatanpassas. Vilket skämt. Krig är just ett sätt att rasera miljön, det finns inget klimatpositivt i det.

Förtrycket av kvinnor ökar, inte minskar. Hunger som följetong. Vi har hört om svält i vissa länder sedan evigheter. Men de fattiga länders inbördeskrig lever sitt liv ändå. Det går att fortsätta rada på elände hur länge som helst.

Mycket av det som är galet i Världen är resultat av politik, några makthavare och de rika som styr i bakgrunden.

Men vi har varit med som anhängare eller tysta medgivare. Vart drar man skuldgränsen?

Det jag minns från min ungdom var stora brister i levnadsförhållandena men vi hade den där tilltron: om jag gör mitt bästa kan allt blir bättre.

Jag har framtiden i min hand.

Det måste ha varit oerhört barnsligt att tänka så. Då, efter kriget när jag var barn tyckte folk i allmänhet att deras arbete gav en möjlighet till gott liv för deras barn. De trodde att Regeringen arbetade hårt för att ge folket bättre tillvaro och framtid, inte för sin egen position. De stora mäktiga länderna uttryckte i gemensam kör: aldrig mer krig.

Det var då det.

Än är Sverige ett av de bästa länderna att leva i. Det beror på vem du är, vart du bor, vad du gör, vad du äger och vad man jämför med och hur man definierar ett gott liv. Däremot är dina möjligheter att påverka väldigt små utöver ditt eget liv och ibland inte ens det.

Var nöjd med det du har. I morgon kan det vara annorlunda. I betydelsen värre. Vi fortsätter streta som myrorna i sin stack, på olika sätt. Jag ska sätta på lite te. Kanske en pepparkaka så jag gnäller mindre.

Glöm inte registrera din katt hos Jordbruksverket. Ett av de nya lagarna.