Vad uttrycker vi med våra kläder?

Utvalda

Kläder är inte enkelt. Naturskyddsföreningen har börjat en kampanj för färre klädinköp, max fem plagg per år. Men först lite historia från 1700 talet. Jag tänkte på filmen ”Duchess” där den unga Georgiana Spencer blir gift med en äldre man, hertig av Devonshire. När han försöker klä av henne på bröllopsnatten undrar han över hennes komplicerade kläder. Hon svarar att män har så många uttrycksmedel. Kanske är det så att kvinnor får uttrycka sig med kläder. Och, det gör hon.

Hon var en av sin tids mest beundrade kvinna.

På något sätt liknar det kända kvinnor idag, att uttrycka sig med kläder eller frånvaron av dem. Det har varit en trend bland medelålders kändisar att visa sig närapå nakna i olika tillställningar. Även de yngre hoppar på nakentrenden men mest har det varit de i medelåldern ”se mig jag duger än” kvinnorna. Jag går naken så män kan se vad de missar när de dejtar 20 år yngre kvinnor eller skiljer sig från mig.

Går du nästan naken ser pressen dig genast. De springer efter och publicerar din nakenhet. Och många av de kvinnorna är idoler  och förebilder för unga kvinnor. Sorgligt. De rika männen  däremot går ofta som i uniform. Samma typ av  kläder varje dag. Men de visar gärna resultat av sin träning.

Dagens fråga är: hur många nya plagg behöver du köpa per år? Behöver alltså.

Naturskyddsföreningen har börjat en kampanj för att minska våra klädköp. För Klimatets skull förstås.

Planeten tål inte fast fashion. Och ultra fast fashion är ultra-dåligt för både planet och klimat. Du ska inte köpa mer än fem plagg per år.

Förslaget är att köpa högst 5 plagg per år. Underkläder och strumpor räknas inte.

5 nyproducerade plagg antalet är beräknat på den livsstil vi kan ha och samtidigt nå 1,5 gradersmålet för att bekämpa klimatförändringarna. Att max köpa 5 nya plagg per år gäller inte bara i Sverige utan borde gälla för hela världens befolkning. I Sverige köper vi idag i genomsnitt 25 nya plagg per person varje år.

Naturskyddsföreningen frågar: tänk efter kan du använda plagget i femton år?

Ja och nej. Då får du inte gå upp ett gram, inte bli förändrad på kroppen genom ålder, träning och graviditet eller sjukdom. Inte byta till arbete som kräver viss typ av kläder. Som till ex. advokat kan du inte gå i slitna jeans du hade under studietiden och  nog skulle jag reagera om de personer som representerar oss i Kommun och Stat skulle tränga sig in i sina gamla för trånga, trasiga paltor. Kläder talar om utåt vilka vi är. Som den svenska delegationen av ministrar på Iranbesök nedan. Vi underkastar oss ovärdiga vi.

Själv köpte jag några dräkter och fina blusar när jag började arbeta som kurator/terapeut. Inte kunde jag vara trovärdig i slitna byxor och en T-shirt. En dräkt håller än efter 39 år men den används knappt.

Olika kläder fungerar i olika livsperioder.

Kvalitén i kläder håller inte 15 år idag. Tröjor tappar formen, byxor får hål och strumpor är som en sladdrig trasa. Nog känns det att kläderna höll längre förr. Det beror också på hur du använder dem. I arbete eller bara sittande vid datorn tyckande vad andra skall göra.

Jag har kläder som är äldre än 15 år och kan än användas. Jackan i bilden har jag i skogen och den har överlevt 40 år. Jag ärvde den från min son som växte ur den. Goretex jackan är 35+ år och från den tiden då de var dyra och lovades livstids garanti. Den är sliten, lite sprickor men fungerar. Håller min livstid. I garderoben finns några 20 år gamla klänningar men ingen kommer att vilja ha de efter mig.

Men, om alla skulle köpa begagnat hur kommer det då nya begagnade till affären?  Bara genom död?

De döda gamla har sällan barnkläder eller något till de unga. De är nog mest kläder som få vill ha, slitna också för vi gamla fattiga shoppar sällan kläder, bara när det behövs. Jag tvivlar på att någon vill ha mina kläder när jag dör. Kanske något, men i stort hamnar allt i en soptunna. Eller till insamlingsbox där kläderna sedan skräpar i något afrikanskt land. Att återvinna kläder fungerar inte. (länkar nedan) Det kan vara bättre att lämna de i sopor som sedan blir värme.

Det är bra initiativ Naturskyddsföreningen har. Men jag som knappt handlar överskred förra året fem plagg totalt. Köpte 2 par byxor för vandring från överskottslager, två blusar frän second hand, en fin klänning och jag fick som present ytterligare tre plagg. I år  ligger jag på tre nyinköp och har fått nya skor  och två fina klädesplagg som present. Så, jag borde inte köpa något mer. Räknas skor? Jag känner folk som har  skor för livet och för nästa liv också.

Kanske det vägs upp av att jag köpte ingenting på de föregående 2 Covid åren?

Jag tror det blir svårt att hålla sig till fem köp. Lycka till för alla som försöker. Men, det där att blanda in klimat på allting. Räcker inte sunt förnuft? Köp inte mer kläder än du verkligen behöver och använder. Då sparar du på Jordens resurser. Dock ökar du arbetslöshet, tillverkare, transportörer, försäljare i affärer som redan är i kris, men eftersom du inte shoppar kunde du betala mer per plagg och högre skatt och försörja de utan jobb också. Så?

Nya kläder är också någons lön.

Bra initiativ. Jag skriver inte på. Det är uppfostran av de yngre känns det. Vi fattiga pensionärer shoppar inte annat än nödvändiga varor. Fast, det är inte heller sant idag. Ekonomin i ett land bygger på att vi arbetar och handlar sedan upp en stor del av pengarna.

Någon sa: den som har en välfylld garderob har aldrig något att ta på.

https://www.gore-tex.com/se/om-oss/historia

https://www.naturskyddsforeningen.se/

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/klader-donerade-till-ghana-branns-och-slangs

https://dagenslogistik.se/fattiga-lander-vadar-i-var-kladavfall/

Dagens djur är kor.

Utvalda

Regeringen fungerar att stänga kor inne igen. Vi konkurrerar dåligt med andra mjölk – och köttproducenter, de i EU med andra regler och kanske även annat klimat.

1988 beslutades att kor måste få vara ute på sommaren och hönor ska inte sitta i bur. Nu föreslår statlig utredning att kor i så kallad lösdrift inte behöver vara ute.

Peter Kullgren (KD) har  överlämnat betänkandet från den statliga utredningen om en konkurrenskraftig animalieproduktion till landsbygdsminister. Nio av tio svenska mjölkbönder har lagt ner sin verksamhet sedan 1988 och antalet mjölkkor i Sverige nära nog halverats. Om det orsakas av att kor går ute i varje fall på sommaren mår vara osagt. Det borde ju förbättra kvalitén och välmåendet av kon? Kan det vara så att enheterna nu är stora och även bättre för att bli lönsamma. En ko ger mer.

Runt år 1980 mjölkade en ko cirka 5 000 liter per år och nu är volymen cirka 9 000 liter. Mängden producerad mjölk har därmed inte minskat lika mycket som antalet mjölkkor, som  alltså har mer än halverats på drygt 40 år.

Beteskravet ­infördes 1988. Astrid Lindgren var drivande i frågan om djurs rätt att vara ute. Då var korna fastbundna men idag är ca  80 procent av mjölkkorna i lösdriftstallar där de rör sig fritt. I ett lösdriftssystem ges djuren mycket goda möjligheter till naturligt beteende.

Naturligt beteende? Vad är naturligt för en ko som är uppvuxen i fångenskap?

Utredningen föreslår av konkurrensskäl att mjölkproducenter med kor i lösdrift själva ska få bestämma när och om deras djur ska vistas på bete.

Jag såg en märklig skylt ute vid en hage. Det brukar vara kor eller får, inte mjölkkor, där. Har suddat bort kontaktuppgifterna.

Här betar djur för den biologiska mångfaldens skull, inte för att djur är hungriga, de vill gå fritt ute och förser sig med mat för sin skull.

Nej, det var inget om klimatet denna gång men  detta att kalla allt för mångfald är faktiskt korkat. Jag tvivlar på att det blir flera växter eller insekter när djuren har ätit upp.

Eller gör det så?

Nu var det inga djur i hagen. Nej, det är inte nedlagt utan en stor ny hage med elstängsel och solceller har byggts upp. Kor vaktas inte av kopigor, de vaktas av elstängsel.

Får och fårvakt i Ville des Claciers, Frankrike.

Mångfald har blivit ett modeord som används till leda. Ibland känns det som enfald.  Nej, vi ska ju inte ha djur, dricka mjölk och äta biff. Får är lite inne för vi ska inte ha fleecetröjor utan yllekoftor. Fleece läcker plast till haven – och även våra hjärnor har plast i sig. Jag är säker att det påverkar vår analysförmåga.

Vad anses ok att äta ur klimat synpunkt diskuteras ofta. Nu finns åter nya regler angående vad du förväntas äta ur miljö- och klimatsynpunkt samt näringsvärde kombinerad. De nya nordiska näringsrekommendationerna minskar det rekommenderade köttintaget till 350 gram per vecka. Vår kost föreslås i första hand bestå av grönsaker och frukter, inklusive baljväxter och potatis, samt fet fisk. Förr var kyckling bra mat men nu ska vi äta sparsamt av det. Ägg var också lite tveksamt. Vill du läsa hela analysen och rekommendationer:

exakt 350 gram kött, två bitar filé och en hamburgare från min frys.

https://pub.norden.org/nord2023-003/overview-of-food-groups-meal-and-dietary-patterns.html

Kan direkt säga att alkoholrekommendation  är: noll.

Om höjd pris kunde ge kor en utevistelse på sommaren  vore du beredd att betala för det? För mig gör ju 5 kronor mer per liter ingenting eftersom det går åt en liter mjölk per vecka men för barnfamiljer  blir det några tior. Men många köper läsk, chips och godis till helgen så familjerna lär inte gå i konkurs med ökat mjölkpris. Skolor drar nog in, de gör det redan. Men, det finns EU bidrag till det om man ids söka och ha en skylt som informerar om den EU godheten..

Läs mer om kor och produktion på:

https://www.dalademokraten.se/2023-08-08/en-mjolkgard-producerar-nu-mer-an-tio-pa-70-talet/