Torkade sjöar och värmebölja på min Grönlandsvandring och något om sopor också.

img_5418

Det var torrt och varmt. Grönland hade värmebölja. Ja, det hade varit varmt sedan april med några undantag. Mindre sjöar hade torkat ut (bild ovan), vattendrag likaså.

När jag satt på någon sönderkörd punkt vid leden luktade det liksom olja. Var det metan? Hur som helst tinar permafrosten om värmen fortsätter. Två dagar visade min lilla termometer 32 grader i skuggan.

Torkan kunde jag knappt göra något åt men jag lämnar aldrig skräp i naturen. Jag orkar bära det tillbaka, så svag är jag inte. Tyvärr gör en del inte det. Har sällan sett så skräpiga stugor och omgivningar där toalettpapper flaxar omkring. Stora förvaringslådor avsedda för annat var fulla med skräp. Tomma gas burkar, rester… avfall.

Vad är det för människor som inte begriper det elementära: att ta hand om sitt skräp?

img_5677

På flygplatsen stod vädjan för turister att värna om naturen. Men när jag gick till sjön Ferguson, ca 5 kilometer från flygplatsen, gick jag förbi soptippen. Det såg ut som förråd för allehanda maskiner men det var avstjälpningsplats för uttjänta bilar, maskiner – ja allt som hade sett sin bäst före datum.

Vad gör man av soporna på en liten ort då frakt skulle bli orimligt dyrt och återvinning är inte ens ett ord? Det fanns insamling för glas och farlig hushållsavfall men vart hamnade det sedan vet jag inte.

img_5596

Jag köpte en flaska vatten när kranen var stängd på tältplatsen. Vatten från Ice Cap stod det i flaskan. När jag läste vidare var vattnet buteljerat i Danmark. Vatten från Ice Cap? Hm.

När jag kom hem hade dörröppningen blivit rökruta. Fimpar i massor. Olika engångsartiklar och papper hade hamnat på husets baksida. Tydligen hade folk satt där och fikat men inte orkat städa efter sig.

Kan vi göra något åt klimatet när vi inte orkar göra något åt våra sopor? ”Klimat tåget” har nog redan gått. Hur ska vi kunna vara rädda om det natur som finns kvar är en bättre fråga. Vildmarken krymper hela tiden. Det är vildmarkens träd som andas för oss. Hur många människor kan jorden livnära? Har vi passerat dess kapacitet redan?

Är det som Stephen Hawking säger: att vi bör leta reda på någon annan planet att kolonisera?

img_5523

Även jag har slitit på vildmarken, helst den utan stigar.

 

 

Bränder av olika art

img_5465

Den femte dagen under vandringen på Arctic Circle Trail i Grönland kom jag till stranden vid sjön Kangerluatsiarsuaq. Jag kände brandlukt. Röken svävare över vattnet.

Inga vandrare kom från brandhållet.

Det hade ryktats om en brand på stigen. En stuga var kanske uppbrunnen? Någon hade försökt sig att använda paraffinvärmaren? Slarv med kokning? En jäkla rökare? Den knastrande torra tundran brand lätt. Några träd fanns ju inte men torr mossa, vide, blåbär och andra vissnade växter. Vem vill gå över en markbrand?

Termometern visade +32 C. Var det möjligt? Jag var ju på Grönland. Landet som täcks till 80 % av is.

Jag hade mött sju vandrare på stigen. Fyra av dem vände tidigare. Tre av dem satt nu på den berömda sandstranden ibland kallad Caribbean Beach och funderade.

Tre erfarna vandrare. En kemist med magisterexamen, en astrofysiker och en universitetslärare i fysik satt på sandstranden och analyserade läget.

Röken smög sig närmare. Gruppen slutade analysen och vände. ”När det sticks i ögonen, då sticker man”, sa de.

Jag ville inte ge upp. Jag började gå från stranden uppåt på den nästan tvära stigen. Det luktade mer rök. Jag fick svårt att andas trots att röken såg ut att sväva långt borta. Det blåste mer och jag stod hastigt i ett grått rökmoln.

img_5475

Jag kom på skolbranden i flickskolan när jag var 13 år. Det var ingen modern skolbrand när någon tuttar på utan en arbetsolycka. Vår lärare gick ut för att undersöka varifrån röken kom. Hon kom inte tillbaka eftersom hon tuppade av. Jag var klassens tuffing och tog oss alla ut. Jag blev omnämnd i nästa dags morgonbön.

Det vi oroade oss då var våra kvarlämnade skolväskor. I dem låg våra läxor. Skulle det bli tillsägelse i morgon när vi inte hade gjort läxan?

Röken var nu stickande i ögonen. Det syntes rökmoln ungefär vid älven som rann från sjön Kangerluatsiarsuaq. Ja, det var inte så mycket till flod längre på grund av torka.

Jag vände tillbaka. Må det bli regn nu så kan fortsätta. Det blev det två dagar senare, för sent för mig att vända åter.

När jag låg i tältet tänkte jag på de många bränderna i Sverige. ”Hur kan det brinna så mycket i Sverige med er elektriska standard?” frågade astrofysikern.

Det är en viktig fråga som ingen vill röra i.

Hur gör vi när det brinner? När det brinner på platser dit brandkåren inte går utan polishjälp annars får de slangarna avskurna. Vänder vi, kanske muttrar något ilsket? Tar bara en annan gata när en bil brinner på parkeringen? Pratar vi inte med förövarna med bensindunken? Nej, det kan innebära en sten på huvudet. Vad gör föräldrarna när deras ungar går ut på kvällen med en dunk eller molotovcocktail? Ser de bara åt annat håll? Kanske TV n är på med något nöjesprogram? Kanske säger de sig ha varit naiva, ursäkten myntad av självaste Statsministern.

Hur ser vi på de bränder som sker i Sverige? De eldsvådor vi betalar med skattemedel eller prisökningar? Funderar vi vem och varför när skolan brinner, när bilen är utbrunnen på morgonen och soprummet ryker?

Väl hemma i Sverige passerade bilen en brunnen skolbyggnad. I den uppställda skylten från byggföretaget stod att de utförde renovering.

Renovering? Är det så återbyggnad av en bränd skola kallas nu mera?

img_5469img_5477

Sträcka  Kangerlussuag till ungefär Ikkatooq och tillbaka ca 160 km. Fortsättning följer om Grönland i nästa inlägg.

 

 

 

Är vatten också en ändlig resurs?

IMG_4944Vi har inte fått frukost och kunde inte duscha, sa grannen när vi passerade varandra i korridoren på morgonen.

Vattnet var avstängt sedan midnatt eller det hade hänt något med vattenförsörjningen. Vad visste vi inte. Ingen info på hemsidan. Det fanns ingen förvarning. Rören brummade tillsammans med morgonens ilska när folk fick gå till jobbet utan önskad frukost och dusch. Toaletten gick ju inte att spola heller.

IMG_4691Jag hade också märkt vattenbristen. Kranen gav ifrån sig ett knorrande pip och luftbubblor på morgonen, inget vatten. Jag tog vatten från vattenkannan i kylen. Till lunch kom vattnet åter. Vi skulle klara oss en vecka, kanske två med vatten från den lagrade reserven men då får vi vara lite skitiga och skippa disken. Att bada i sjön lockar inte så här års.

Vatten är nödvändigt. Man överlever ett tag utan mat men inte utan vatten. En vuxen kan klara sig 3 – 10 dagar utan vatten beroende på hur konditionen var innan och vad man gör, ligger stilla eller springer runt i panik. Ibland kan man läsa om folk som hittats efter jordbävning eller gruvras och de har överlevt i rasmassorna några veckor utan något ätbart.

En döende kan överleva länge utan vätska, ibland ända upp till 2–3 veckor. Men då brukar anhöriga få panik och kräva dropp vilket förlänger plågan.

På flera ställen i Sverige har vattnet varit odrickbart på grund av något utsläpp eller fel och folk har fått koka vatten i månader, som i Östersund. Vattnet kan också visa sig ha varit förgiftad, inte dödligt men skadligt som i Kallinge. Men Sverige har i regel bra vatten. Redan på våra vanliga semesterorter utomlands som Kanarieöarna eller Cypern får man köpa dricksvatten. Och åker man längre bort så är köpevatten eller kokning nödvändigt än på flera ställen. Våra guider bar alltid trelitersflaskor för oss på Kilimanjaro och en av de medföljande var benämnt ”vattenansvarig”.

IMG_3844Har du något vatten lagrad? Några liter ens?

Det har varit en del uppmärksamhet kring preppers. Vad man menar med ordet varierar från de som bosatt sig i skogen med sikte på självhushåll och flera månaders lager till de, som jag, vilka kan klara sig ett tag, några veckor eller en månad om en katastrof drabbar oss. Man kan ju bli sjuk också och inte kunna gå ut. Det blir ingen rolig mat i så fall, men man överlever. Många andra är i gång och letar efter kunskap. Tilltron till att Samhället ordnar upp ens liv vid kris håller på att minska. Det krisar snabbt om det vi förväntar oss inte fungerar. När strömmen gick i en Stockholmsförort krossade folk fönster för att råna affärer. Inom en timme hade Polisen tappat kontrollen. Vad skulle hända om en riktig katastrof skulle drabba oss?

David Jonstad, journalist och författare menar att vi själva byggt upp ett industrisamhälle, vars enorma komplexitet till slut gjort det sårbart. Att det räcker med en uppblossande kris, i form av virus, börskrasch eller terrorism, för att hela samhällsbygget ska börja svaja. I själva verket befinner vi oss redan nu i ett långsamt sönderfall.
Han räknar upp en rad symptom som blivit extra märkbara den senaste tiden: accelererande klimatförändringar, en desperat jakt på de sista resurserna, en skenande skuldsättning.
Jonstad hittar du på: http://davidjonstad.se/bocker/kollaps-livet-vid-civilisationens-slut/

Hur man än tänker om beredskap bör var och en fundera över vad man inte kan vara utan vid längre strömavbrott och med stängda affärer. Och utan vatten eller ifall man bor vid vattendrag eller sjö utan vattenrening.

IMG_0047

Häromdagen ordnade jag äntligen till en ”om strömmen går låda” i stället att ha allt utspritt. Bara ta lådan och där finns ljus, tändstickor, ficklampor, power bank. Strömmen har brutits flera gånger under vintern trots knappt någon snö och inga stormar. Man behöver inte vara prepper för att ha lite framförhållning.

Egentligen bör en god grundberedskap i hemmet för en oförutsedd händelse eller kris vara en självklarhet. Vi vidtar förberedande åtgärder på många sätt genom försäkringar, larm, brandvarnare, a-kassa, sparande, plåster i badrumsskåpet och allt vad det kan vara. Ändå är det förvånansvärt få som tänker på de mest basala behoven; skydd och värme, rent vatten, mat och kommunikation, säger Andreas Karlsson som driver bloggen http://urvaken.com/ En annan blogg med sunda vardagstips om säkerhet är: https://forberedd.wordpress.com/

Intervjun är på:
http://www.expressen.se/debatt/fler-borde-bunkra-upp-med-mat-och-vatten/

MSB rekommenderar att i ett första steg ha förråd för 72 timmar. Men det har väl de flesta? Kanske inte vatten för vi tror att det rinner ju alltid? Inte ens egen brunn fungerar om elen försvinner.

Även i Sverige kan vattnet sina. Öland har vattenbrist. Varje dag fraktas 260 kubikmeter vatten från fastlandet till Öland varje dag eftersom grundvattnet sinat. Vattenbristen är mycket stort problem för lantbrukarna på Öland som behöver stora mängder vatten till sina djur varje dag, men även många hushåll har problem med vattenförsörjningen. Befolkningen har också ökat genom flyktingmottagning.

9,1 % i världen saknar rent dricksvatten vilket motsvarar 633 miljoner människor. Om du har mindre än en kilometer till säker källa räknas det som tillgång till vatten, om jag minns rätt. Även om situationen i världen har förbättrats saknar många vatten eller har en begränsad tillgång till det. 676200 personer i Rumänien saknar rent vatten 632 100 i Polen, dessa är EU länder. Karta på:
http://www.nationalgeographic.com/clean-water-access-around-the-world/#select/TOT/total
http://news.nationalgeographic.com/2016/03/160301-global-potable-water-access-graphic-data-points/

Kalifornien har vattenbrist. För lite regn och för mycket värme. Varmare och torrare vintrar har gjort att snötäckena i Sierra Nevada-bergskedjan krympt och blivit historiskt små. Denna snö är vanligtvis en av delstatens största vattenkällor. Men nu är den obefintlig. Kalifornien är inte det enda stället med vattenbrist. Regelbundet kommer rapporter om Etiopien och andra delar av Afrika samt Australien.

Watercyclesummary
Färskvatten är inte en oändlig resurs fast vi trodde så. Minns ni vattnets kretslopp som vi lärde i skolan? Är vi för många som sliter på kretsloppet? Har klimatet blivit vår fiende? Kan dålig underhåll av ledningar och brister i vattenrening göra även din morgon usel utan kaffe?

Tänker man lagra vatten räknar man med ca 4 liter om dagen för vuxen person.

Vattnets kretslopp By John Evans and Howard Periman, USGS – https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=26818355
http://www.sydostran.se/ronneby/giftigt-vatten-i-kallinge/
http://www.expressen.se/geo/800-dagar-av-torka/
https://mitti.se/12-000-blev-utan-strom-i-tensta-och-rinkeby/
http://www.sydsvenskan.se/inpa-livet/det-kravs-nog-inte-manga-timmars-elavbrott-for-att-folk-ska-bli-desperata/
http://www.sydsvenskan.se/inpa-livet/vi-skulle-nog-klara-oss-utan-problem-i-tva-manader/
http://www.sydsvenskan.se/inpa-livet/i-verkligheten-sker-det-hela-i-ultrarapid/
http://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/vatten-transporteras-over-olandsbron