Etikettarkiv: sommar

Sommarminnen från en annan tid och dagens plågor

Postat av

234 (2)

Vad väntade du av sommaren?  Hur blev det? Minnesvärd, vanlig, usel? Tiden  lutar mot hösten. Semesterfirarna börjar droppa hem. Vissa är tröttare än när de började ledigheten. Byggarbeten, släktbesök, gamla mamma som behövde storstädning, pappa som väntade på någon som fyller frysen med bullar och hemlagat.  Gamla anhöriga som får årets enda besök av släktingar vilka med dåligt samvete fyller balkonglådorna med blommor. De torkar bort. Hemtjänsten sköter inte balkonger. Barn som har många önskemål om nöjesparker, badstränder och shopping. Semesterresor som gav baksmälla, brända ryggar och ebb i kassan. Det blev dyrare än planen var.

Sommaren blir alltid dyrare än tanken var.

Även besvikelser ingår. Sommarromansen gav tårar och någon sexuellt överförbar sjukdom. Romantiska möten försvann  efterskott  i ånger. Mysiga kvällar på balkongen med vin blåstes bort i regn och gräl. Barnen var inte onaturligt snälla så föräldrarna fick inte vila. De efterlängtade besöken kom aldrig. Den lediga tiden gick så snabbt att arbetet nästan trängde sig in i dörren.

Ett år kvar till nästa sommarsemester. Tänk på det:

Sommaren var också fylld av terror och oro även om vi inte drabbades personligen. Världen ser ut som om den skulle må bra när affärerna är fulla av nödvändiga och onödiga varor. Allt är som vanligt. Är det? Det liksom mullrar av oro över världen.

Utanför centrums affärsdörrar är tiggarna fler än fjol. På kvällarna drar skaror av främmande yngre män runt i centrum. Dessa män är en ny ingrediens på områdets liv. Det är högljutt. Ibland krossas fönster. Soptunnor välts. Inga bilbränder än men bara någon kilometer härifrån är bilägande liksom lotteri. Bränd, inte bränd. Livet krymper.

Det är varmt och torrt. Löven börjar falla på grund av uttorkning. Det är vattenbrist på många ställen som Öland. ”Vatten har vi alltid i kranen” stämmer inte längre trots ett av världens sjörikaste länder. Reningssystemet borde byggas ut. Det är mycket annat som borde byggas ut men ingen vill ta kostnaden. Lappa och laga gäller tills det rasar. Infrastrukturen är inte prioriterad fråga. Det finns ingenting som håller för evigt. Det finns ingenting som håller för befolkningsökning i den takten vi haft de senaste åren. Men ingen tar itu med bristerna. Kanske några utredningar som vanligt. Det är politikernas standardlösning. Utreda sex när det behövs flera sängar.

Om tre veckor tar sommaren slut för skolan börjar. Leksaksaffären och bokhandeln skyltar redan med skolstart. Man måste vara först för att kunna sälja mest av de prylar ungarna vill ha i skolväskan.  Att sommaren tar slut gör mig inget. Sommaren har aldrig varit ”min tid”. Kanske beror det på barndomen då sommar innebar arbete i någon form och alltför få böcker. Som sjuåring var jag ”sällskap” åt en yngre flicka i en fin familj. Jag fick obegränsat med mat och även simskola men det var jag som skulle ta hand om henne, sex år gammal vild flicka med någon bokstavskombination om sådant hade funnits på den tiden. Hennes föräldrar var upptagna med forskning och utbildning. Att rensa trädgårdsland ingick i uppgifterna. Jag bodde där i fyra somrar och det var plågsamt men de hade ett helt bibliotek som kompenserade.

Som elvaåring var barnflicka över sommaren för en baby, vid tolv för tre barn. Men på den hösten började jag bära ut tidningar innan skoldagen började. Jag hade egenmäktigt bytt till flicklyceum och det kostade pengar.

Det är inte svunnen tid. Än idag finns många barn  som arbetar, hemma eller borta och inte går i skolan. De är fattiga och måste bidra.

När skolan började innebar det ett slags befrielse från sommarens besvär. Böcker, kunskap, elever som var intresserade av världen utanför. Jag hade hopp om att i framtiden kunna göra något bra i samhället. Lärarna personifierade makt och kunskap. De var mina idoler. Inte mina föräldrar som var outbildade och så religiösa att Gud och Jesus fyllde varenda dag av livet. Skolan var en fönsterglugg till en annan värld.

Jag kan tänka mig att det är så än för många barn, speciellt flickor. Att religionen styr barnens liv, inte är en beskärd del. Att skolan har mindre vikt. Det religiösa livet ökar åter i Sverige efter en tid av balans och frivillighet. Men det är inte de kristna längre som brer ut sig utan islam, religion vi inte är riktigt sams med. När jag ser mindre flickor med sjalar på huvudet väcker det undran över deras valmöjligheter.

De är kanske lika trånga som mina var? Kanske måste de göra en revolt som jag gjorde? Kanske måste deras föräldrar finna sig i deras val till sist –  om de älskar sina barn? Kanske väljer de inte utan anser att religion och dess krav är det viktigaste i livet?

Jag vet inte. Jag oroar mig för utvecklingen i Europa.

Än är det sommar. Varmt. Regn önskas. Jag är än dålig på att utnyttja de vackra dagarna. I sommar har min sambo mått alltmer sämre.  Hans ork krymper, kroppen strejkar likaså intresse för världen utanför hemmets väggar. Det begränsar. Men även de bra dagarna riskerar att bara flyta. Det går aldrig att förutse och planera något längre.

Läser kartor för höstens vandring. Delar sträckan i lämpliga delar. Sedan vet jag att planeringen spricker. Vädret och sträckan spelar i olika divisioner. Det blir att nöja sig.

IMG_0038 (2)

Bilden  från kamvandring  på Kierkevare, Padjelanta i juli 1994.

Våra barn och andras ungar.

Postat av

IMG_0017

Jag har varit hos mina barnbarn. Kom hem igår och klev upp idag klockan 11. Jag undrar så smått hur Alprundan kommer att gå när 5 barn lyckades trötta ner mig, de var snälla barn dessutom. Alp backarna är inte snälla. Hur fort försvinner effekten från träningen? Jag slutade ju på gymmet tre veckor sedan. Tillfällig paus, nu går jag terräng och travar trappor.

Det går i ett i en barnfamilj. Fixa frukost. Lite tjat om tandborstning. Koll vart alla tar vägen, vad de gör och inte att glömma gubben min som också behöver tas hand om. Laga lunch. Handla mat. Tvätta. Sopa golv. Städa kattlådan. Laga middag för vegetarianer och för allätarna. Städa upp. Diska. Se till att de hungriga katterna får mat. Till stan med alla. Lunch på ett fik. Det tar tid när 5 barn försöker välja vad de ska äta. Köpa present. Köpa sommarläsning, som räckte tre dagar för den snabba läsaren. Handla mat till hamstrarna. Sedan är alla törstiga igen. Fika. Bibliotek. Handla kläder med bara ett barn. Utflykt i skogen. Grilla pinnbröd och äpplen. Plocka blåbär. Instruera ett barn med matlagning. Mera tvätt. Tvätta golv. Bio. Koka te för en trött mor, hon som arbetar i sjukhuset med sommarkaos.

Som sagt sov jag till 11 idag.

Jag tänker på hur våra svenska barn har det nu på sommaren. Sommarlovet skall ge sol som har vägrat visa sig på många ställen. Avkoppling. Annan stimulans och innehåll än skolan erbjuder. Bad och blomsterängar. Umgänge med föräldrar vilket är snålt under de vanliga veckorna då arbete 8 timmar om dagen styr många föräldrars liv. Meningen är väl att de 5  lediga veckor som föräldrarna har till förfogande skall ge det som fattas under skolterminerna. Att ha egen tid som förälder är ofta en illusion, det kräver hjälp från egna föräldrar eller andra anhöriga.

Svenska barn har vad de behöver men vi brukar ösa på dem även saker de kan gott vara utan. Våra barn har en hög standard idag. De har mat, kläder, sjukvård, fri skola, mobiler, prylar och pengar. Ändå klagas det. Median skriver om fattiga barn och politiker vill ge sommarlovspeng, mera underhåll och bidrag till ensamma föräldrar. Pengar är alltid politikernas  lösning till varje problem. Vart tog den andra föräldern vägen? Är det inte bådas ansvar när man blev föräldrar tillsammans? Skaffar man barn bör man väl dela på utgifterna men många välter det till skattebetalare genom att inte ersätta Försäkringskassans utbetalning av underhållsstöd. 41 768 personer låg hos Kronofogden med underhållsskulder 2013, summa 1,3 miljarder kronor.

Sedan finns de som inte ens tar sin del av umgänget och omsorgen om barnen. De vet inte vad de förlorar. Tiden med barnen är så kort. Det går inte att ta åter.

Vår standard för barnen är så hög (om vi borträknar den kollapsade skolan) att familjer utomlands lägger ut 100000 kronor för att smuggla sina ungar hit för att ta del av vårt välstånd. De ensamkommande barnen har blivit ett begrepp och kommunernas huvudvärk. Min kommun tar mot sin begärda del och mer, men det finns inga tomma platser som väntar, ingen färdig planering. Det går inte att trolla även om Migrationsverket tror det. Jag befarar att åldringarna får vänta på plats. Grupp mot grupp i det nya Sverige?

Mer om det en annan dag.

Små resor och resan för livet.

Postat av

Sommaren är snart här, i alla fall vad gäller planering och inprickande av olika aktiviteter. Två barn väntar på sin tur för att få göra något extra med mig. Jag skall vandra på fjällen med den ena och den andra vill åka till staden där man åker båt i stället buss, Venedig alltså.

Jag minns när vi fjärdeklassare fick åka på en skolresa. Eftersom jag var åksjuk till den grad att jag spydde vid bussresa redan mellan två första hållplatser beslutade läraren att jag fick åka tåg ensam och de andra med den beställda bussen. Jag tyckte att det var lyxigt och njöt av resan på två timmar till grannstaden. Sedan fick vi gröt och smörgås till lunch i en restaurang och vi alla tyckte det var flott värre när servitörerna kom med mera mjölk och bjöd smörgåsar med korv på.  Få av oss hade rest förut annat än till släkten, nöjesresor var obekanta bland arbetarfamiljer. Själv var jag lite van eftersom jag hade varit sommarbarn i en familj dit jag åkte själv med tåg, därför vågade läraren släppa iväg mig ensam.

Idag är det annat. De billiga flygpriserna gör semester i andra länder möjlig och vanlig. Mitt 11 åriga barnbarn reser snart till sitt 8de land i Europa, borträknat svenska resor. Hon tar det som självklart att  studera utomlands i framtiden och funderar hur det vore att resa ut som volontär. Världen har krympt inte bara genom Internet utan själva förflyttande med flyget. Sverige har mycket att erbjuda för en barnfamilj, natur, sevärdheter och bad, man måste inte åka utomlands för det. Men kulturen och historian, språket, folket och även maten annanstans är värt en resa från den svenska ankdammen. Erfarenhet kan man inte mäta i pengar.

Det kanske är klokt att resa nu? För när oljan börjar tryta, ekonomin gå tyngre, faller ihop av olika bubblor och kanske oron ökar i Europa så krymper resandet automatiskt. Gör din drömresa nu, skrev en känd ekonomiblogg. Nästa år kan det vara för dyrt.

Så, Venedig och fjällen och sedan den stora resan för livet. Som anhörigvårdare är det dock kommunen som beslutar om jag kan resa eftersom gubben behöver en plats under tiden och inga andra som kan ta över finns. Ingenting är längre valfritt när sjukdom drabbar närstående, utan allt beror på dagsformen hos gubben och välviljan hos kommunen.

Sommarresa till fäbod och Wij trädgård.

Postat av

Vad gör ni på semestern, sommaren, soliga dagar eller när regnet skvalar? Ja, regn har vi inte haft på länge, en dag kom några vilsekomna droppar men på en minut var det över.

Som pensionär har man inte semester, man får vackert haka på andras. Sonen har cyklat från Stockholm till Luleå med omväg genom Norge – han älskar tydligen backar – ryktas dock att han tog tåget hem. Att cykla är inte min grej. Cykeln ligger i förrådet i behov av ordentlig genomgång. En dag, kanske…

Dottern med make och vovve besöker slott och gamla herrgårdar. Vi fick en tur med dem till Ockelbo.

Vad gör man i Ockelbo annat än spanar efter kungligheter? Nej, vi spanade inte efter den beryktade Ockelbokillen med fru och barn utan träffade en herre som gott kan uppfattas lik ett original av en stadsbo och garanterat avvikare av Jordbruksverket.

Eldsjälen Sune Pettersson driver en fäbodvall Gåsbäcken med kor, getter, vackra hönor och några ungdjur. Han är en utdöende sort som vill leva i samklang med naturen, dock får vi borträkna vargen. Det vajar en norsk flagga vid stugan. EU är som en koloss med rika snubbar vilka gör galna beslut och i sin tur utarmar de den äkta landsbygden. Så länge vi är med i EU fladdrar den fria norska flaggan, säger han. Sune hade dock träffat kungligheterna. Speciellt poängterade han att Madeleine hade suttit bredvid honom.

Det ligger någonting i vad han säger om EU. Kommer någon ihåg hur rädslan av nya krig band Europa samman? Nu divideras det om småsaker, någon enighet finns inte i utrikespolitik, pengar rullar, särskilt till makthavarnas fickor genom förmåner vi vanliga, röstboskapen, inte ens kan räkna eller drömma om. Vissa är garanterat finare än andra. De mjölkar inte 25 kor två gånger om dagen eller låser in djuren på kvällarna undan förbistrykande varg. De behöver inte räkna om pengarna räcker, de kan bara kräva mer av oss andra. De kan inte ens komma överens vart huvudkontoret skall ligga. De vill få flera medlemmar fast de nuvarande trilskas och ekonomin för vissa är en bidragskarusell.

Drömmen om Europas Förenta Stater med gemensam valuta lik storebror USA är segdragen historia med ledare som har svårt att se folket bakom sin makt, de som i slutändan betalar.

Är fäbodar något att bevara? Är det inte orationellt i den rationella världen? Frågar du Sune är svaret klart. Frågar du oss som värdesätter gammal svensk kultur hör du rungande jaaaa! Bara vi slipper mocka skit.

Det finns mer i Ockelbo. Efter en kväll med drinkar och grillning, god natt på BB Åbro Herrgård och en fin frukost besökte vi Wij trädgård. En stor trädgård byggd av flera olika, formade av Lars Krantz som tidigare arbetade med Rosendals trädgård och är gammal elev till min gubbe. Köksträdgården imponerade mest. Varenda en som planerar ett trädgårdsland borde kolla det! De ärbara växterna blandas med blommor och denna samplantering borde hålla skadedjuren borta. I alla fall var det vackert. Sedan finns det rosor, solrosor, liten ölhall av lokal producent Jädraöl och mycket mer. En trädgård är aldrig färdig, det pågår en ständig utveckling. Årstiderna kommer och går. Vädret gör sitt.  Växter dör och ersatts av andra. Träden växer, faller, svampar tar över och fåglarna bygger sina bon. Blir du varm och hungrig finns ett bad och flera restauranger.

Passerade också Gysinge och Torsåker. Torsåker lär vara mest känd av hovsångaren Joel Berglund och seriefiguren Kronblom. Och en till som borde falla i glömskans mörker.

August hittade en orm! Dock död. Katten var ovanligt lugn.