DÖ2 eller vem blåste vem?

Risken att bli lurad på första april lär vara 4 %. Det överträffas i val. Hur % räknas, ger jag till läsare som övning. Det beror ju helt på hur du röstade. Kanske blev du inte alls lurad?

Om du är besviken på Centerns vänstergir och Liberalernas medlöperi försök att komma ihåg det i september 2022. Människors minne är kort. Till 2022 är det långt och då röstar folk igen med känsla och plånbok utan att fundera på vad som hände i januari 2019. Om inte allt spricker till dess.

Politik handlar om att agera utefter det mandat man fått av sina väljare, trodde jag. Vad är vallöften och folkets röster värda idag? Bra fråga. Inte mycket. Resultat är ett slags trolöshet mot huvudman.

Nog är C långt från sitt ursprung. Landsbygden är länge sedan glömd kapitel för C. Livet i Stockholm är mer intressant, Stureplanscenter som det heter nu mera. Att Annie Lööf nu kastar sig i famnen på Socialdemokrater är ingen slump. Hon kalkylerar om mer makt. Hon vill ha helgongloria. Hon räddade Sverige från SD. Att hon fick V på köpet stör inte? S har velar knäcka Alliansen och i det lyckades Löfven med god hjälp av Centerpartiets Annie. Partidisciplinen är hög hos C. Annie med krav lär bli besviken när hennes önskelista inte blir verklighet genast, kanske aldrig. S är mästare på utredningar, långa utredningar.

Alliansen är i alla fall död och begraven. DÖ2 beskriver svensk politik. Ingen vill ta ansvar för de stora frågorna om Sveriges framtid, men alla vill ha makt helst utan att behöva styra och lösa problem.

Eventuellt kan KD friskrivas från trolöshet mot huvudman, dvs väljare. Många har stöd röstat på KD när de har hängt på 4% spärren. Nu blir stödröstare KD anhängare på riktigt, för Ebba Busch Thor har inte hattat hit och dit utan vuxit i sin roll och stått stabilt på politikergolvet. M har varit ostabil sedan Reinfeldt hastigt stegade ut när han förlorat valet och lämnade en begynnande röra efter sig. Dock såg jag inte det politik han förde som speciellt konservativ, snarare tvärtemot. Kanske är M inte längre ett högerparti utan glider ofrivilligt till den mittersta röran där allt och intet är möjligt och alla sjunger liberalismens lov utan att veta vad det är.

Att L hänger på fallrepet har varit klart länge och jag tror på ett partiledarbyte i snar framtid. L är helt oklar idag i vad de vill åstadkomma.

SD står pall för ingen vill ta dem med en tång. SD är placerad i den högra skamvrån och håller tyst. Vem skulle lyssna på dem, lika bra att tiga och bida sin tid? Vänsterpartiet sitter i den vänstra vrån och vete Marx vad de tänker. Rösta eller inte rösta är frågan. Vilka köttben måste Löfven kasta till dem -med Annies godkännande – för att de ska trycka på den gröna knappen?

Men, varför skulle S och lilla MP bedriva Centerpolitik? Vem skall finansiera Annies reformer? Det finns inga pengar till det.

Så, en del har blivit lurade i politikens löftescirkus.

När jag köper en vara har jag garantier. Är det något fel kan jag lämna produkten tillbaka och få pengarna åter. Är mitt köp Internetköp kan jag ångra mig inom 14 dagar. Jag kan ge omdömen på företag och varor som kan läsas av blivande köpare. När jag inte fick en vara jag köpt i tid fick jag pengarna åter från min bank. Jag kan varna andra från att använda usla företag.

Politik har ingen ångervecka. Det kan vara ren lotteri. Innehållet är dolt, löften kan brytas. Allt som Regering och Riksdag gör ger konsekvenser åt folket, ibland bra, ibland omöjliga att rätta till. Jag tycker att oförmågan räkna ut slutsatser om beslut är politikens svaga punkt. Inga garantier att det som lovas och görs gynnar Sverige och svenskarna, kanske politiker inte ens ställer frågan: hur är påverkan på dem som är de röstberättigade medborgarna och deras minderåriga barn, våra primära arbetsgivare?

Kan köplagen användas för politikerlöften? Är ett parti ett företag? Hur som helst är det många väljare som vill ta tillbaka sin röst, ändra eller bara slänga rösten i papperstugg där flera nu mera hör hemma. Många av röstsedlarna är helt utan värde, bara falska löften i politikens vardag.

Kanske har vi inga ideologiskt rena partier mer, de med tydlig politisk linje mot framtiden utan allt kan säljas, splittras, omvandlas till något annat? Alla den här bloggens läsare vet att jag inte röstade av praktiska skäl. Så, kanske borde jag inte ens blanda mig i och klaga?

PS. 16 jan.V kröp ur hörnet och gjorde en hemlig överenskommelse med S om sitt stöd. Det får vi inte se och veta, bara några punkter, hyror och anställningsskydd. Löfven har lovat… Sjöstedt tjatar om marknadshyror oavbrutet. Han låter som en kungamakare, enda opposition. Han missar totalt de andra partier som inte ingår i den tilltänkta Regeringen. V trycker på den gula knappen. Jag vill få bort den gula jaså knappen. Ja eller nej skall gälla.

BILD FRÅN:

http://jeanders-bilder.blogspot.com/2019/01/rattfangarna.html

 

Politiker och vanligt folk.

Eftersom jag inte röstade borde jag kanske hålla tyst om valet och den situationen Sverige befinner sig i utan en Regering? Jag kunde inte rösta och ärligt sagt jag visste inte vad jag skulle rösta heller.

Politiker har många förväntningar och krav på oss medborgare. Betala skatt oavsett ändamål. Finna sig  även i galna beslut och tvångsmässiga pålagor. Uppföra sig mot andra på ett bra sätt. Respektera…Det fanns förut ett slags oskriven kod för uppförande men den har delvis krackelerat, tror jag.

Idag är invandring en stor fråga i hela världen. Det är också en fråga som berör Regeringskrisen. Utan vanskött integration vore situationen annan?

En majoritet av politikerna förväntar sig att vi, medborgare, är vänliga mot de nya svenskarna. Att vi tar mot dem med öppna armar. Att vi förändrar samhällsservice så att det tillgodose de nyas behov. Att vi är glada över multikultur, mot seder från världens alla hörn. Att vi accepterar olika religioner, även de som befinner sig med kollisionskurs med våra jämlikhetsideal och religionsfrihet. Att vi ska tillåta religion som får särbehandla kvinnor. Vi ska umgås med folk vars språk vi inte begriper. Prata med dem, respektera och förstå dem. Att de nya får leva på det sätt som  är lämpligt enligt deras seder och uppfattning skall vi också acceptera, bara så där.

Politiker vill att vi är humanitär stormakt. Är vi inte det? Jag tror nog att vi ligger bra till fast andra hjälplösningar hade gett betydligt mer och för fler. Nog om det nu.

Vad gör politikerna själva?

Politiker i Riksdagen vägrar prata med ett svenskt parti som har över en miljon röster från svenska medborgare, exakt 1 135 627 dvs 17,53 %. De duger inte ens att prata med? Ord är farligt. Att tiga ut någon brukar inte fungera så bra, tvärtom. Jag undrar om de säger god dag till en SD politiker eller springer medlemmar av sjuklövern undan? Tänk om SD skulle tycka att Centerpartiets (tex) förslag är det bästa i något fall. Ska C då lägga ner ärendet för att inte få stöd av de förhatliga 1 135 627 personernas representanter?

Alliansen har spruckit. Andra vindar blåser.  Annie försöker få makt genom att bli ett slags god helgon som inte accepterar SD i svensk politik och Riksdag. Sent för det. Liberaler är så liberala att de kan sitta i vilken regering som helst. Politiker har rent av blåst  sina väljare, som trodde sig rösta  på något men rösten gick till annat. Man svänger om bara för att slippa prata med företrädare för 1 135 627 personer?

Att tala är silver, tiga guld, eller var det tvärtom?

Fanns sprickan inom Alliansen innan? Är snacket om SD bara camouflage? DÖ förra gången. I år, ja de grälar än om vilket DÖ det ska bli nu.

Sandlådebeteende kallas det men sandlåda för barn kan vara en trevlig plats. Att bygga sandslott är kul. Men de faller snart ihop. Sandslottet Regeringen är ostabilt oavsett vem nu tror sig ha makten.

Är det någon som vill styra – egentligen?

Ångervecka behövs även för val inte bara för varor.

Bild ovan, del av min icke röstdag. Mount Hood. Jag röstade inte. Det fanns inga röstlokaler på PCT. 

Stockholmspolitikernas tävling i att vara oförskämd eller naiv?

– När det gäller människor som är på flykt undan krig, struntar jag i vad det kostar. Jag tycker att det är totalt ointressant i det sammanhanget, sade Cecilia Brink (M).

Jessica Jormtun (MP) menade att det var en ”total ickefråga” och man skulle ”välja kärleken istället”.

– Ni har en människosyn som jag tycker är fullständigt vidrig, sa Karin Gustavsson (S).

Nej, vi ska inte räkna ett enda öre på vad folk kostar, kommenterade Ann-Margarethe Liv (V).

Vad var det som pågick? SD la fram en motion om att tillsätta en utredning om  och  redovisa Stockholms kommuns kostnader för flyktinginvandring och illegala invandrare. Det blev avslag men diskussionen om ärendet lär gå till historien. Politiker? Diskussion? Nej, en skrikande skara ohövliga vi – vet – bäst – människor.

Se gärna det på:  https://www.youtube.com/watch?v=amr-7rzf2Z8

Är dessa politiker som styr Rikets största stad, huvudstaden? Om du föraktar politiker eller bara skrattar efter detta är det helt naturligt. Blir du arg är också det en sund reaktion. Politiker? Skall vi verkligen lägga Stockholms budget i händerna på skrikande, nästan gråtande kvinnor som ropar kärlek till invandring, legal eller inte.

I Italien kom man just underfund med att endast 3 % av asylsökanden var flyktingar, resten var lyckosökare.
Det är inget fel i sig att vara lyckosökare men det skall inte vara skäl till budgetpengar och kärlek från politiker.

Men varför skulle just invandringens kostnader slippa räknas och budgeteras? Varför  vore de befriade från redovisning? Vartenda politiskt område är budgeterat. Vartenda bidrag till den enskilde som bostadsbidrag, sjukpenning, assistansersättning med mera är noga beräknad. Har du någon egendom som en fallfärdig bil skall den säljas innan du får socialbidrag. Får man för mycket av transfereringar skall det betalas tillbaka. Man kan bli åtalad för fusk. Betalar den enskilde inte sina skulder till Samhället går de till kronofogden.

Varje myndighet har budgetramar. Många av dem ber om mer pengar, som polisen eller militären men det beviljas sällan större summor utan man får osthyvla sina utgifter. Kanske får man sparka folk helt enkelt.

Utredningar om kostnader och inkomster är det normala på varje bransch och varje hem. Vartenda politiskt område är beräknad och skulle inte pengarna räcka till får man krympa något för idag finns inga tilläggsmedel att få i någon kommun. Just i min kommun stängde man ett äldreboende. Sedan sänktes bemanning och  man minskade antalet sjuksköterskor! i kommunala äldreboenden. Man sparkade också de två personer vilka gick runt och spelade dansmusik för de gamla i alla boenden. Som vanligt filar man på sämre schema för hemtjänsten. Alltid kan man spara några ören.

Kan det vara de så kallade ”ensamkommande” som orsakar budgethål? Eller socialbidrag till de arbetslösa invandrare som inte kommer i arbete hur vackra tal det än hålls om instegsjobb, lägre löner och skapa enkla arbeten? Vet ej, det redovisas inte.

Varför får invandring kosta vad som helst? Varför skall det inte budgeteras och ramarna hållas som alla de andra samhälleliga områdena? Vi är inte i krig?

Ingen säger: när det gäller gamla sjuka människor som behöver vård struntar jag i vad det kostar.

Eller: nej, vi ska inte räkna ett enda öre på vad äldreboenden för gamla kostar.

Vad är det för mekanismer som får politiker  att prioritera t. ex yngre afghanska och somaliska män före sina gamla fäder och mödrar? Vad är det för processer som får speciellt kvinnor att skrika kärlek så fort det pratas om att utvisa illegala invandrare eller så kallade ensamkommande barn vilka sällan är barn eller ensamma på flykt? När andra områden saknar medel hörs inga kärleksskrik.

Vilka områden till ska vi välja kärlek? Hur yttrar den politiska kärleken sig? I naivitet?

Invandring är mycket en fråga om män. Kvinnor som lever under usla förhållanden får aldrig  det stödet politiker vill ge till ensamma män som lyckas ta sig hit. Inte heller kvinnorna som islamska män håller lik husslavar. Inte barnäktenskap, könsstympning, flickornas avbrutna skolgång. Inte hjälp på plats som skulle kunna ge så många mer drägligt liv. Vi ger ju redan motsvarande hela den afghanska budgeten till ensamma unga män här. Prata om lyxliv! Räkna ut vad man kunde få för det på plats. Varför är det så spännande och behjärtansvärt att stötta illegala invandrare? Varför är det så lätt att glömma de som betalar fiolerna genom skatten?  Varför är det så enkelt för politiker att besluta hur budget och planering är förkastligt när det gäller samhällets insatser för invandring medan andra områden får osthyvla?

Varför inte säga  rent ut: invandrare får kosta vad de vill. De är vår prioritet. Vi kan dra in sjukvården och gröten från de gamla. Det är den moderna feministiska humanismen. Det är så samhället skall se ut tills det slutligen krackelerar.

Jag önskad att de röstberättigade kommer ihåg detta på valdagen. Kommunpolitik skall bygga på noggranna bedömningar och aktsamhet med folkets medel, inte hysteriska kärleksrop.

http://erixon.com/blogg/2017/04/kanslosvall-utan-tanke-och-analys-ar-farligt/

http://www.friatider.se/m-politiker-nar-det-galler-manniskor-som-ar-pa-flykt-undan-krig-struntar-jag-i-vad-det-kostar

https://www.youtube.com/watch?v=lZmTM2jWnfM

https://twitter.com/daccraft/status/857209100094099456

Invandring och kostnader

PS. När jag hade skrivit detta läste jag Ledarsidorna. Jag tänkte på mina hemlösa patienter vilka alla hade en bostad i lämplig form när de lämnade mottagningen. Jag tänkte hur PK det är att älska de illegala invandrarna, även de kriminella,  medan ingen skulle offra kärleksrop på Lars som Ledarsidorna skriver om. Och sedan gafflar vi om att inte lägga grupper mot varandra.

Måttet på ett samhälle – hur bra det tar hand om sina minsta

Som i en hägring växte Fridolins skolbyggnader i skyn

065

Fridolin har erkänt att friskolorna är bättre än de kommunala. De nyanlända invandrarelever som inte står i kön till en friskola kan nu få förtur och putta ut några av dem som köar ur kön.

Uppgörelsen har stöd av Friskolornas riksförbund som anser att nuvarande lagstiftning hindrat friskolorna från att ta emot nyanlända.

– Vi har snabbt arbetat fram den här lagen. Det här är ett lagstiftningsarbete som är något av det snabbaste som har gjorts i svensk statsförvaltningshistoria, säger Gustav Fridolin.

Så, ibland går det riktigt snabbt.

Enligt lagförslaget ska friskolorna, om de så vill, ha möjlighet att låta nyanlända motsvarande fem procent av skolans elevantal gå före kön. Om de så vill? Nog kommer Kommunen att använda blåslampa på de motvilliga skolorna.

Någon risk för att barn som står i kö sedan förut kommer att knuffas undan finns inte enligt utbildningsministern. Fridolin tror att skolorna i stället kommer att bygga ut sina lokaler.

– Det vanliga när man gör det här är att man gör samma sak på en friskola som man gör på en kommunal skola som ska ta emot nya barn. Man bygger ut skolan lite mer än vad man hade tänkt från början. Det innebär att det de här barnen inte tar någon annans plats, säger Gustav Fridolin.

Är han utan den minsta uppfattning om bygglov, markanskaffning, brist på byggarbetare och liknande saker samt den tid och pengar som krävs för att bygga nytt. Ska det bli baracker? Kanske bara klämma in några bänkar till? Nej, det gick inte heller för det finns regler för sådant också, brandskydd till exempel.

Liberalernas utbildningspolitiske talesperson Christer Nylander säger att det finns en bred samsyn i svensk politik för lagförslaget.

 Om man har kösystem som bygger på hur länge man har stått i kö så är det väldigt svårt för den nyanlända att konkurrera om plats i de allra mest populära skolorna. Vi tycker att flera fristående skolor ska få chansen att ta emot nyanlända och därför är vi nöjda med det här förslaget, säger Christer Nylander.

Samsyn? V och SD ser jag inte med på undertecknarna. Är de ratade nu igen?(Länk nedan)

Politikerna vill alltid bestämma över människor. Medborgarnas fria vilja är ingenting för dem.

Varför sätter föräldrar sina barn i kön till en friskola? Kanske går syskon och kamrater redan där. En orsak är att den kommunala skolan fungerar illa för barnet. Eleverna kan till och med ha tagit över där. Eller som i  bekant fall: barnet var den sista i klassen med svenska som modersmål.

Som förälder har man ansvar för barnets skolgång. Det är därför man försöker hitta den bästa skolan för barn. Och man måste markera med fötterna när ingen i skolan lyssnar.

I Sverige finns många kösystem. Vi köar åratals för en lägenhet men sedan kommer någon och får gå förbi kön. Vi köar för sjukvård, tandvård eller äldreboende. Men sedan förvandlas äldreboendet till hem för ensamkommande och vi fortsätter att hanka oss fram. Vi köar för att få extra hjälp för barnet som inte får rätt stöd i skolan på grund av brist på diagnos – ni vet de där magiska bokstavskombinationerna som ger rätt till hjälp – men kön är fem år till utredning och i värsta fall hinner barnet sluta skolan. Vi är snälla och står i kön hos myndigheter, vid kassan, bankomaten, pendeltåget… men de senaste åren är det fler som bara knuffar oss undan och går före medan vi låter det ske för att inte bli kanske nedslagna. (Vissa släpper jag alltid före som gravida och äldre som behöver rollator eller käppar för att orka stå.) Och i sommar kommer flera födande kvinnor försöka hitta en plats på förlossningen för även där har ”kösystemet” slutat fungera.

Och nu knuffar vi några barn som hade aktiva föräldrar ur kön. För ingen bygger ett större klassrum bara för att Fridolin drömmer om det. Ingen hittar heller lärare för alla de barn som fyller Fridolins uppblåsta klassrum.

En sak blev dock klart. Regeringen medger att friskolorna fungerar bättre än de kommunala skolorna. Skönt att få åtminstone det erkännandet.

För elever med utländsk bakgrund, födda utomlands som går i kommunala skolor är andelen som når kunskapskraven i alla ämnen 46 procent. I friskolor är andelen 75 procent. Det är uppenbart att friskolor lyckas bättre med skolresultaten för de här eleverna. Dock räknas invandrarbarn som redan gått i en bra skola utomlands, kanske på engelska, med i statistiken. I mina barnbarns skola ser det ut så. Statistik säger inte allt. Man måste våga sortera.

Varför inte ta efter de fungerande skolorna i stället att sparka på de köande barnen? Fast jag tror inte ens det räcker. Skolan är på sluttande planet och behöver mer än någon politiker, typ Fridolin. tycks begripa. Men vi kommer aldrig mer ligga på toppen av PISA eller vilken annan mätning som helst. Vi har ”reformerat” skolan  till något som inte fungerar.

Jag ber ursäkt att jag länkar till slaskpressen AB.

http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/skola/article21540645.ab

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22892259.ab

http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/05/proposition-fler-elever-i-fler-skolor/

http://www.regeringen.se/debattartiklar/2016/05/bred-overenskommelse-om-nyanlanda-elever-i-friskolor/

Och lite om krisen på bostadsfronten där Regeringen också är ute och cyklar: OBS. Inget ont om cykelfolket!

http://www.svd.se/bokrisen-allmannyttan-jagar-hyreshus-i-polen/om/naringsliv