Putins Hunger Games.

Utvalda

Putin har bestämt – igen – att inga båttransporter med spannmål tilläts från Ukraina. Putin anser att de krav han har inte är uppfyllda.
Han leker utpressning med Världens matbehov.
Minns ni Hungerspelen? Det pågår nu i ny tappning. Visst är Putin medveten om konsekvenserna. Svält i de länder som bygger stor del av sin hushållning på import och bistånd.
Folk, främst män,som lämnar sina länder och försöker ta sig till EU-paradiset.
Oro på matmarknaden.
Höjda priser.
Inkomstminskning för Ukraina. Förra året transporterade Ukraina 32 milj. ton spannmål till andra länder, trots krig.

Skäms Putin? Nej, han klappar bara händerna. Hans gäng bugar.

Det räcker inte att hindra transporter utan Putin bombar det spannmål som finns lagrad i Odesas hamn. 60 000 ton förstördes igår 18/7.

Filmen HungerGames baserad på boken av Suzanne Collins:
The nation of Panem is divided into 12 districts, ruled from the Capitol. As punishment for a failed revolt, each district is forced to select two tributes, one boy and one girl between the ages of 12 and 18, to fight to the death in the annual Hunger Games until there is only one survivor. The winner get food to his/hers district.


Bild, inte från Ukraina utan från Sörmland

Att hålla avstånd.

Utvalda

Vi firade Midsommar i en stuga på nästan landet. Ett område vid skogen som än håller mot kommunala planer som markförsäljning, vägbreddning och kommunal vatten/avlopp. Där lugnet härskar, bara trafiken i luften kommer över ibland. En fågel som flaxar förbi.

Vi åt rena lyxmiddagen. Snarare åt vi hela dagen från tårta till ost, sill och lax, grillat, jordgubbar och skumpa inte att förglömma. Ja, vi behövde inte tänka på annat än slappa och kanske ta en bit till. En whisky avrundade dagen när natten föll.
Låter som om vi vore frossare. Inte alls. Få gånger i året blir det middag med tjocka släkten – vilka inte är tjocka alls – och mat och dricka spelar då första rollen.
Vi pratade inte om något allvarligt alls. Lite jobbprat dock. Det var en dag från allt störande.
På morgonen promenerade jag hem mina 24 kilometer. Hade tänkt att tälta men vid tilltänkta platsen var det lite för livat. Fortsatte. Nästa möjlighet hade bonden tingat för kor. Gick hem. Nu på morgonen slog jag på datorn.

Vi missade helt den ryska nästan revolutionen som inte kom. Så är det när Midsommar firas med skippad Internet. Det kan till och med hända en knäpp på näsan till terroristen Putin som flög iväg snabbt som attan från Moskva. Inte stannade han med folket. Och anfallaren Prigozjin anföll inte Moskva utan sjappade och drog sig tillbaka. Fri lejd i Belarus eller väntan på fall från hög höjd.
Putins makt har försvagats men Wagnergruppen hade en sur dag och inte heller större stöd på väg till Moskva. Inga som skyndade sig till att möta dem med blommor – vodka förstås – i händerna utan flyget var fullbokat ut från Moskva. De anfallsvilliga är nu griniga på sin ledare. Man bryter inte anfall, det var ju guldläge. Prigozjin är körd.

Asyl i Belarus? Det var svart humor.

Nog känns det som en soppa med giftig svamp. Som en C – film snarare än verklighet. Många frågetecken om hur läget i Ryssland egentligen är. Att Putin är snart historia är mångas gissning men vem har stöd till att ta över och utropa sig till ny tsarkopia? För i Ryssland händer inget annat mer demokratiskt. Putin kapade hela makten så ersättare är en intressant fråga. Han vinner valet nästa år om han lever. Eller hans dubbelgångare.

Kan tänka mig att frågan om vem stöder vem är kokande just nu.

Putins storhetsvansinne har snart få val. Men han kan flytta till, ska vi säga, Nordkorea eller Iran, till sina vänner? Där kan de koka ihop sin världsrevolution. Men skulle någon verkligen vilja hysa en som förlorade? Brukar förlorarna inte dö på ett mindre ärofullt sätt?
Fortsättning följer. Ett och annat huvud kommer att rulla.

Vi får se vem är död och vem lever i morgon.

Kvar finns bara ett stort frågetecken. Vad hände – egentligen?


Bild: Putin i februari 2022. Observera avståndet.

Springpojkar och tsardrömmar

Utvalda

Mykolaiv

Medvedev, Putins springpojke varnar: ”Horsemen of the Apocalypse are on their way”. Han försöker hota oss med religiösa berättelser från Kristendomen som han kopplar ihop med en atombomb.

Han är något av en sorglig varelse.

De fyra ryttarna föreställer krig, hungersnöd och död samt erövring. Det finns gott om förklaringar och tolkningar på Internet. Originalet finns på Bibeln, Uppenbarelsebok, sjätte kapitel.

Har vi inte upplevt allt detta redan flera gånger om? Två världskrig. Flera andra krig. Åratals långa krig. Otaliga mindre bråk och dispyt. Svält och död. Sjukdomar. Förlorare eller segrare finns det också. Om vi skulle räkna upp allt elände låt oss säga de senaste 500 åren är det svårt att förstå hur vi ens har överlevt och fått ihop något välstånd.

Vad är det som gör att vissa länder kan föda sin befolkning, ge dem skola och sjukvård, utveckling, en smula demokrati, medan andra har ständiga krig, svält och diverse mördargäng? En bra fråga med många svar och påståenden.

Ryssland är inget framgångsland. Dess BNP är cirka 25 procent mindre än Italiens. Ryssland har varit ett av världens bensinmack. Men nu går det bara neråt. Rysslands ledning med Putin i spetsen har drabbats av paranoia. De lever i ett slags parallell värld som vi i väst inte känner igen . De tror sig vara hotade av oss samtidigt som de inbillar sig att bli en stormakt. I yta.

Ryssarna påstår att vi, väst, EU och NATO hotar deras existens. De skyller på nazismen. De måste rädda världen igen. Vem i väst skulle vilja ha ett stort outvecklat land med gott om hjärntvättade människor, de som hotar fred, frihet, liv? OK, de har gas. Kina och Indien samt några länder till – även i EU – shoppar gas mm från Ryssland och dessa inkomster betalar Putins överfall på en suverän stat, Ukraina. Men det är inte uttryck av uppskattning av Rysslands krig, det är affärer. Det är att skydda sin egen ekonomi. Pengar talar. Kineserna hostar lite avmätt, de håller sig än på lagom avstånd och lagom nära. Ibland säger de något elakt om USA. Men om det verkligen gäller tror inte jag att de väljer stå bi Ryssland.

Kineser är affärsfolk. Follow the money, alltid.

Ingen västpolitiker vill gulla med Putin längre öppet, även Merkel och efterträdaren Olaf Scholz får lite hicka av honom. Tyskland är inte säker på vilket ben de ska stå på. Skall Ukraina få stöd hänger på gasbehovet från Ryssland. Om tyskarna får frysa i vinter eller ha ett större krig i närheten? Det är bara att välja. Som vi, stängde Tyskland kärnkraft och blev mer beroende av ryska energikällor.

Putin fick översvallande gratulationer på Nationaldagen 12 juni från en vän: Nordkorea ett land med svält som ständig plåga. Men stora maktambitioner. Apokalypsens ryttare är redan på besök där.

Ryssland hotar ta igen alla de länder som någon gång har tillhört det gamla tsardömet Ryssland. Som Finland, Estland, Lettland, speciellt Litauen vars självständighet anses liksom blivit till genom fel. Mer… Alaska var ett misstag. . Fler… Stora fantasier. Putin har sin idol i Peter den store. Putin vill avsluta sitt liv med herravälde över ett gammalt rike. Han har byggt upp en bild av sin egen storhet. Han har nog med sig själv och ser inte konsekvenserna för sina medborgare. Han kanske skiter i dem? Kanonföda.

Jag tror Putin är väldigt sent ute. Tiden är inte på gamla tsarers sida. Stora imperier är ute. Se på Storbritannien. Även varje liten örike vill kalla sig självständig idag.

Är det tvångstankar, mytomani, paranoia som knackar på Putins dörr bringande fantasier om makt och storhet?

Vilket hållhake han måste ha på sina nära medarbetare eller är de lika inne i att bli stormakt och tro sig vara vinnare?

Det enda acceptabla är att ryssarna drar sig tillbaka till Ryssland från Ukraina, ingen hotar dem där. Att de håller sig inom sina gränser och börjar betala skadestånd till Ukraina. Att de aldrig återkommer och sätter sin fot och vapenmakt i andra länder. Men för att det ska hända borde vi agera så hjälpsamt att Ukraina kan kasta ut angriparna som raserar landet och hotar fortsatt utvidgning. Hur än vi har dragit det ekonomiska kortet och stängt av de rika från våra system kör Putin vidare utan tanke på dem som drabbas. Så länge det finns soldater kvar.

Vad väntar alla på?

Kanske kan vi börja umgås med ryssarna igen om 40-50 år om de håller sig i skinnet?

Man kan inte hota upprepade gånger utan till sist måste man göra verklighet av hotet eller bli utskrattad. Lite pojken och vargen. När ingenting fungerar som förväntningarna är och styret ligger hos en maktgalen person måste alla hot tas på allvar.

Hur kommer det att brista hos NATO om Rysslands hot om kärnvapen blir en verklighet? Då galopperar de fyra apokalyptiska ryttare över Ryssland är min helt oprofessionella gissning.

Någon av de ryska företrädarna sa att: Kina och Ryssland, tillsammans med andra likasinnade, är på väg mot en ”multipolär, rättvis och demokratisk världsordning”.

Låter som en hallucination. Ordet demokrati är för dessa länder bara ett klistermärke.

Terrorister och miljösabotörer.

Utvalda

Jag har alltid haft något begränsad tilltro till mänskligheten, född under krig som jag är och adopterad till en extrem religiös familj. Nej, Gud var inte god utan den som straffade. Så jag har alltid varit den negativa, tänk om… Och ofta får vi misstänksamma rätt. Många regeringar satt som fågelholkar när Ryssland anföll Ukraina medan vi negativa hade sagt de firar nyår först, sedan ortodoxa juldagen 7 januari men sedan när vädret är bra, kallt nog för bandvagnar och senast när Fäderneslandsförsvararens dag 23 februari kommer är det lämpligt med anfall.

Ryssland har inte än vunnit sitt anfallskrig utan har blivit ett parialand bredvid Nordkorea. De gjorde en rejäl felbedömning.

De goda ryska människorna är tysta annars hamnar de i fängelse. De finns undantag, de som vågar och snabbt bär polisen iväg dem. Ett land som sätter barn i en bur när de har en teckning med fredsbudskap har för många onda personer. Eller är alla så rädda för sitt? Hjärntvättade? Inskolade i en tro förmedlad av några superrika maktmänniskor genom statstelevision. Vilket oerhört obehagligt liv en vanlig tänkande människa tvingas ha. Trots att kriget mot Ukraina har nu passerat dag 77 är många i Ryssland i tron att de kämpar mot nazismens utbredning.

De tror sig skicka iväg hjältar, inte mördare med vapen.

Nu finns det inget tilltro kvar för många av oss. Med två odugliga presidenter på var sin ända och en massa vapen kan vad som helst blossa upp. Vapen är för att användas. Nu Ukraina, vem sedan? Moldavien? Georgien? Vi? Putin stannar inte. Hade det gått lätt att knäcka Ukraina hade han nog snabbt satsat på något nytt som förargar honom.

Slipper vi är vi skyldiga mer än tack till Ukraina. De försvarar oss. De skyddar den sköra demokratin.

Är Putin galen i psykologisk mening? Hur definieras galenskap? Många av oss är smått galna på olika sätt men få startar krig, attackerar andra eller ens kastar sten på polisen.. Putin är sig själv nog. Napoleonkomplex. En psykopat? utan förståelse för andra människor. Han lever som i en parallell värld där han räddar mänskligheten från ett hot som inte finns i den verkliga världen. Han bär med sig traditionen från Stalin, Lenin och Hitler, makten att ta andras liv och blir farlig för världen. När Putin väl hade byggt upp sin maktposition fanns inget utrymme för oliktänkande. Död eller i fängelse. Den apparat Putin har omkring sig är maktfullkomlig och – det ska vi inte glömma – har stöd av vanliga människor som har tyckt han är bra för Ryssland. De som idag är lydfolket. 76,69% vann han sist med. Valresultat kan ju vara diskutabelt men ingen har knuffat honom ur makten som han har haft sedan december 1999 eller tidigare hur man nu räknar.

Vad händer när maten sinar och ens söner kommer hem i en kista, om ens det? Vem blir syndabocken? Zelenskyj? Att räkna ut Putin skulle vara för stort hål i den ryska folksjälen och godtrogenheten. Hur blir hans slut? Vilka tårar gråter ryssarna med, sorg eller lättnad?

Nej, revolutionen är långt borta men de som är unga nu i Ryssland ska man inte räkna bort i framtiden. De har haft ett fönster till väst. Alla terrorregeringar faller. Ibland kommer nya i stället. Den ryska läxan folket får stå ut med kan sluta på flera sätt. Tror dock att det vi kallar demokrati är för långt borta.

Det tycks inte finnas någon makt i världen som får Ryssland att sluta, bara det ultimata. Diskussioner har inte haft någon påverkan. Kina håller käften. Nordkorea gratulerar. Vi – ovänliga länder – har inte mycket att komma med än att skruva av Rysslands ekonomi.

I FN är resultatet litet papper med ordet ”dispyt” när världsfreden hotas igen. För att inte tala om andra årslånga ”dispyter” deras diskussioner inte har hjälp eller ens förekommit.

Uselt jobbat FN. Behöver vi dem eller skulle det räcka med den andra mastodonten: EU?

Och så gnäller klimattsaren Kerry att vi inte ägnar nog tid och pengar för Klimatet utan är oroade av Ukraina. Skäms han inte?Jag undrar när han själv ska göra lite nytta och minska sin flådiga livsstil? Han borde vara oroad av den enorma nedsmutsning i Ukraina där där människor, bostäder, fabriker, daghem, sjukhus, skolor, kulturinstitutioner, stadshus, åkrar, ja allt bombas sönder med enorm materiell förstörelse som resultat, ovan alla döda och skadade. Han borde åka dit och börja städa upp med sina klimatfrälsta vänner.

Krig är definitivt en miljöskada.

PS. Kommentarer stängt på grund av ständig flöde av ryskt skräp.