Ge oss en ny värld, helst flera – om årets ”Living Planet Report”.

figure_34_lander

Världsnaturfondens ”Living Planet Report 2016” är en genomarbetat rapport om jorden och dess resurser, de förändringar som sker på land och hav och vår användning av allt. Har bara tagit en snabb titt men tidningarna har redan meddelat att vi svenskar slet 4,2 jordglob per person och år.

USA, Kanada, Australien, Sverige och Förenade Arabemiraten, Qatar, Kuwait och Belgien är de värsta syndarna och/eller har den högsta levnadsstandarden. Norge har inte lämnat uppgifter sedan 2012 men skulle säkert hamna i topp.

638831main_globe_east_2048jord1jord2jord3 th2638831main_globe_east_2048

Svenskarna lever som om det fanns 4,2 jordklot, en ökning från 3,7 planeter för två år sedan. Mat gör 32 %, resor 29 %, varor 18 % och boende 12 % av vår resursanvändning.

Men, låg inte vi på toppen av alla länder i fråga om miljöhänsyn? Vi sorterar sopor, Regeringen stöder dyra elbilar och ordet miljö trycks ständigt i halsen på oss. Hur gick det här till?

Vi är ett avlångt land med långa transportvägar. Det är kallt på vinter. Vi importerar hälften av vår mat. Vi använder olja och alternativa sätt att fylla tanken – som el – behöver ändå tillverkas, kanske med hjälp av kolkraft i Tyskland. Vi importerar oändligt med saker, nya telefoner, datorer, fordon, tunnelbanevagnar, kläder, leksaker… Att resa har blivit en livsstil. Även jag har flugit inrikes en gång och utomlands två gånger i år. En var lite längre resa med en mellanlandning. Och jag åt oxfilé häromdagen. Och jag slängde  tomma kartonger i sopnedkastet.

Är jag kriminell nu?

Att förändra livet så grundligt att vi inte sliter på jordens resurser är inte möjligt ens med radikal minskning av jordens befolkning. Det vore fortfarande vi mot naturen. Det är vi mot och även med naturen. Vi är överst på näringskedjan. Vi är inte beredda på att systemet kring vår tillvaro förändras hastigt och tvingar oss att ändra våra vanor. Ja, en del av oss förbereder sig mot smärre katastrofer som elavbrott eller för TEOTWAWKI, det stora sammanbrottet. På vissa områden har det ju redan skett. Mosul just nu till exempel. Eller angrepp från yttre rymden? Vem skulle vilja angripa oss så som vi suger ut planeten?

Vi är faktiskt ganska många fler nu i världen. 19,3 miljoner fler födda än döda hittills i år. Mer än två Sverige. 19,3 miljoner små barn som också skall ha något av världens resurser.

Att folk invandrar till Europa i stället att bo på tältläger eller hemma i varmare klimat och enklare förhållanden kostar också på. Ingen flyr till de fattigare länderna med enkelt liv utan till Europa.  Vi är speciellt populära. Vi har problem för att kunna  lösa invandringens resursefterfrågan. Hur ser det då ut i den fattigare delen av världen som i Afrika vars befolkning ökar stort? Jag misstänker att utvandring har bara börjat.

Men ändå, vad är det som gör att vi svenskar använder mer ”jordglob” än Frankrike, England eller Ungern? Är det kylan? Är vi slösare av rang?

People inspect damage at a site hit by what activists said were barrel bombs dropped by forces loyal to Syria's President Bashar al-Assad in Aleppo's district of al-Sukari, March 7, 2014. REUTERS/Hosam Katan

Det som aldrig räknas i resursslöseriet är krig, en riktig slukare av tillgångar. Vilka resurser har islams krig i Mellanöstern, med alla utomlandspartner som Ryssland och USA, förstört detta år? Bostäder, sjukhus, transport, egendom, människor… tilltro till att världen är god och att vi kan leva tillsammans? Det är en viktig fråga.

Skall du göra något mer nu? Avstå från biffen på söndag lär inte frälsa världen. Inte att skippa bilen på arbetsresor heller om du blir sen, grinig och får mindre tid med dina barn. Och din gamla mor och far kommer inte att känna sig som miljöhjältar om du avstår från resan till dem i jul.

Kanske kan du ha telefonen ett år till fast den är inte senaste modellen? Inskränka klädköpen? Bo trångt eftersom bostaden ändå är tom en stor del av den vakna tiden? Låna ”sällansaker” från varandra? Det sistnämnda vore nog smart. Skulle det göra skillnad för världen?

Knappast. Vi är en liten smula av världens 7 461 000 000 människor. De stora avtalen som skrivs av runt flygande politiker brukar sällan ge resultat trots många underskrifter. Det är alltid något som kommer emellan. En bomb, träta, Gud… viljan att leva som vi. Eller ha ännu mer.

Så, rapporten säger:

INCREASED HUMAN PRESSURE IS DIMINISHING NATURAL CAPITAL AT A FASTER RATE THAN IT CAN BE REPLENISHED.

Vilket jag instämmer i. Och antagligen du och resten av oss också. Men vad sedan, det är en värre fråga.

http://www.wwf.se/source.php/1674006/LPR_2016_full%20report_spread%20low%20res.pdf

http://www.wwf.se/

Krigsbilden:  Aleppo 2014. /Hosam Katan

 

Inte som Downton Abbey – om hemtjänsten idag.

daisymason_Kunde jag få låna toaletten, frågade avlösaren när jag kom hem från träningen. Jag tänkte att det var en konstig fråga. Jag sa att det fanns gästhandduk och handsprit. Jag ville fråga om andra kunder (ja, vårdtagare inom hemtjänsten heter kunder nu mera) inte tillät toalettbesök. Men sedan insåg jag att det kunde vara olämpligt  att fråga, pinsamt rent av. Det var säkert så hos vissa.

Hon bad ursäkt och förklarade att larmet ringde precis innan jag kom hem så hon skulle gå till en extra person och kunde inte gå till hemtjänstlokalen och till toaletten. Hon rusade vidare.

Jag funderade om stressen i hemtjänsten. Om man blir nödig, vad gör man? Om man inte hunnit få lunch? Om någon är sjuk och de andra måste jobba för den personen också?

Bristerna inom hemtjänsten har uppmärksammats igen i några debattartiklar skrivna av  anställda inom vården, de riktiga experterna.  De vill att kommunen anställer bara utbildad personal. Drygt fyra av tio anställda inom äldreomsorgen saknar den tvååriga vård- och omsorgsutbildning som Socialstyrelsen kräver. Det innebär förstås inte att resten vore direkt olämpliga men utbildning hjälper i arbetet, ger bättre lön och bättre status. Det efterlyses personal som kan prata god svenska. Också det är ett rimligt krav. Hemtjänst är ett ”invandraryrke”. Kan man inte hitta annat arbete blir man då ett vårdbiträde?

Tänker politikerna och cheferna att ”vårdbiträde, det kan vem som helst – det är ju bara lite pyssel”?  Räknas det som enkelt jobb? Om inte, då hade vi haft krav på utbildning och bra svenska. Det borde inte vara så att den anställde hoppas få lära sig svenska genom en dement åldring? Det har hänt här. Då spelar det ingen roll hur trevlig personen är. Kanske halvtid praktik och halvtid utbildning kan ge nya krafter till äldreomsorgen?

Man måste se det som ett viktigt yrke, inte genomgång.

I vilka andra yrken kan man anställa vem som helst? Outbildad elektriker, sopgubbe utan körkort, snickare som inte skiljer spik och hammare,  jurist utan examen går väl bra eller läkare som inte har legitimation? Politiker kan man dock bli utan någon utbildning eller erfarenhet. Kanske styret blir därefter?

Anständig lön är ett önskemål. Det borde vara självklart. Arbetskläder.  Tid så man hinner det oförutsedda. Tid att gå på toaletten. Är inte det ett krav?

Det finns inte tid att gå på toaletten heller. Mellan 8 och 12 (om du får lunch den dagen) kan du inte gå på toaletten – om du inte väljer att slå ner din stjärt hos ESBL-smittade Lars för att få tömma blåsan i ren panik. Kontentan för min del blev att jag struntade helt i att dricka när jag jobbade för att inte råka bli kissnödig. Är det inte märkligt att din arbetsdag är så minutiöst ”planerad” att du inte ens har tid att gå på toaletten? Skriver Fredrika Hakorinne, undersköterska. http://www.aftonbladet.se/debatt/article23082505.ab

img_5288Maten är också ett problemområde inom äldreomsorgen och dess kunder. Att inte längre kunna laga mat innebär nästan alltid hemtjänstens matlådor. Cirka 50 000 svenskar får måltider via hemtjänsten. Maten lagas i storkök och värms sedan upp hos kunden eller man värmer det själv i mikron. Ibland kommer hela veckans lådor samtidigt.

Matlådor har åkt på sparbeting. Man förväntar sig att den gamle köper saker som sylt till pannkakor, mjölk mm till själv. Låter rimligt men är inte så enkelt att hålla reda på vad som skall handlas om man inte längre kan gå till affären själv. http://blogg.iniskogen.se/2014/11/28/ingen-sylt-idag-dag/

Bara 4 % av kommuner tillåter matlagning hemma. Även äldreboenden får mat från storkök som sedan värms upp.

Vi kokar potatis själva och bakar något varje fredag, sa en föreståndare en gång till mig i ett korttidsboendet. Hon var mäkta stolt över det.

Nya studier från Jönköpings Universitet visar att en fjärdedel av alla äldre kan vara undernärda och nästan hälften befinna sig i riskzonen. Många kommuner mäter förekomsten av undernäring bland äldre med hemtjänst, men för bara 34 procent av dem i riskzonen registrerades en åtgärd. Åtgärd kan vara näringsdryck.

Personalen efterfrågar bättre kompetens och mera tid så man hinner hjälpa till i matsituationer.

Mat kan bli ett verkligt bekymmer. Hur bra maten än är hjälper det inte om den stannar på tallriken och inte blir uppäten. Har man väl tappat lusten att äta är det svårt att få det tillbaka. Att svälta som gammal och skruttig är inte så sällsynt som man tror. Att vara dement i slutstadiet innebär ofta näringsbrist. Att inte känna igen maten gör det omöjligt att äta.

Tid och tålamod är en bristvara inom äldreomsorgen. Man måste ha tid för att kunna vara uthållig i matsituationen. Ibland hjälper inte ens det.

http://www.aftonbladet.se/debatt/a/O7gnw/hemtjansten-hinner-inte–aldre-svalter

Säger du eller dina anhöriga något uppskattande till din hemtjänst? Får de gå på toaletten  eller ta ett glas vatten?

Idag ser det ut så här inom äldreomsorgen:

Enligt årets rapport bodde drygt 87 900 äldre över 65 år i permanent särskilt boende den 1 oktober 2015. Detta kan jämföras med motsvarande siffra för 2014 som var 88 700 och 2010 då 94 000 hade plats i äldreboende. Vi lever längre men vården ökar inte, tvärtom. Många äldreboenden eller servicehus används för den invandring vi inte har bostäder till. De gamla skall ju dö snart, vad ska de med vårdplatser till?

Samtidigt får allt fler äldre hemtjänst hemma i sin bostad. Vid samma mättillfälle hade 223 200 personer hemtjänst, vilket är 1 600 fler än 2014. Kommunernas önskan är att alla stannar hemma. Det blir billigast? Kanske inte. Att ha hemtjänst hos sig flera gånger om dagen, kanske även på natten, är inte effektivt sätt att använda resurser.

 

”Vi möter tiden som den söker oss”

9789187219382_200x_varlden-av-i-gar-en-europes-minnen_pocket”Det är och förblir en orubblig historisk lag att just de samtida aldrig lyckas skönja begynnelsen till de stora rörelser som skall bli avgörande för deras öde.”  Stefan Zweig om den osynliga starten för nazismen och Hitlers stödtruppers ankomst. Kanske också för vår tid men med andra spelbrickor?

stefan_zweig2Stefan Zweig 1881 – 1942 var en av sin tids mest kända och beundrade författare. Han levde både under det första och andra världskriget. Den politiska situationen före andra världskriget, att hans böcker förbjöds och hotet mot judar drev honom i landsflykt. Han kom först till England, sedan till USA och sist Brasilien. Han dog i Brasilien tillsammans med sin andra fru genom självmord.

Hans bok ” Världen av igår En europés minnen” blev färdig precis före självmordet. Jag har haft boken länge på bokhyllans ”att läsa” hög. Jag borde ha prioriterat den. ”Världen av igår” är en storartad läsupplevelse. Det var som att komma in i Europas kulturklubb – när det än fanns. Zweig känner alla, reser, träffar alla men tränger sig aldrig på. Hans beundran för de andra är märkbar fast han själv var bland de största av alla. Kända namn vimlar förbi, ibland måste man slå upp de. En del har jag  läst i skolan, på den tiden då kultur och bildning ansågs höra till utbildning.

Två gånger drabbas Europa av krig. Det första förändrar Europas karta, nya stater kommer till. Återhämtningen sker ganska snabbt. Han besöker Ryssland, nu Sovjetunionen, när revolutionen än är en förälskelse från folkets sida. Han upplever mellankrigstiden före Hitler som positiv, som de goda åren.

Zweig tar inga politiska ställningstaganden. Han är för enighet, broderskap, Europa, den öppna världen. Har vill inte blanda sig i, han är en författare och vill leva i den kulturella världen. Han har svårt att anpassa sig sedan som flykting, en utan sitt lands pass i en värld med gränser och slutenhet. Kanske är det som tar livslusten ifrån honom?

När Zweig skriver om upptakten till andra världskriget blir det obehagligt både för honom och läsaren.

120510_lgdv_buch_nah-200dpi_7170998648

Han beskriver de steg Hitler och stödtrupperna tar för att forma sitt rike. I början nästan osynligt, ett litet steg i taget, sedan lugnt, något som tyska folket accepterar och flyter med. Sedan nästa. Tills lagar är urgröpta. Tills böcker bränns. Tills snaran dras kring judar. Zweig är icke önskvärd och flyr i tid. Zweig beskriver engelsmännens förhandlingar med Hitler då bedragen Chamberlain, än inte i verkligheten, ropar ut ”peace for our time”

Peace for our time?

Ett  litet steg i taget? Det är som om nutiden tränger sig på. Det känns så nära, så som det vore något samtiden gör och planerar fast med andra spelare.

Jag är pessimist om världsläget, handfallna politiker, bakom kulisserna spelare vi knappt vet något om, förhållandena mellan ismer, religioner, folkökning, hat, vapentillgång, de katastrofala sätten att lösa problem.

”Vi möter tiden som den söker oss” (Shakespeare), skriver Zweig.

Läs ”Världen av igår”. Den är lysande. Den är historia över en tid som gick till spillo.  Den äger en giltighet för vår tid. Den har mycket att säga till nutidsmänniskan. Men lyssnar vi?

Läs gärna också:

 stefan-zweig-vid-varldens-ande

Den brända boken Amok är från från Wikimedia:

Surviving copy of Zweig’s novel Amok (1922) burned by National Socialists.                   Bild: By Fraktion DIE LINKE. im Bundestag – 120510 LgdV Buch nah-200dpi, CC BY 2.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=25771420

Denna länk handlar inte om Zweig. Men jag måste sätta ut det genast. Det är för viktigt för att förbises.  Även om inte syftet var så hänger det ihop på ett märkligt sätt med dåtiden som försöker bli nutiden. Läs!

http://fnordspotting.blogspot.se/2016/10/propagandafiaskot-i-sandviken.html

 

 

Läs också:

Inte blir man socionom för lönen…

img_0026-5

Några av de unga sommarvikarierna på hemtjänsten hade ansökt om en plats på Socialhögskolan. De ville gärna veta mer om socionomyrket av mig som hade den utbildningen. Ryktet hade gått på hemtjänsten.

Skulle jag ha varnat dem?

Hur ser utbildningen ut idag och vart arbetar man sedan? Lönen då?

Deras utbildning skiljer sig en del av min. Nya tider ger nya problemområden och ny fakta. Lagar förändras och kommer till. Samhället är i  förändring. I dagens socionomutbildning lägger man även vikt på det som är liksom inne. Man skall kunna ”analysera utifrån perspektiv som klass, kön, etnicitet, ålder och sexuell läggning”. Jag trodde klass var avskaffat. På min tid var vi ointresserade av klientens sexliv både på utbildningen och sedan på Socialtjänsten. Sexuella problem hänvisades till andra experter. Om ärendet inte handlade om sexuella övergrepp förstås då fler yrkesgrupper blev inblandade och det omgående. Omgående, det var inom några timmar på den tiden. För handläggning av sexövergrepp hade vi en utmärkt handbok till.

Vi arbetade ganska rationellt, hade en tillgänglig chef som var för oss och kunde använda fritt andra experter. Klienten sökte hjälp eller man fick en anmälan. Vi funderade tillsammans hur problemet kunde lösas. Men lönen var usel även då. En politiker sa en gång: det är väl lite som kall

Nej, det är det inte.

Att studera till socionom är inte lönsamt i pengar mätt. Är det värt enligt arbetsinnehåll? Många vill bli kuratorer men arbetsmarknaden behöver folk hos Socialtjänsten i första hand. De flesta som blir socionomer hamnar hos Socialtjänsten att börja med. De får lösa samhällets misslyckanden som ekonomi, barn som far illa, invandring, missbruk… Invandring är ett stort område idag. Tänk bara placering av alla de ensamkommande som var ”barn” och skulle placeras i ett vårdhem för barn. 35 369 ”barn” 2015 (jag skriver det med citationstecken eftersom det har visat sig att en del ljuger om åldern) som skall ha socialsekreterare för sin välfärd. Det är betungande.

Våld och hot är nu mera vanligt förekommande. Det var ytterst ovanligt på min tid.

667-4-sol_2016

Många klienter vet inte att socionomer arbetar enligt lag, inte enligt eget huvud och beslut kan överklagas. Som kurator var man mycket friare. Man hade varken pengar eller beslut att ge. Kanske därför  vill så många arbeta som kurator?

Jag kan säga att det inte lönade sig bli socionom, inte ens med gedigen vidareutbildning som jag skaffade mig. Lönen efter studieskuldsinbetalning var som en undersköterskas eller sämre. Man hade en studieskuld och noll pensionspoäng för de åren.  Rik blev man inte i pengar men kanske i tillfredsställelse.

Det sistnämnda funderade jag på ibland. Hade jag varit lika nöjd om jag arbetat i hemtjänsten i stället som socialsekreterare och kurator?

Jag tror inte det. Jag ville ju hjälpa till att lösa livets problem och forska om vilken behandling som fungerar. Jag var en evig student som läste mer och mer på sidan av arbetet. Jag kan skryta med utmärkta resultat och nöjda klienter. Hade jag valt rätt? Kanske, kanske inte.

Eller borde jag ha arbetat med något helt annat. Jag hade andra planer som dog, någon gång.

Att vara socionom är platsen i samhällets hetluft. Dock saknas uppskattning och lön därefter.

Det är inte lönt i pengar att utbilda sig till några av de mest efterfrågade yrken som socionom, sjuksköterska, lärare och på botten förskolelärare. Akademikeryrken med dålig lönsamhet finns i kommuner och landsting.  Borde inte politikerna skämmas?

– Sverige är ett av de länder i värden där det lönar sig minst att skaffa sig en akademisk utbildning. Och vi kan konstatera att utvecklingen går i fel riktning, säger Sacos ordförande Göran Arrius.

En jämförelse med tidigare undersökningar visar att högre utbildning blir mindre lönsamt över tid. Borde det inte vara tvärtom?

Så, vad skulle jag säga till de blivande socionomerna? Stanna på hemtjänsten? Bli ingenjör om du kan räkna? Varna för ständiga moln och lite solsken? Jag ställde en fråga: vad tror du att du kommer att få arbeta med? Det är en bra fråga att ställa sig själv. Om man vill bli rik måste man ha rika föräldrar, andra tillgångar eller annat yrke.

http://www.svd.se/utbildningarna-som-lonar-sig-mest

Saco har sedan 1960-talet regelbundet analyserat livslönerna för olika högskoleutbildningar och jämfört dem med lönerna för gymnasieutbildade. Studien tar hänsyn till faktorer som arbetslöshet, pension och skatter men också till studielån och inkomstbortfall under studietiden. Totalt har löneuppgifter för cirka 775 000 individer använts vid beräkningarna.

http://www.expressen.se/ledare/studier-maste-ge-battre-lon-for-modan/