Ska vi åter bry oss om klimatet?

Historien efter oss blir vad vi gör den till. Men många människor  är helt utan möjlighet att påverka i stort, bara i smått, om ens det.  Vi har valt de som ska göra jobbet, hålla ihop samhället och förbättra det = politikerna, och de krånglar, skjuter upp, slösar med våra pengar, ser till sina egna fördelar och år efter år är det samma historia – igen – på många områden. Hur länge har vi hört ”skolan + vården + omsorgen + arbete” mantran? Eller försurning i Östersjön, skolans nedgång, skit i luften och skräp i naturen, arbetslöshet,  krig och oro… det är många områden som återkommer ständigt. Och idag är ordet klimat på allas läppar antingen som mantra, förnekelse eller återvinning.

IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) sammanställer regelbundet en sammanfattande rapport över klimatläget i världen. Rapporten visar att det blir varmare och det drabbar världen negativt. Vi har skulden. Följer som matbrist, torka,  smältande glaciärer, översvämmade strandområden, klimatflyktingar och slagsmål om resurserna närmar sig.  Att läsa deras slutsatser är som att se på några av undergångsfilmerna som Day after Tomorrow, 2012, Waterworld, Vägen, I am a Legend, Children of men, eller alla de filmer då rymden hotar oss. Oftast kommer det ju en amerikansk hjälte som fixar kaoset, men i fråga om klimat tycks det vara tveksamt att någon Bruce Willis dyker upp och räddar världen.

I år deltog färre än vanligt i Earth Hour. Är vi trötta på jippot? Det finns så mycket annat att oroa sig för, Ryska björnen, valet, skattehöjningar… Tanken att några katastrofer orsakade av klimatet skulle hända även här är långt borta eller bara lögn, hysteri, blåsning, några miljömuppar som vill lura av oss pengarna.  Inte kommer vi att drunkna, sakna mat eller behöva avstå från en ny I phone och lite mer värme önskar alla som inte åker skidor. Så länge kineserna tillverkar vad vi behöver är det lugnt här i rena Norden med oss duktiga miljömedvetna vilka till och med sopsorterar.

Kan det ändå ligga något i att vi har en del i klimatförändringarna och att vi har orsakat – om inte allt och direkt själva – så en del av dem? Att vi förändrar miljön och naturen genom att utnyttja det, ibland med nog så negativa konsekvenser,  borde väl alla erkänna. Men klimatet? Där råder skilda åsikter och många är självutnämnda experter. Jag tror att vi har del i processen.

När jag föddes var vi 2,5 miljarder människor. Vi levde i en annan, miljösnålare värld. Få hade privatbilar, TV var inte uppfunnen, modevaror var väldigt begränsat, folk bodde inte i en sexrumsvilla som stod tom på dagarna, arbetet krävde handkraft (min mor bar tegel på byggen och sydde beställningar med en trampmaskin) och maten var det vi nu kallar ekologisk och vi flög inte på semester till avlägsna länder. Dock hade vi just förstört en stor del av Europa och bit av Ryssland, sprängt två atombomber och gjort en massa annat dumt som att vräka soporna i naturen så den tidens vuxna och politiker hade inte heller förståndet i behåll.

Nu är vi 7,223 miljarder, det kan vara fler, det tickar på. 16,6 miljoner bilar har lämnat fabrikerna redan i år och varje kines önskar sig en bil. 93 000 plan med totalt tre miljoner människor flyger varje dag. Även om många uppfinningar vilka går på ström är rena välsignelser, som tvättmaskin eller dator, är överkonsumtion av energi och resurser i västvärlden påtaglig. Vi kan faktiskt inte klaga på  människor i utvecklingsländer vilka vill ha samma standard – materiell sådan – som vi. Så klart tär allt detta på jordens resurser, kanske även på klimatet. Varför är det så svårt att begripa?

Så, skall vi göra något mer? Är det verkligen lönt? Har inte tåget gått? Historien kommer att döma oss?

Bilder från områden där issmältning syntes tydligt för kartan stämde inte längre. Överst glaciär Du Miage, Italien och nederst Pastavagge i Sarek.

Liten uppdatering 1. april, obs. inte skämt.

Idag skriver Cornucopia om världens  fossila energianvändning och det var inte precis åt miljövänliga hållet.

http://cornucopia.cornubot.se/2014/04/fossilaldern-global-energikonsumtion.html#comment-form

 

Rehabilitering eller hotellvistelse bakom galler?

KD föreslår att fångarna får betala hyra för cellen. I dag får interner en ersättning på max 13 kr i timmen om man studerar eller jobbar. Kristdemokraternas rättspolitiska talesperson Caroline Szyber vill att dömda dels ska få marknadsmässiga löner i fängelset, men också betala för boendet på anstalten.

– Sköter man sig, då kanske det också är möjligt att den här hyran skulle kunna betalas tillbaka som en grundplåt när man sen lämnar fängelset, säger Caroline Szyber. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5816420

Grundplåt? Jag har alltid skött mig men inte kom det någon grundplåt från samhället. Men för övrigt håller jag helt med. Varför skall fängelse vara gratis när bistånd till ett vård/demensboende inte är det? Fången har väl orsakat själv sin situation? Är jag grinig nu?

När jag arbetade som socialsekreterare (länge, länge sedan) gjorde skyddskonsulenten och jag alltid besök hos dem som skulle frigivas, ca en månad innan. Vi pratade om framtiden. Jag ordnade boende och arbete om den intagna inte hade något att återvända till och skyddskonsulenten pratade om övervakning och psykolog/terapikontakt. Jag var alltid lika förvånad för den hotelltillvaro fångarna hade. Man behövde inte lyfta ett finger om man inte ville. Hur fången hade tillbringar sin tid på anstalten sa mycket om tiden efter. De som hade arbetat, studerat och varit på drogfri avdelning klarade sig betydligt bättre än de som såg fängelsetiden som hotellvistelse. Om man erkände sig skyldig eller bara elakt drabbad hade också betydelse.

Jag måste erkänna att personalen i fängelser var imponerade av oss. Det var inte många som fick besök före frigivning för att planera framtid.

Återfallsbrott kostar, var vårt resonemang, det kostar inte bara för den enskilde utan för samhället.

Hur gick det för våra fångar? Överraskande bra faktiskt. Någon kom förstås inte alls från fängelse till socialbyrån för att hämta veckans matpengar, nyckel till boende och platsanvisningen till arbete. Men flera hade fått nog av det livet.

Jag är helt på KD s linje om hyra i fängelse. Skyddskonsulenten jag arbetade ihop med hade besökt ett modellfängelse utomlands. Han sa ”mina ögon nästan tårades när jag såg ordningen där”.

Där arbetade alla 8 timmar om dagen med avtalsmässig lön. En del var produktion som såldes ut. Alla betalade sina omkostnader som mat och boende. Av överskottet betalades skulder som skadestånd, likaså underhåll till barn. Blev det något över var dispositionen fri som för oss alla.

Ingen hotellvistelse alltså. Vet inte om ordningen är kvar. Nya vindar och tycka synd mentalitet kan ju ha raserat systemet.