Räkna myggor?

Publicerat av
Myggor.

Allt fler partier ropar på en ny folkräkning. Den senaste folk- och bostadsräkningen i Sverige genomfördes 1990. Då gjordes den med hjälp av frågeblanketter till hela befolkningen i kombination med uppgifter inhämtade från olika register.

Men, hur tänkte politikerna göra det nu, i praktiken? Vi som bor lagligt och de som är födda i Sverige är registrerade, ungefär. Men alla andra?

Vet Migrationsverket hur många de har släppt in?
Vet Migrationsverket hur många är kvar fast de skulle ut ur landet?

Vet någon – gränspolisen kanske – hur många tiggare har anlänt och aldrig rest tillbaka?

Kommer någon Myndighet att sitta på trappan och räkna folk som går in till en etta där några hundra är inskrivna?

Kontrollerar man de bostäder för asylsökanden, deras släktingar och de godhjärtade där väldigt många är folkbokförda för att få klarhet i hur många som bor där på riktigt? Eller är det rasistiskt utpekande? Troligen så. Släpp det.

Kommer man att gå runt på natten och fånga även de bostadslösa svenskarna? De vräkta som bor lite här och där utan adress?

Eller de  som är så att säga pendlande ut och in i Sverige, hur det passar, utländska ministrar och så?

Glöm inte de som sover i skift någonstans och arbetar med något när de andra sover..

Hur många kom in med flera identiteter? Räknas de som en person eller flera? Alla de som lyfter bidrag i någon form men visar sig vara boende utomlands räknas de eller är dessa bara en miss i systemet?

Det finns förslag om registrering med fingeravtryck så dubbla eller flera identiteter kan upptäckas. . Men varför gjorde man inte det redan när  en asylsökande registrerades?

Jag hade flera patienter som var skrivna ”flytande i församlingen” på den tiden som Kyrkan registrerade oss. De hade vräkts men hade inte någon ny adress. När jag skulle få hjälp till dem från Socialtjänsten var det inte en tävling precis för att ta hand om dem. Inte mitt bord… Vart hamnar de bostadslösa idag? Vilket register? Efter två år avregistreras personen som försvunnen enligt Skatteverket: En person som oavbrutet under två år ansetts sakna känd hemvist ska avregistreras som försvunnen med stöd av 21 § FOL.

Jag undrar hur många de är? De som räknar skall nog krypa även under broarna, besöka nattbussar och så.

Medan man räknar kommer det in nya, ut andra, föds, dör och hamnar under broarna. folk rör på sig. Det blir aldrig rätt. Inte ens ett ögonblicksbild.

Jag känner nog att räkna folk  blir alldeles för kostsamt och svaret mindre sanningsenligt. Resultatet kommer att ha för många ben som inte kan räknas. Slösa inte skattemedel på detta. Försök att räkna ihop de register vi har i stället. Kanske kan man bara kontrollera de bostäder där det finns alldeles för många personer inskrivna hos Skatteverket  på en alltför liten yta. Och börja ta fingeravtryck av de inkommande? Och varenda en som hamnar hos polisen. En bra början.

Själv har jag lämnat fingeravtryck både i USA och i Tanzania vid inresa. Ja, de släppte in mig.

Läs katerinamagasin, som reder ut begreppen bättre än jag.

Sverige exploderar av okontrollerad befolkningstillväxt – samtidigt fortsätter migrationspolitiken ansvarslöst in i väggen

https://www.expressen.se/nyheter/qs/200000-personer-skrivna-pa-falska-adresser-i-sverige/

https://www.hemhyra.se/nyheter/allt-fler-fuskar-med-felaktiga-adresser/

https://www.expressen.se/debatt/stoppa-fusket-sverige-behover-en-ny-folkrakning/

De förhatliga skillnaderna eller dit vinden blåser.

Publicerat av

Gillar du film? Jag har sett flera av de filmer som har fått Oscar, eller har varit nominerade. Som till exempel The Shape of Water, The Artist, The Hurt Locker, Million Dollar Baby, A Beautiful Mind, Birdman, Dansar med vargar och The Revenant. Förstås supervinnaren Borta med Vinden som beskylls av rasism men skulle passa in i de nya Oscars reglerna. En svart kvinna, Hattie McDaniel, i en bärande roll. Ja, hon var absolut makalös och hon vann en Oscar..

Att göra film är inte bara ett sätt att roa oss utan även ett sätt att uttrycka yttrandefrihet. Även i de helt påhittade historierna. I en film kan man väva in mycket, det man vill säga, påverka och det simpla – pengar. Eller bara ge uttryck för sin konstnärliga ådra. Vissa kan det, de som har sådan  begåvning att de gör makalösa filmer en efter en. Som mexikanen Alejandro González Iñárritu som vunnit 4 Oscar.

Men nu undrar jag om den konstnärliga friheten är på väg att dö? Att vinna eller bli nominerad en Oscar hägrar för många filmmakare och skådespelare. Det är inte bara en ära, det är pengar och nya möjligheter. Stjärnor föds. Publikens intresse för Oscars har dock dalat med åren. Är detta ett försök att nå ut till nya grupper? Oscars har nämligen förtydligat vad en rättvis film är, med möjlighet att vinna en Oscar. Alltså, för att kunna vinna en Oscar måste man följa jämlikhetsregler då de underprivilegierade grupperna måste ha viss andel i produktionen.

Några exempel av de nya reglerna som börjar gälla 2024.

At least one of the lead actors or significant supporting actors is from an underrepresented racial or ethnic group.

• Asian
• Hispanic/Latinx
• Black/African American
• Indigenous/Native American/Alaskan Native
• Middle Eastern/North African
• Native Hawaiian or other Pacific Islander
• Other underrepresented race or ethnicity

At least 30% of all actors in secondary and more minor roles are from at least two of the following underrepresented groups:

• Women
• Racial or ethnic group
• LGBTQ+
• People with cognitive or physical disabilities, or who are deaf or hard of hearing

(Läs mer, länk nedan)

Och så blev kvinnor och de med annan hudfärg än vit igen de förtryckta, de sköra, de på något sätt handikappade i att komma fram på egen maskin. De underprivilegierade går före andra, kanske även före de utbildade som kämpar om rollerna i den hårda filmvärlden. Så krångligt det blev.

Om filmens roller innehas enbart av de  nu underrepresenterade kan man kvotera in en vit man? Troligen inte.

Är det döden för historiska filmer som försöker berätta en sann historia? En svart man som ska spela min finska bleka far i finska vinterkriget i eventuell ny filmatisering av ”Okänd soldat”? Eller kanske en kvinna? Jag skulle vara modernt  sagt kränkt. Hur skulle man klämma in allt som krävs för att vinna, för att ens kunna göra en film och på ett adekvat sätt?

Kvoteringsregler finns redan i England. Det ser vi i olika serier. Enligt Brittiska filminstitutet, BFI,  skall filmprojekt som söker ekonomiskt stöd fylla minst två av tre nya kriterier.

De krav som ställs är att själva filmen representerar mångfald i fråga om etnicitet, handikapp, kön, sexuella identiteter och socioekonomisk ställning, att det finns mångfald i produktionsteamet, eller att projektet skapar social rörlighet exempelvis genom att personer från underrepresenterade grupper anställs.

Det blir lite som den nya delen av Morden i Midsomer där folk med olika hudfärger och etniciteter har roller för rättvisan skull, vilket blir helt malplacerad på den engelska landsbygden? De är inte de  enda som försöker få tiden bakåt se ut som tiden nu i en förort.

Jag hoppas att filmindustrin börjar se en Oscar som andra klassens pris och fortsätter producera filmer de vill själv göra, vad vi vill se, glädjas åt, gråta, bli omskakade av. Utan att ha någon sorts sorteringsmaskin som gör allt så rättvist. Oavsett rättvisa ansträngningar, blir det alltid kvar några inte insorterade  med speciell ”handikapp stämpel” vilka kan klaga och känna sig kränkta. Att definiera de som förtrycks lyfter fram mer grupper som också anser sig bli förfördelade.

Vilken regissör och producent blir modig nog att stå utanför rättvisesorteringen och bara arbeta med dem han/hon anser som de bästa? Publiken avgör i slutändan. De ser inte och köper inte en film som förolämpar dem på något sätt.

Kul att vara inkvoterad. Att vara den som fick rollen –  inte för att denne var bäst och mest passande –  utan enligt rättvisesortering. Frikort på utseende och ursprung. Dock finns det inget regel som hindrar folk med annan hudfärg än vit och kvinnor att göra film. Det kan vara marigt i Hollywood – pengar – men alla har fått kämpa i början. Därmed inte sagt att diskriminering inte finns. Det finns säkert regissörer som väljer en vit känd stjärna framför en mindre känd svart. Det finns alltid behov att se utanför sin egen fyrkant.

Jag är säker på att Sverige har också regler för film men ids inte leta rätt på dem nu. Melodifestivalen är redan kvoterad. Rättvisan är på gång. Folk uppfostras.

Folk uppfostras i det ena och det andra.

https://www.latimes.com/entertainment-arts/movies/story/2020-09-08/academy-oscars-inclusion-standards-best-picture

Porträtt: min (döde) sambo i en videoinspelning, dock har han fått lite färg i Photoshop.

Engelska tv-serier får inte vara engelska längre – mångkulturen tar över

Men på Venedig film festival behövde man inte kvotera. Vinnaren är:

Nomadland, by Chinese-born Chloé Zhao.

Städa hjärnan?

Publicerat av

Sparar du saker du inte kommer att behöva? Jag såg ett avsnitt av Simpsons. En japansk bok om minimalism inspirerar Marge att göra en livsstilsförändring så hela familjen får säga adjö till saker som inte längre skänker dem någon glädje. Och hon städar. Barnen städar. Till sist är det tomt, utöver Homers gris. Men Marge är en sällsynt smart kvinna – eller är hon det – hon spar allt i ett förråd. När saknaden över sakerna slår till kan förrådet öppnas.

Simpsons lär vara den längst producerade serien. Som också har förutspått  olika riktiga händelser i förväg. Trumps vinst var en.

Kanske fick jag en impuls av Simpsons för idag slog jag sönder ett gammaldags datorbord. Den har varit på väg ut i några år men de saker jag än förvarade i hittade ingen plats annanstans. Men nu städade jag. Jag orkade inte bära bordet till återvinning utan att knacka den till mindre bitar. Fortsatte att slänga andra icke glädjande saker. Möblerade om och kände mig nöjd.

Det blir en städvecka. Jag är så snorig. Bäst att hålla sig hemma och rensa ut.

Tänk om vi kunde rensa även våra tankar. Ta bort det som inte ger glädje utan får oss att känna mindre trevliga känslor. Vad praktiskt och befriande det vore att lyfta ut allt vi inte längre vill behålla i minnet. Det där besvärande som ibland poppar upp. Ett musikstycke som påminner om en stund vi vill glömma. Ett misstag på jobbet. Taskig skilsmässa. En klantighet som orsakade sjukhusvistelse. Eller det närapå vrede vi kan känna för Samhällsutvecklingen. Tänk om allt vi hatar, är rädda för, har ångest över eller skäms för bara passerade som en vind utan att beröra oss.

Ibland känns som om hjärnan vore en död risig buske med bara ett ynkligt pip som försöker höras över röran.

Dessa livets mindre goda ingredienser kan vi gott leva utan? Kan vi? Är det inte så att misstag och sorger lär oss, får oss att bli vuxna, mogna människor? Allt  det som betecknar oss som en människa. Kan de som glider genom livet på en räkmacka verkligen förstå andra människor, de  med ont om pengar, med felsteg och problem? Ibland tycker jag att flera har ”Marie Antoinette syndrom”. De förstår ingenting av vanliga människors situation. De koketterar med rena dumheter.

Finns det perfekta människor? Utseendemässigt kanske? Alla flickor ser ju lika ut tack vare ett filter man kan använda för Internet. Det finns inte kvar skavanker, inte personlighet, inget än en plutande mun och falska ögon mot mobilen. Figur man inte har. Man kan inte ens känna igen bekanta flickor i bilder längre. En massproduktion av samma vara. Men innehållet i hjärnan måste vara ångestfylld? Jag duger inte utan jag måste ta på mig en mask. Jag är dock för gammal för att varken analysera eller kommentera den världen som finns idag på olika Internetsidor utlagda av unga kvinnor.

Är vissa hjärnor mer aktiva i att reagera och spara? Olika hjärnkapacitet? Ibland undrar man när politiker lovar samma saker år ut år in men glömmer att  det är gammal skåpvara och oförverkligade löften. Nu ska det igen bli superb äldreomsorg. Sjujäkla satsning på Samhället. Har vi inte hört det före varje val? Återbruk? Kanske kan vi få glömskehjälp av någon politiker som går obekymrat till arbete utan att se vad som hände och  håller på att hända med Sverige? Som inte kommer ihåg förra vallöften. Att inte se och inte höra kan vara en konst inövad redan i barndomen när man gick med ungsossarna och lärde sig att bli en ägare av Sverige.

Ägare av Sverige? Så sa en socialdemokrat som var ordförande i en viss kommun. Vi äger ju landet, sa han. Jag tror han missade något, som de företag vilka än fanns i landet och de arbetare som producerade nyttigheter. Samt skatt. Den personen försökte övertala mig att gå med S och bli ungdomsledare. Han lockade mig med ett fotolabb som jag kunde fritt köpa in. Jag sa nej. Är alldeles för konservativ för att ens kunna  vända mig åt vänster för en ungdomslokal med fotolabb. Det var på 80 – talet. Idag vet jag inte ens vart S positionerar sig. Det är en soppa beroende på vilka man delar bädd med.

Vi bör inte bara klaga och märka ut bara S. Samma sjuka finns nog i flera partier. Var och en vet ju bäst, så bäst att man inte ens kan prata med alla.

Men, gjorde jag ett dumt val? Är det inte som politiker man får förmåner, makt och kan glida runt på en räkmacka? När jag läser meriter för politiker, även i Regeringen, kan det vara skralt både med utbildning och erfarenhet från ett annat, vanligt arbete. Ändå är man med och styr landet. Den förståelse som krävs om hur vanligt folk vill ha det kan brista. Och det rejält. Men, röstboskapen har också ett kort minne.

Kanske våra hjärnor anpassar sig till det vi tror och bara ibland får man en sur påminnelse om våra felsteg och brister? Bäst jag fortsätter att kasta onödiga prylar.

Hjärnbilden från:

https://commons.wikimedia.org/wiki/File:MRI_head_side.jpg

Som att ropa i öknen…

Publicerat av

Har du någonsin varit grinig på morgonen och inte velat stiga upp och till jobbet, frågade jag reparatören en tidig morgon. Själv hade jag ryckts upp ur sängen när han ringde på dörren. Jag kollade i portögat. Då jag kände igen reparatören från ett tidigare besök släppte jag in honom.

Hade han varit grinig en morgon eller hörde han till de omöjliga personerna som var glada trots det tidiga klockslaget? Jag hatar morgnar. Den stora fördelen i att vara pensionär är just morgonen. Jag behöver inte stiga upp tidigt, om jag inte vill. Jag är inte vaken i hjärnan innan efter 11. Före det irrar jag bara runt.

Ja, svarade han på min fråga. Nu kommer också kylan och jag hatar det. Jag vill flytta till något varmare ställe i söder och jobba lite mindre.

Det är många som vill flytta från Sverige. En del vill dock flytta bara kroppen, inte förmånerna. Tidigare hade vi en irakisk minister som lyfte bidrag här.  Nu en hög tjänsteman i afghansk regering. Vilka löner har andra länders regeringsmedlemmar när de även måste använda bidragsfusk? Den förra åtalades inte. Jag misstänker att afghanen slipper undan, eller börjar man ta i med hårdhandskarna om bidragsfusk? Knappast.  Jag tror att bidragsfusket är omfattande i Sverige. Systemet är helt enkelt fullt med hål.

Några andra som har flyttat helt legalt utan fusk skriver analyser över Sverige och utvecklingen här från någon varmare hörna i världen utan att behöva närma sig samhällskylan. Skall vi ta deras analyser på allvar?

Det är många som vill fly från kylan. Då menar jag inte på vädret utan den kylan som finns i samhället. Den ångest du känner när ditt barn inte svarar i mobilen och du vet inte om han har kommit hel hem från skolan och mår bra. Den olust du känner när du går hem från hemtjänstjobbet sent i mörkret med mobilen i handen och nödnumret i displayen. Den oro du känner när du skulle ta ut pengar i automaten men avstår eftersom ett gäng yngre män står och kontrollerar dina avsikter. Tvekan att öppna dörren när du inte kan avgöra om det är just reparatören eller hemtjänsten som kommer utan någon med uppsåt att råna dig.

I Sagerska palatset pyr dock ingen oro. I riksdagen sitter bara 55 stycken vid behov. Regeringen? Tja, de stödjande Liberalerna börjar känna kylan och längta till Alliansen. Så dags nu. Lööf? Vilken kappa vänder hon? Den svenska politiken är ofta på gränsen till dålig komedi, ett slags folklustspel, en sådan ingen skrattar åt. Att Sverige kallas utomlands för Pariah State är bara elakt tal och ingenting av det är sant. Människor befinner sig bara på fel ställe ibland. Man bör lyda på de kriminellas avspärrningar och de som viftar med vapen. Barnkanalen har visat en film hur barn ska bära sig åt när de blir rånade.

Inget att se. Cirkulera!

Flera av finnar jag har känt eller råkat möta i jobbsammanhang  har flyttat tillbaka till Finland vid ålders höst. Som en sa: om behöver man äldreomsorg, så… Tilliten var noll hos vissa som själv arbetade i hemtjänsten. Även om ganska få av de svenskar jag känner har lämnat Sverige finns känslan att många ändå har avflyttat i tanken. Man lever här på ett slags avvaktande basis. Men gräset är grått i många länder.

Några som än finns här med ord och rak analys är fria bloggare. Flera av dem känner sig lik ropande röst i öknen. För, det är starka rörelser som styr Europa och Västvärlden med sikte att kollapsa det system som finns och fungerar och ersätta det med en global sörja. Därför, vi måste hålla de kritiska rösterna i liv. De som inte kamouflerar verkligheten. De som än har ork att ge analys över den tiden som nu rusar förbi. Eller få lite bra humor i det hela. Utan orden har vi ingenting. Det vore som att stå på en trasig brygga på väg att frivilligt gå in i det djupa vattnet.

I Sverige ska vi vara toleranta och inte rasister. Läget är ok. Blunda gärna och gå till jobbet. De 40 kriminella klaner inflyttade till Sverige som krigar med varandra dödar bara få andra av misstag. Corona tog inte helt död på företagsamhet. De gamla pensionärerna som dog skulle ju ändå dö snart. Skolorna är öppna och värdegrunden inlärs. Alldeles snart börjar julreklamen komma. Igår kom det första genom brevlådan trots en skylt: Ingen reklam. Köp nu! Förjulpriser!

Att försöka ruska om politiker och be dem att tänka ens i tioårsperspektiv är värdelöst. De har nog att tackla dagen med något löfte eller lova en utredning.  Hur ser landet ut om tio år om allt fortsätter som nu? Det är en onödig fråga för för politiker. Valperioden är bara 4 år och det gäller att vinna, inte att tänka i längre perspektiv. Landsfadern utan barn ställer inte frågan: hur blir det för mina barn om tio år? Eller längre?

Vi får acceptera att det gamla Sverige kommer inte åter. Försöka finna vägar. Tiden har gått. Möjligheter passerats. Det är en annan värld nu. Som en muslim sa: flytta från Sverige om det inte passar. Om dessa kvinnor en annan gång. Nu tackar jag bara de som orkar skriva. Speciellt Inre Exil och Anybody, av skäl som jag håller för mig själv.

https://inreexil.blogspot.com/

http://anybodys-place.blogspot.com/

Mats Löfving, biträdande rikspolischef Ekots lördagsintervju. 

I dag finns 40 släktbaserade kriminella nätverk i Sverige.

– De har kommit till Sverige enbart med syfte att organisera och systematisera kriminalitet. De arbetar med att skapa makt, de har stor våldskapacitet och de vill tjäna pengar, säger han. 

Han säger att Samhället ska ta ansvar. Min fråga: vem menar han då?