Etikettarkiv: kläder

Städa garderoben nu! Vart tar dina avlagda kläder vägen?

Utvalda

Publicerat av

Har du gamla kläder och underkläder du inte använder längre. Är de i sådant skick att ingen vill ha de, speciellt inte dina gamla strumpor, trosor och kalsonger. Städa upp nu och lägg de i hushållssopor. Då bränns de och blir värme. Något kanske är i fint skick, bara fel storlek för dig nu. Då kan du lämna de i second hand. Undvik klädinsamlingar där kläder åker Världen runt. Fast, hur kan du veta vad som händer med kläderna? Du trodde dig göra en bra sak.

Från 1 januari 2025 måste vi sortera alla gamla kläder och textilier samt lämna de till särskilda behållare för återvinning. Kommunen har ansvaret att organisera återvinning.

Vad händer med de kläderna? Det har inte varit så lyckat med återvinning.  Vi har en anläggning, Malmö tror jag. Men resten? Vissa länder vadar i våra gamla kläder. Kläderna som skulle återvinnas har blivit en miljöfara, skräphög och tröstlösa försök att sälja något av de kläder som lastas i balar till vissa länder. Någon modeskapare försökte göra ny mode men klädhögarna är alldeles för stora. Så återvinning?

Är det moraliskt ok att vi belamrar vissa länder med våra sopor?

Är det inte bättre att de kläderna ingen vill ha blir värme tills vi själv kan tar hand om återvinning av våra avlagda kläder? Bäst är förstås att inte köpa mer än man verkligen använder. Kanske kan tonåringar också byta med varandra. Som nytt!

Vissa gamla textilier är rent av farliga. Om du rensar din gamla mormors lägenhet efter död får du kolla vad hennes yllefiltar mm innehåller.

Om du väljer att göra dig av med gamla yllefiltar, yllegarn eller andra produkter av ylle ska du följa vad som gäller i din kommun. Det kan innebära att du ska lämna dem som farligt avfall eller till brännbart avfall. Det viktigaste är att man inte lämnar gamla textilier som kan vara behandlade till insamlingen av textilavfall. De här textilierna vill vi ha bort från kretsloppet för textil.

Jag har nog några plagg som aldrig kommer till användning mer och ingen vill ha de.  Och jag undrar, vill textilinsamling ha gamla underkläder? Tvivlar på det. Bytte ut allt nyligen och de blev värme i stället att kanske hamna i något land där barnen vadar i våra avlagda kläder i hopp att hitta något att sälja.

Så, städa upp nu.

Närmaste secondhand stängde våras. Det var inte lönt, trots att det var kö dit på lördagar. Alla vill bli av med sina saker men få vill köpa de dödas garderob. Och – om ingen skulle köpa nytt blir det ingen sekond hand till sist. Nutida mode håller sällan så länge.

Bättre kan vi. Absolut en bra tanke men… jag vill att vi tar själv hand om våra egna sopor.

PS. Modellen i bilden har en sommarklänning från -50 talet.

Du som vill studera mer vad hände med kläder mm du stoppade i återvinningsboxen:

https://www.humanasverige.se/_files/ugd/6c160f_54b354710cb544c4ab719798b0975ddf.pdf

Läs vidare om våra kläders resor runt jorden.

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/O8PAyb/har-dumpas-h-m-kladerna-du-atervinner

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/bgW3ld/har-ar-snabbmodets-ground-zero

https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/avfall/avfallslag/textilavfall/

https://dagenslogistik.se/fattiga-lander-vadar-i-var-kladavfall/

https://www.occrp.org/en/investigation/how-europes-secondhand-clothes-are-trashing-romania

https://www.svd.se/a/15eqGe/h-m-lindex-och-kappahl-har-kladatervinning-nyttan-ifragasatts

Och lite info om insamling efter nyår:

https://www.naturvardsverket.se/vagledning-och-stod/avfall/krav-pa-separat-insamling-av-textilavfall/

https://www.kemi.se/rad-till-privatpersoner/kemikalier-i-material/textil—rad-till-privatpersoner

Tidigare om kläder:

Vad uttrycker vi med våra kläder?

Vad uttrycker vi med våra kläder?

Utvalda

Publicerat av

Kläder är inte enkelt. Naturskyddsföreningen har börjat en kampanj för färre klädinköp, max fem plagg per år. Men först lite historia från 1700 talet. Jag tänkte på filmen ”Duchess” där den unga Georgiana Spencer blir gift med en äldre man, hertig av Devonshire. När han försöker klä av henne på bröllopsnatten undrar han över hennes komplicerade kläder. Hon svarar att män har så många uttrycksmedel. Kanske är det så att kvinnor får uttrycka sig med kläder. Och, det gör hon.

Hon var en av sin tids mest beundrade kvinna.

På något sätt liknar det kända kvinnor idag, att uttrycka sig med kläder eller frånvaron av dem. Det har varit en trend bland medelålders kändisar att visa sig närapå nakna i olika tillställningar. Även de yngre hoppar på nakentrenden men mest har det varit de i medelåldern ”se mig jag duger än” kvinnorna. Jag går naken så män kan se vad de missar när de dejtar 20 år yngre kvinnor eller skiljer sig från mig.

Går du nästan naken ser pressen dig genast. De springer efter och publicerar din nakenhet. Och många av de kvinnorna är idoler  och förebilder för unga kvinnor. Sorgligt. De rika männen  däremot går ofta som i uniform. Samma typ av  kläder varje dag. Men de visar gärna resultat av sin träning.

Dagens fråga är: hur många nya plagg behöver du köpa per år? Behöver alltså.

Naturskyddsföreningen har börjat en kampanj för att minska våra klädköp. För Klimatets skull förstås.

Planeten tål inte fast fashion. Och ultra fast fashion är ultra-dåligt för både planet och klimat. Du ska inte köpa mer än fem plagg per år.

Förslaget är att köpa högst 5 plagg per år. Underkläder och strumpor räknas inte.

5 nyproducerade plagg antalet är beräknat på den livsstil vi kan ha och samtidigt nå 1,5 gradersmålet för att bekämpa klimatförändringarna. Att max köpa 5 nya plagg per år gäller inte bara i Sverige utan borde gälla för hela världens befolkning. I Sverige köper vi idag i genomsnitt 25 nya plagg per person varje år.

Naturskyddsföreningen frågar: tänk efter kan du använda plagget i femton år?

Ja och nej. Då får du inte gå upp ett gram, inte bli förändrad på kroppen genom ålder, träning och graviditet eller sjukdom. Inte byta till arbete som kräver viss typ av kläder. Som till ex. advokat kan du inte gå i slitna jeans du hade under studietiden och  nog skulle jag reagera om de personer som representerar oss i Kommun och Stat skulle tränga sig in i sina gamla för trånga, trasiga paltor. Kläder talar om utåt vilka vi är. Som den svenska delegationen av ministrar på Iranbesök nedan. Vi underkastar oss ovärdiga vi.

Själv köpte jag några dräkter och fina blusar när jag började arbeta som kurator/terapeut. Inte kunde jag vara trovärdig i slitna byxor och en T-shirt. En dräkt håller än efter 39 år men den används knappt.

Olika kläder fungerar i olika livsperioder.

Kvalitén i kläder håller inte 15 år idag. Tröjor tappar formen, byxor får hål och strumpor är som en sladdrig trasa. Nog känns det att kläderna höll längre förr. Det beror också på hur du använder dem. I arbete eller bara sittande vid datorn tyckande vad andra skall göra.

Jag har kläder som är äldre än 15 år och kan än användas. Jackan i bilden har jag i skogen och den har överlevt 40 år. Jag ärvde den från min son som växte ur den. Goretex jackan är 35+ år och från den tiden då de var dyra och lovades livstids garanti. Den är sliten, lite sprickor men fungerar. Håller min livstid. I garderoben finns några 20 år gamla klänningar men ingen kommer att vilja ha de efter mig.

Men, om alla skulle köpa begagnat hur kommer det då nya begagnade till affären?  Bara genom död?

De döda gamla har sällan barnkläder eller något till de unga. De är nog mest kläder som få vill ha, slitna också för vi gamla fattiga shoppar sällan kläder, bara när det behövs. Jag tvivlar på att någon vill ha mina kläder när jag dör. Kanske något, men i stort hamnar allt i en soptunna. Eller till insamlingsbox där kläderna sedan skräpar i något afrikanskt land. Att återvinna kläder fungerar inte. (länkar nedan) Det kan vara bättre att lämna de i sopor som sedan blir värme.

Det är bra initiativ Naturskyddsföreningen har. Men jag som knappt handlar överskred förra året fem plagg totalt. Köpte 2 par byxor för vandring från överskottslager, två blusar frän second hand, en fin klänning och jag fick som present ytterligare tre plagg. I år  ligger jag på tre nyinköp och har fått nya skor  och två fina klädesplagg som present. Så, jag borde inte köpa något mer. Räknas skor? Jag känner folk som har  skor för livet och för nästa liv också.

Kanske det vägs upp av att jag köpte ingenting på de föregående 2 Covid åren?

Jag tror det blir svårt att hålla sig till fem köp. Lycka till för alla som försöker. Men, det där att blanda in klimat på allting. Räcker inte sunt förnuft? Köp inte mer kläder än du verkligen behöver och använder. Då sparar du på Jordens resurser. Dock ökar du arbetslöshet, tillverkare, transportörer, försäljare i affärer som redan är i kris, men eftersom du inte shoppar kunde du betala mer per plagg och högre skatt och försörja de utan jobb också. Så?

Nya kläder är också någons lön.

Bra initiativ. Jag skriver inte på. Det är uppfostran av de yngre känns det. Vi fattiga pensionärer shoppar inte annat än nödvändiga varor. Fast, det är inte heller sant idag. Ekonomin i ett land bygger på att vi arbetar och handlar sedan upp en stor del av pengarna.

Någon sa: den som har en välfylld garderob har aldrig något att ta på.

https://www.gore-tex.com/se/om-oss/historia

https://www.naturskyddsforeningen.se/

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/klader-donerade-till-ghana-branns-och-slangs

https://dagenslogistik.se/fattiga-lander-vadar-i-var-kladavfall/

Kläder som meddelande och markering.

Utvalda

Publicerat av

När jag arbetade hos socialtjänsten fanns det en outtalad klädkod både för män och kvinnor. Vi var Kommunens representanter. Vi skulle klä oss vårdat. Män hade oftast vit skjorta, slips och kostym, kvinnor klänning eller kjol och blus. Kjol över knäna, inga urringningar. Inga stora smycken. Diskret make up eller inget. Jag hade dräkt, gärna med knytblus. Hemterapeuten och ungdomshandläggaren klädde sig lite mer ledigt, även i jeans. Så klart inga trasiga och tajta sådana.

En varm dag kom vår nyanställda unga kvinna klädd i shorts och T-shirt. Shortsen var nästan knälånga. Hon fick gå hem och byta. Shorts och T-shirt var inte arbetsklädsel. Dessa shorts diskuterades länge i fikarummet. Såg de inte ut som en kjol? Var det orättvist? Var chefen gammalmodig?

Det är en förgången tid. Vem skulle våga skicka hem någon på grund av kläder?

Så, Engelska skolan är i blåsväder eftersom de har klädkod och även lånar kläder för mer ”lättklädda” flickor. Det klagas. Storm i vattenglas? Är inte skolan en förberedelse för vuxenlivet med arbete? Då kan ingen klä sig hur som helst. Ja, det beror på jobbet men hur många blir popstjärnor, modeller eller skådisar som kan klä sig extremt och naket på jobbet?

Kanske borde vi se Engelska skolan som en förebild i stället att klaga? Dessutom kan de ”kränkta” eleverna bara byta skola. Kön är lång till Engelska skolan, inga problem att fylla bänkarna.

Många skolor i världen har skoluniform. Arbetsplatser kan ha uniformer eller bestämda arbetskläder. Men ibland är det svårt att veta vem är kund och vem som arbetar.

När jag passerar någon av våra skolor (det finns flera nära mig) undrar jag varför många flickor är så pass lättklädda. Det är inte sexigt, det är bara avslöjande. Är det frihet att visa sin kropp? Men lärarna kan också klä sig under varmare årstid som om de vore på solsemester. Kanske borde även de tänka till att lärare är goda förebilder, på alla sätt – eller borde vara det.

Jag tycker också synd om (läs: illa) småflickor i sjal och täckande kläder på skolgården. Men var och en får behålla sin kultur, eller hur det var med flickors självbestämmande.

Kanske kläder och nakenhet är nu mera en ickefråga oavsett ålder och position? Jag är bara en gammal gnällig kvinna som lever i minnen av gamla sämre tider?

Bild: Ifugaos i nästan traditionella kläder, Banaue, Filippinerna. Kvinnorna var barbröstade men inte inför turister..

Four horsemen …

Publicerat av

Klimat – vår nya religion? Ibland känns det som en religiös rörelse med profeter. De flesta av oss tänker dock inte på klimatet varje dag och vid varje inköp även om många röstade grönt i EU val i hoppet att någon gör något.

Vi lever. Vi går till jobbet, köper mat, förnyar garderoben, köper presenter till barnen, firar födelsedagar  och försöker hålla bilen i gång. Vi flyger, åker pendel, dammsuger, lagar mat, går till tvättstugan, allt energikrävande.  Som par har vi sex, kanske med hoppet att få en baby. Det hörs toner att man bör avstå helt från barn för klimatets skull. Det var ett radikalt sätt att slopa människosläktet.

De flesta gör faktiskt något för miljön. Vi är världsetta i att sortera sopor. Kan hända att många av oss äter idag lite mer vegetariskt som anses vara bättre än animaliska produkter. Att cykla är populärt. En del elbilar, ca 81000 finns på våra gator men tillverkningen är resurskrävande och elen kan komma från fossila bränslen. Så… Kanske nekas tonåringen en ny mobil varje år med gnäll som resultat om hon inte är en Gretaanhängare. Dock är inget tillräckligt. Vi är så få. Vi är en droppe i havet som importerar allt från mobiler till mat och lastar så andra länder. Vi kan inte rädda världen.

Det dyker upp hela tiden nya saker vi borde avstå ifrån för att rädda klimatet. Senaste är kläder. Våra kläder lär vara den största miljöboven, värre än flyget. Vi ska köpa begagnat. Men om ingen köper nytt? Då blir dödsbona väldigt eftertraktade, de dödas gamla kläder som idag hamnar mest till soptunnan blir en guldgruva. Trots att kläder är miljöfarligt har jag inte sett en enda naken klimataktivist med några löv täckande de ”icke visas offentligt” ställen på kroppen, trots att det är sommar. Återgång till Paradiset?

Känner du någon riktig klimataktivist? Inte jag. Få har ändrat sitt liv totalt på grund av klimatet,  som att bo trångt och äta svensk potatis för middag. Var jag spydig? Så länge jag har kunnat läsa har vi hotats eller gått under av olika miljöfaror. Alla fåglar som dog, fisken likaså, skogen föll död ner, hot om ny istid var det nyligen som byttes till uppvärmning. … Dock har tekniken rätat till många av problem vi ett tag trodde skulle rasera våra liv. Kanske har det gjort mig lite misstänksam mot undergångsscenarion speciellt de som förs fram av miljonindustri resande runt och producerande bara oro.

Medel för en civilisation sägs vara 336 år. Vissa har räckt längre vissa gått snabbt under, några som Egypten återstod igen för att sedan gå under. När beräknar vi att vår civilisation startade? När maskiner tog över handkraft? När bilar tog över gatorna? När kungar föll och någon sorts demokrati tog över? Eller när pengar tog Bibelns plats? När räknas vår civilisations början? Vad är det som utmärker vår civilisation? Kanske finns det flera olika samtidigt på jorden som kollapsar på olika sätt med tiden?

De flesta civilisationer har gått under i någon typ av självmord. De kollapsade av sin egen tyngd, läs dumhet. Rom är ett bra exempel och vissa har liknat oss med Rom. Tät stadsbefolkning och färre som ville odla mat. Ingen som ville försvara landet och betala för det. Även matbrist när transporterna blev långa till stan. Viss klimatförändring gav torka. Uselt ledarskap. Invandring och anfall från norr. Och de starkare invandrargrupperna tog över.

Är vi hotade av klimatet? Kanske. Är vi hotade av miljöskador? Definitivt. Är vi för många? Absolut.

Kommer vi att gå under som civilisation eller planet? Med tiden händer det att vår miljö faller ihop oavsett vad vi gör. Ekologisk kollaps på grund av att vi brukar för mycket av de resurser som finns utan att kunna återföra tillräckligt. Vi blir för många eller är redan det. Byråkrati, oligarki med usla ledare som gör människor hjälplösa och likgiltiga. Globaliserad ekonomi som sprider risker och kriser. Vi kan drabbas av en epidemi som sprids snabbt i vår lättrörliga värld. Något från Universum kolliderar med oss. Kanske krig med atomvapen eller något liknande som för oss till död och i bästa fall till stenåldern.

Med så pass hårt slitage på vår lilla planet och så många ledare utan förstånd och förmåga  är vi inte förberedda för någonting oavsett hur många elever som skiter i utbildning och sitter på marken med en plakat.

Vi är redan för många. Antal har betydelse.

Att varje kvinna föder färre barn och ingen man heller har fler än två är en nyckel, speciellt i länder där det sker explosionsartad ökning fast varken mat eller vatten räcker till.

Det andra är att reducera vår konsumtion. Radikalt. Till nivå fattigpensionär? Nej, lägre. Där körde det ihop för mig direkt.

Och jag tänker på alla giftiga ämnen som vi äter och andas in. De är en bra fråga.

Jag tvivlar dock att något räcker. Risken har tippat över. Som Hawking sa ungefär: Vi bör leta reda på andra planet att kolonisera om vi vill att den mänskliga rasen överlever.

Fast, det är en omöjlig möjlighet?

Nedersta bilden: Gustave Doré: Death on the Pale Horse, 1865.