Kläder som meddelande och markering.

När jag arbetade hos socialtjänsten fanns det en outtalad klädkod både för män och kvinnor. Vi var Kommunens representanter. Vi skulle klä oss vårdat. Män hade oftast vit skjorta, slips och kostym, kvinnor klänning eller kjol och blus. Kjol över knäna, inga urringningar. Inga stora smycken. Diskret make up eller inget. Jag hade dräkt, gärna med knytblus. Hemterapeuten och ungdomshandläggaren klädde sig lite mer ledigt, även i jeans. Så klart inga trasiga och tajta sådana.

En varm dag kom vår nyanställda unga kvinna klädd i shorts och T-shirt. Shortsen var nästan knälånga. Hon fick gå hem och byta. Shorts och T-shirt var inte arbetsklädsel. Dessa shorts diskuterades länge i fikarummet. Såg de inte ut som en kjol? Var det orättvist? Var chefen gammalmodig?

Det är en förgången tid. Vem skulle våga skicka hem någon på grund av kläder?

Så, Engelska skolan är i blåsväder eftersom de har klädkod och även lånar kläder för mer ”lättklädda” flickor. Det klagas. Storm i vattenglas? Är inte skolan en förberedelse för vuxenlivet med arbete? Då kan ingen klä sig hur som helst. Ja, det beror på jobbet men hur många blir popstjärnor, modeller eller skådisar som kan klä sig extremt och naket på jobbet?

Kanske borde vi se Engelska skolan som en förebild i stället att klaga? Dessutom kan de ”kränkta” eleverna bara byta skola. Kön är lång till Engelska skolan, inga problem att fylla bänkarna.

Många skolor i världen har skoluniform. Arbetsplatser kan ha uniformer eller bestämda arbetskläder. Men ibland är det svårt att veta vem är kund och vem som arbetar.

När jag passerar någon av våra skolor (det finns flera nära mig) undrar jag varför många flickor är så pass lättklädda. Det är inte sexigt, det är bara avslöjande. Är det frihet att visa sin kropp? Men lärarna kan också klä sig under varmare årstid som om de vore på solsemester. Kanske borde även de tänka till att lärare är goda förebilder, på alla sätt – eller borde vara det.

Jag tycker också synd om (läs: illa) småflickor i sjal och täckande kläder på skolgården. Men var och en får behålla sin kultur, eller hur det var med flickors självbestämmande.

Kanske kläder och nakenhet är nu mera en ickefråga oavsett ålder och position? Jag är bara en gammal gnällig kvinna som lever i minnen av gamla sämre tider?

Bild: Ifugaos i nästan traditionella kläder, Banaue, Filippinerna. Kvinnorna var barbröstade men inte inför turister..

4 svar på ”Kläder som meddelande och markering.

  1. Vi kvinnor klär oss ibland på ett sätt som är avsett att få män att titta på oss, och dra till sig sexuell uppmärksamhet och sedan låtsas vi att vi tycker det är förnedrande att bli betraktade som sexobjekt.
    Är jag ute på hal is här?

    • Nej. Du är inte på hal is. Dagligen läser vi om tjejer som gärna var sexobjekt vid 18 – 25 men vid 45 -50 försöker de åtala männen. Ush, nu var ja elak.

      • Jag har noterat att många kvinnliga skådespelerskor som slog igenom som unga sexbomber,klagar på att dom inte får några filmroller efter 40. Men dom har inte tänkt på att skådisar som T.ex. Ann Petrén alltid fått roller trots att hon varken är ung eller sexig.

        • Att tappa kläderna är inte en bra strategi för att hålla länge. Man måste kunna spela också och ha annan utstrålning än smink.Tänkte på min favorit Frances McDormand född – 57 toppen på sin karriär, 4 Oscar. I Hollywood där stjärnor föds och dör snabbt.

Kommentarer är stängda.