Plastic is fantastic – not, om straffansvar för sopor.

Utvalda

Regeringens klimatåtgärder fortsätter. Följande engångsplastprodukter kommer att förbjudas i Sverige från den 1 januari 2022: bomullspinnar (tops), sugrör, bestick och ätpinnar, omrörare för drycker, ballongpinnar och tallrikar. Även matlådor för snabbmat som innehåller expanderad polystyren kommer att förbjudas.

Men topsen är ju gjorda av bambu nu mera. Och bambu har vi väl gott om här hemma?

Så engångsmuggar får finnas kvar. Borde vi inte gå med en mugg i väskan? Hygien är väl inte så viktigt. Törs jag erkänna att i min skafferi finns sugrör och en sats engångstallrikar, muggar och bestick? De köptes några år sedan då vattnet försvann ständigt på grund av byggarbete och fel. Oanvända än.

Jag tvivlar på att vi gå tillbaka till tiden då allt såldes och packades i papper bakom disk. Tiden då vi köpte mjölk i egen kanna är bara ett barndomsminne och olaglig försäljning direkt från bonden på sommaren, troligen även det förr i tiden. När jag nyligen köpte fransk ost av opastöriserad mjölk informerades jag om risken. Jag tog risken, sa jag. Först då såldes en bit. Den osten var som en dröm.

Jag vill gärna minska engångsförpackningar men det tycks vara svårt. Det är bara frukt, potatis och lök samt viss bröd som inte är färdigpackad utan plockas till en papperspåse.. Dessa ”miljövänliga” papperspåsar är sedan oanvändbara till sopor. De läcker. Påsarna går att använda till kompost men hur många i en stad har kompost för matåtervinning? Här slängs det högst potatisskal och sådant. En pensionär äter upp.

Som vandrare gör man bekantskap med de större lämningarna. Bilar, högar av bildäck, populärt att kasta. Oljetunnor. Trasiga saker. Sakta ingår de i naturen så där om flera hundra år. Vem är den stollen som kastar skräp i naturen, ofta även långt från en bilväg? Ibland när jag vandrar i Sverige ser jag övergivna gårdar med trasiga bilar, maskiner, hus… Ingen kommer att återvinna något där.

Vi borde i alla fall lära oss det enkla: att inte kasta skräp på gatan utan i papperskorgen, det kan då brännas och ge värme. Det är en åtgärd alla kan göra. Kanske ökar intresset att hålla Sverige rent när en ny lagstiftning 1 januari 2022 gör din fimp på gatan straffbart. Har inte sett att mitt Centrum eller parken bredvid har blivit renare efter nedskräpning med burkar, dryckesförpackningar, engångsgrillar, plastflaskor, pizzakartonger och snabbmatsförpackningar och dylikt blev straffbart med böter, 800 kronor från och med 10 juli 2011. Dock städas vårt lilla centrum snabbt, dessutom patrullerar vakter runt hela tiden under affärernas öppethållande.

Den nya lagen innebär att straffansvar för ringa nedskräpningsförseelse införs genom ändringar i miljöbalken. Det blir straffbart att skräpa ner med även mindre skräp som en cigarettfimp eller ett tuggummi. På gator och torg utgör cigarettfimpar enligt mätningar ca 67 procent av skräpet och vid våra stränder ca 32 procent. Straffet för ringa nedskräpningsförseelse kommer också vara 800 kr i penningböter.

Hinner polisen bötfälla? De kan ju stå nära en hamburgerbar och kamma hem böter.

Vissa har oerhört svårt att använda en papperskorg. Kan det vara någon sorts oro, trauma om att hamna där bland sopor också själv?

Skräpet i naturen då? Det stannar där någon kastade det.

Bilder: överst oljetunna vid en sjö, nästa en bilstol efter ca 30 år, båda Sörmlandsled etapp 6. Bilen är militärt, troligen från andra världskriget, i skogen i Norrland.

Sidhuvud Sarek, utsikt från Padjelanta.

Hjälp, jag söker en producent!

Jag bor ganska nära Mc Donalds och miljön omkring här börjar likna en soptipp. Muggar, papper, påsar och ovan det väldigt mycket fimpar. Nu vill jag veta vem är producenten av dessa förpackningar så de kan komma hit och städa upp allting. Producenterna ska enligt lag se till att förpackningarna går att återvinna. Det går inte när förpackningarna ligger på marken och ruttnar, dock inte tillräckligt fort.

En producent är den som yrkesmässigt tillverkar, för in till Sverige eller säljer en förpackning eller en vara som är innesluten i en sådan förpackning. Som förpackningar räknas alla produkter, oavsett material, som framställs för att innehålla, skydda, hantera, leverera och presentera varor; från råmaterial till slutlig produkt och från producent till användare och konsument. Det innebär alltså alla Mc Donalds förpackningar.

Producenten ska bygga upp fungerande insamlingssystem och underlätta för hushållen och andra att sortera ut förpackningar från hushållsavfallet och annat avfall. Ja, där sket det sig, för ingen orkar gå tillbaka till Mc Donalds sopsortering och lämna sin tomma kopp där, utan det slängs i närmaste buske. Producenten ska se till att de utsorterade förpackningarna transporteras bort samt återanvänds, återvinns eller i sista hand tas om hand på något annat sätt som är miljömässigt godtagbart. Det är inte trappan bredvid mig, inte heller gräsmattan och inte lekparken som skall ta hand om avfallet.

Kanske bör de införa någon typ av färgmarkering? Så fort du slänger en produkt på marken sprutar det otvättbar färg efter dig. Då ser vi vilka syndarna är.

Men innan det uppfinns vill jag att producenten kommer och städar upp omkring vårt centrum. Vem ska städa upp fimparna? Är det en förpackning? Kan vi samla in rökare som får ta en städdag? Vill de inte? Orkar man inte städa en fimp efter sig bör man inte röka, det kan ju förta orken totalt. Det sägs att 30 % av oss slänger skräp på marken. Är 30 % av oss så tanklösa och likgiltiga för miljön att de inte ids gå till en soptunna? Skäms!

Plast är dock det värsta man kan slänga för en del av plast överlever oss. Vi äter plast genom att djuren får partiklar i sig. Gott?

Beroende på plasttyp och produkt tar nedbrytningen olika lång tid. En plastpåse tar ungefär 10-15 år att brytas ner, en PET-flaska några hundra år, en fiskelina ett halvt millennium, bara för att ge några exempel. Problemet är att vi inte riktigt vet eftersom ingen levt så länge. Plast har masstillverkats i 70 år, men nedbrytningstiden är mycket längre än så.

Typiska nedbrytningstider för plast i naturen ligger alltså mellan några hundra år upp till tusen år. Helt säkra är vi inte eftersom få tester har gjorts. I havet är tidsspannet dessutom ännu längre eftersom nedbrytningen går mycket långsammare.

Det går därför att säga att all plast som någonsin tillverkats, och som inte bränts upp, finns fortfarande kvar på vår jord.

Ingen bild på skräpet? Nej, jag vill inte. Det sägs att när solnedgången är ovanligt vacker finns det mycket skit i luften. Stämmer det så är bilden ovan en skitbild.