Kategoriarkiv: iniskogen

Iniskogen/vandra

Myggornas älskling?

Publicerat av

När jag kom hem från Umeåtrakten två veckor sedan var jag myggbiten överallt med stora röda utslag. Norrlandsmyggen var extra aggressiva. När jag sedan gick hemma genom skogen 24 kilometer fick jag säkert femtontal myggbett. Axlarna ar sönderbitna fast jag hade ryggsäck och dubbla tröjor.

Jag är helt enkelt allergisk för de små jävlarna.

Jag har provat alla knep även de tokiga som att äta något speciellt som myggen ogillar före utevistelsen, provat nog alla myggmedel och ingenting hjälper helt. Det fanns ett myggmedel som fungerade ganska bra men det blev förbjuden eftersom den kunde vara skadlig på daglig användning.

Vem använder myggmedel dagligen? Under vintern också?

Jag är den som alltid är mest myggbiten. En miljon mygg älskar mig. De kan väl inte ha fel?

Jag vandrar helst mot hösten när myggplågan är mindre.

Jag har en kortärmad + en långärmad tröja eller långärmat x2 oavsett vädret. Aldrig bararmad. Långbyxor av tjockare material, inte tajts eller shorts. Drar strumpan över byxorna. Coretex jacka ovan så fort det blir lite kallare. Mössa, myggnät. Handskar. Myggmedel, ja, fast det är nära värdelöst på mig.

Hur jag än gör hittar myggen ett sätt att attackera. Och, man måste ju stanna till och äta.

Jag har några knep för att hålla myggen längre bort från min lunch på en vandring,.

Gå högre upp om möjligt för lunchpaus. Eller en blåsig plats. Byt tröja. Mygg söker sig till svett. Lägg din svettiga tröja långt från dig. med en sten ovan så den inte flyger bort.

Ta ut det du behöver för lunch och lägg ryggsäcken långt från dig.Ta av skorna och lägg också de långt från dig.

Förhoppningsvis samlas nu myggen vid din utrustning, inte runt dig eller i alla fall delar de på sig i olika lag.

På kvällen sätter man tältet på icke gräsyta gärna högt. Tälta inte på ett tältläger. Ja, det kan ju finnas någon som myggen älskar mer än dig, men varför ta risken.

Man sätter upp det nedersta lagret, myggnätdelen. Kastar in ryggan och stänger snabbt. Sätter upp resten. Tar av sig skorna. Dyker själv in i tältet snabbt. Nu packar man upp.

Laga mat gör man långt från tältet.

Och sedan blir man myggbiten ändå. Då smörjer man myggbetten med Hydrokortison salva. De bett som blöder sätter man sårsalva och plåster på, svårare att klia.

Det finns diverse teknik som påstås hålla myggen borta. Kanske. Men på en tur måste man tänka på varje gram. Det ska vara så lätt som möjligt att bära och allt skall fungera hela turen. Så vill du prova något gör det. Om inte är det bara att stå ut ifall du är myggens älskling.

Jag var förvånad över bristen på mygg på Pacific Crest Trail. Jag hade blivit varnad redan i San Diego hos Rei i (sportaffär) om myggplågan i Norra Kalifornien och Oregon när jag handlade det sista för turen. Köpte myggmedel. Men myggen var sällsynta 2018. Bara dag 104, mellan 1460 och 1485 mile, vid Mc Cloud river, skrev jag i dagboken att myggen var riktigt besvärande. Visst, det fanns ibland några mygg, en gång fick jag en getingarmé på mig som var värre, men i stort var det ett myggfritt år tack vare låg snönivå på vintern och snabb avsmältning. Vilken otrolig tur jag hade! Jag tältade nästan alltid högt upp för höjd fanns det ju gott om.

Det får bli någon vandring lite senare när myggplågan är mindre. Det ser inte ut att utlandsmöjligheterna blir öppna i år heller, om inte sent i året. Det är bara vänta och se.

Tänk även att mygg är mat för fåglar. Och vi alla vill fåglarna väl.

Har du någon suverän knep mot mygg? Dela gärna med dig.

Bilder: överst: mygg som svärmar bits inte, mitten : tältning i hög höjd Luottolako, Sarek, sista bild på väg mot myggarea Mt, Shasta i bakgrunden.

Mer om myggplågan. Jag ser nu att jag har fel blodgrupp.

https://www.ttela.se/nyheter/regionalt/den-h%C3%A4r-blodgruppen-verkar-myggen-gilla-mest-1.50602050

Ha en bra Midsommar!

Publicerat av

Är Midsommar svenskt? Nja, enligt en politiker är Midsommar vårt. Ska vi skylla på finnarna eller Johannes döpares födelse? Det finns ju ingen svensk kultur. Det har flera politiker och ledande personer uttalat sig om. Svenskhet är bara barbari. Svenskt, det är alkoholism. Men, vi har midsommarafton och sådana ”töntiga” saker.

Så nu får vi fira vi Midsommar. Firandet består av mat och dricka i de flesta fall. Umgänge med vänner och familj. Grillning. kanske en majstång eller sju sorters blommor.

De stora firandena kring de kommunala midsommarstången är förbjudna, en smittofara. Men det finns minnen om den tiden. Det är tveksamt om musikanterna kan små grodor och andra sånger som sjöngs vid majstången. Min kommun hade anställt invandrarmusikanter och de sjöng ut visor ingen kunde varken förstå, sjunga eller dansa till. Vissa blev förbannade över att multikulturalismen trängde sig ändå till det svenska Midsommarfirandet och ringde Kommunen. Politikerna försvarade sig med att det var svårt att hitta någon som ville spela och som kunde små grodor och morsgrisar är vi allihopa och så går vi runt om ett enerissnår. De är liksom inte modernt nu mera. Folk var lika förbannade för det.

Året efter hade de lyckats. Tre gamla män spelade. Föräldrarna som dansade med barnen kunde inte göra rätt, inte barnen heller. De vimlade runt stången. Vi hade behövt en gammal lekledare. Men jag antar att alla hade roligt. Dock fanns det något sorgligt över det. En tradition snart i graven. Förändringar som sker sakta märks ibland inte, kanske bara i en bild tagen på samma plats med år mellan.

I år som förra är firandet en smittofara. Orkar inte hålla reda på hur många personer på plats är smittsamt och hur många är inte. Det är alltid den som överskrider det ofarliga antalet som bar smitta. Inget firande i vår stängda park. Men Midsommar finns i kalendern med lediga dagar – om du inte arbetar i samhällets stödpunkter som vård och polis.

Jag tror att vi behöver både kulturella och vanliga hållpunkter. Det vanliga som födelsedagar, personliga minnesdagar. Helger, ofta från början religiösa: Jul, Påsk, Pingst (som Regeringen slaktade). De från vårt kulturella arv som Midsommar, även kanelbullens dag. Kanelbullen som representerar Folkhemmet, tiden då de vanliga människorna fick det bättre och kunde unna sig en hembakt bulle. Även Folkhemmet har avtågat. Bullen är kvar.

Dessa dagar är något att se framemot. Spalta upp det långa året till mindre bitar. Dock har innehållet i de flesta helgdagarna fallit i glömska. Att shoppa för dem är ofta hela saken. Att tända grillen och öppna ölet kan vara hela innehållet. Vad gör jag själv? Det blir inget annat än en promenad och kanske anstränger jag mig lite med maten idag. Grillning och firandet skedde förra helg av en annan anledning: Seglarens födelsedag. Myggbetten från min promenad dit, 25 km, kliar än.

Nu har vi hållit oss på sparlåga i över ett år på grund av smittorisker. Uthålligheten är slut. Vi orkar inte hålla oss från varandra och det liv vi ser som normalt. Vi börjar se framåt – frågan är vad. Mer av samma vara eller har någonting förändrats i oss? Man ser vissa förändringar i folks beteende som att vistelse i naturen har blivit populärt. Skogen är inte längre bara min. Politiken är än en lekstuga. Folket orkar bara blunda för de skeenden som händer mitt framför oss och ändå så långt borta.

Spänningen över Sveriges utveckling är inte olidligt. Den finns bara på fria mediesidor.

Vad ser jag framemot? Som pensionär blir dagarna ganska lika. Det är en frihet och samtidigt förlust. De planer jag hade dog med wuhanpesten. Det är inte alltid enkelt att styra sin tid. Det kan bli för mycket och tiden flyter iväg. Som fattigpensionär är man låst mellan den överflödiga tiden och pensionen. Ändå hör man till grädden av de gamla på vår Planet.

Ha en bra Midsommar, oavsett töntigheten!

Om vinden blåser – vindkraft och politik.

Publicerat av

Dag 19 vid mile 215 efter San Gorgonio pass började de första stora vindkraftareorna omkring PCT. Säkert flera hundra vindkraft, vilka nu var stilla. Ingen vind. Många verk stod trasiga. En vinge saknades. Av andra fanns bara en ”pinne” kvar. Nej, återvinning har inte nått vindkraftverken. De står där de står. Man beräknar att vindkraftverk håller i ca 20 år. Jämfört med vattenkraft på 60 år och på så sätt är vindkraft inte alls det mest koldioxidneutrala.

Men Mesa Wind Farm erbjöd vatten i flaskor och tak som gav skugga. Det var av vandrare uppskattad vänlig gest.

Mellan Hikertown och Mojave finns oändligt med solpaneler och vindkraft. USA ligger som tvåa efter Kina i världens vindkraft. Dag 44 gick jag i ren vindkraftskog. Jag satt upp mitt tält först och började gå till en station där det fanns vatten. Nej, det vattnet var inte drickbart sa några män i ett hus. De gav mig flera vattenflaskor.

När jag gick tillbaka hade jag svårt att hitta min tältplats. Jag gick dumt nog inte tillbaka samma väg utan följe skylten ”avtagsväg till PCT” men det var fel. Jag irrade runt under vindkraftverken. De vita pelarna var som en skog för jättar. Sedan såg jag bekant grupp stillastående vindmyllor och då var jag åter på leden och mitt tält.

Garmin hade jag lagt på laddning vid tältet genom solpanel. Smart? Gå inte utan Garmin i vindkraftskog! När det började blåsa och boboom, boboom ljudet blev olidligt packade jag ihop och gick några mile till.

Dag 46 kom jag till Mojave – Tehachapi arean vid 555 mile, den blåsigaste platsen i världen sägs det, med tusentals vindkraftverk. Ja, det blåste. Jag kämpade mot vinden. Flera mile vindkraft. Boboom, boboom… Jag var glad när en bil stannade halvvägs till Mojave, jag fick lift och slapp gå ändå till stan i blåsten.

Dagens politik i Riksdagen är som vindkraft. Ingenting, ingenting men sedan blåser det till storm. V är så missnöjd över sina bristande möjligheter till rejäl makt att de grabbar tag på vad som helst utan att sätta sig in i frågan. Fri hyressättning. Marknadshyror. Fy. Kapitalism! Det handlar om så få lägenheter om knappt några för få byggföretag vill bygga hyresbostäder när det går att sälja bostadsrätter. Visst, det kan bli en öppning så småningom för hyresvärdar att styra sina hyror, men inte nu. Att väcka misstroendevotum om det är att gripa halmstrå. Maktdemonstration.

V hittade ingen bättre fråga för att ropa: här är i och vi vill styra. En ny partiledare vill förstås visa sin styrka. Då kan man till och med godta SD röster. Det ser ut som om så kallade oppositionen går i armkrok med V.

Kanske dansar de små grodorna tillsammans så här inför Midsommar?

Fortsättning följer i dokusåpan ”Regeringen” som har pågått sedan hösten 2018. Ny spännande avsnitt på måndag.

Oja, jag vill förpassa den här Regeringen till soptunnan. Speciellt den delen som heter MP. Det lilla partiet har haft alldeles för mycket orealistisk påverkan. Frågan är: rätt läge för sparken nu?

Energi är en av de stora frågorna. Den svenska Regeringen hoppas på vind och sol. Kärnkraft stängs. Vatten ska helst flöda fritt, så vattenkraft är inte bra heller. Olja är kriminellt, likaså kol. Träråvara, alltså biobränsle är inte nog miljövänligt. Vind och sol är acceptabelt. Det är inte en realistisk lösning.

Regeringen tror att vindkraft och solpaneler på våra tak löser vårt behov av el. Vindkraft – inte så smart om det inte blåser? Ingen har tänkt vad som händer med de uttjänta ”pinnarna” vilket gör att de står kvar som monument över felberäkning. Likaså solpaneler, vem tar hand om de när deras tid är ute om ca 20 år? Vindkraft och solkraft är ett tillskott, inte något som helt räddar vårt energibehov.

Vad är det för fel att sitta vid tända ljus på en kall vinterkväll inrullade i filtar och äta knäckebröd? Det är säkert miljövänligt och räddar klimatet!

I Sverige fanns 4 333 vindkraftverk 2020. Sammantaget bidrog vindkraften med ungefär 16 procent till Sveriges elproduktion under 2020, vilket motsvarar 27,5 TWh.

Läs mer om mitt besök i Mojave:

Vindfarmer och hemlöshet.

Om att lifta och prata politik i USA.

Publicerat av

Den sjunde dagen på PCT kom jag till Scissors Crossing i öken. Jag hade nu gått nära 100 mile, inte så snabbt. Det var varmt. Området var som en kaktuspark. Jag hade tältat i en lucka i buskagen vid vägen. Nu skulle försöka lifta till Julian för att fylla på mat.

Jag hade aldrig liftat i hela mitt liv.

Jag ställde mig på vägen och en bil stannade omedelbart. Jag hade inte hunnit lyfta upp tummen. PCT? Ska du köpa mat i Julian? frågade mannen. Jag svarade, klev in. Han skulle också till Julian, staden där många vandrare fyllde på sina matförråd och laddade telefonen.

Han visade biblioteket och mataffären där vandrare brukade handla. Själv skulle han till en begravning. På baksätet i bilen hade han en låda med en stor tårta och en kostym. Vi pratade, han berättade om sitt liv och sina politiska åsikter. En Trumpanhängare. Han var över 70 men arbetade än med byggarbete. Han såg sig som en vanlig amerikan med jobb, familj, två barn med bra arbeten efter studier, vänner, utflykter till naturen och kyrkan på bemärkelsedagar, kanske mer. Hans fru var bagare och hade bakat tårtan.

Han tyckte att några av den yngre generationen hade svårt att begripa hur välståndet kom till. Inte från politikernas löften, utan från eget arbete.

Han lämnade mig vid ett fik, även den populär bland PCT vandrare. Jag tackade, han önskade mig lycka till.

Jag och drack kaffe med dagens muffins. Laddade min Garmin. Fyllde på mat. Fick lift tillbaka och bytte kläder, packade in mina nästan rena som användes bara i stan.

Jag började gå uppåt i Anza Borrego Desert mot Warner Springs. Sanden var mjuk, med olika kaktusar. Det var som att gå i en trädgård för just kaktus. Väl uppe i bergen med utsikt slog jag tält. Det blåste. Taggiga buskar gav lite skydd. Sanden yrde runt. Solnedgången färgade bergen. En absolut fantastisk dag vändes mot natt. Jag hade lyckats lifta för första gången. Det blev några till lift och fina samtal om livet, USA, Världen samt politik.

Dock träffade jag nästan inga demokrater, 2 av 50. Vet inte vart de höll hus. Inte i byarna längs PCT. Inte i bilar jag liftade med. Inte som skogshuggare, jägare, militärer, busschaufförer, föreståndare för motell, företagsledare och inte som någon trail angel jag råkade träffa. De kanske höll tyst och flöt med vinnaren?

Följaktligen var jag överraskad av valresultatet 2020. Var alla Trumpanhängare jag mötte smygsocialister och kamouflerade sig till annat än de var? Eller hade vinden vänt sig? Eller något värre?