Du är inte värt en skinkmacka – eller parkeringsplats.

Är du uppskattad på ditt arbete? Jag hörde en historia om usel uppskattning av personal. Det handlar om sjukvården, ett arbete som är livsnödvändigt, som politiker beslutar om och administratörer styr, ibland helt galet.

Nu är det snart jul. Många inom sjukvården längtar efter att fira Jul med sina närmaste men sjukvården fungerar året runt varje minut. En del måste arbeta. Var man ledig förra julen är det självklart att arbeta denna.

Tidigare jular hade personalen på det stora sjukhuset X bjudits på julgröt och en skinkmacka.  I år var det för dyrt. Pengarna räckte till gröt. Då kom någon i beslutande position på en strålande idé. Personalen tar med sig bröd, skinka, ost och annat, så det blir ett knytkalas, ursäkta knytlunch. Landstinget står för gröten.

Det föll förstås. Ingen hade vare sig lust eller tid att ordna sådant på sin lunch.

Nej, personalen var inte värda en skinkmacka. Vi är tillbaka till fattigstugan med gröt.

Hörde en till dumhet. Är du en  specialistläkare som har bakjour på natten och bor nära sjukhuset ger du råd per telefon men ibland måste du åka till jobbet, sjukhuset alltså, eftersom patientens situation var sådan att en specialist krävdes på plats. Då åker du dit med din bil och behöver helst parkera den nära på Akuten. Du tänker att det finns parkering gratis för sådana ändamål. Inte. Du får  betala parkeringen. Nu vet du inte än hur länge åtgärden tar. Kanske blir du kvar till morgon och har du inte betalt tillräckligt lång tid får du böter. Ja, lapplisor är flitiga även på natten.

Men, om du anses ha räddat liv får du parkera gratis. Hur bedömer man det i förväg? Ja, någon behörig bedömer det efteråt om du påstår dig ha räddat ett liv och förtjänar din parkeringsavgift. Kanske får du pengarna tillbaka. Dessutom är det inte alltid bakjouren som räddar liv utan det kan vara ambulanspersonalen och sedan de som arbetar den natten på Akuten. Strokebehandling till ex. anses inte att ha räddat liv.

Vem kom på något så krångligt? Och rent av idiotiskt.

Ja, byråkrater måste ju också tjäna sin lön.

En historia till. Patienter skickas ibland runt i Sverige helt enkelt för att vissa specialbehandlingar finns bara på ett enda sjukhus i Sverige. De har specialiserat sig på en avancerad åtgärd, anskaffat dyr utrustning, utbildat sin personal och sedan erbjuds behandlingen till hela landet. Det är inte lönt att ha allt på varje ställe, det finns inte heller specialister som kan. Sverige är litet land. En av dessa dyra men  effektiva specialbehandlingar finns på sjukhus X.

Men sjukhuset  X går på förlust just nu ang. den fina behandlingen. De kan inte fakturera allt för någon del saknar en kod. Vilka andra saker får du gratis för varan saknar kod?

Läkarsekreterare som kan sitt jobb är också ett försvunnet släkte. Likaså är det brist på sjuksköterskor. Någon av de sista checkar in kanske just din väska på flygplatsen när du åker på din julresa. Ett arbete med bättre lön och bättre arbetstider. Vilken service för din väska. Kollapsar du där i trängsel är då hjälpen nära.

Bli nu inte sjuk under Julen.

Gå inte ut utan dubbar om det är halt. Försök ge sjukvårdens folk en lite lugnare Jul.

Allt är inte läkarnas och sjuksystrarnas fel om du inte får vård på rätt nivå exakt när du drullar in. Eller doktorn inte hittar en ledig säng för dig utan du får studera korridorlivet. Administratörer har mer makt över vården än de som utför vårdinsatserna. Politiker? Tja, de vet för lite om hur sjukvården fungerar om de inte har en lämplig utbildning och har arbetat på en sjukvårdsinrättning i flera år. Att ha studerat det under besök eller inifrån som  en patient under någon tid räcker inte.

Hur många  av våra ministrar har en utbildning och erfarenhet om det område de styr över? Glöm det. Överkurs.

Grötbilden: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Riisipuuro.jpg

God Jul, God Jul, God Jul…upprepa hela December..

Åter vill någon att vi ändrar våra seder och skippar julens God Jul önskan.  Vi ska säga God Helg vilket är  bara dumt för helg har vi varje vecka och ofta säger arbetskamrater redan till varandra på fredagar när de lämnar jobbet god helg, hoppas helgen blir vilsam, ska ni göra något särskilt på helgen… något sådant.

Jul är ingen sådan helg.

Den skyldige denna gång är SSAB som vill att vi inkluderar mer och uppmanar sin personal säga ”god helg” eller säga både, “god jul och god helg”.

Vägra bara. Jul är  vår näst högsta kristna helg.  Den största är Påsk fast nu mera räknar vi nog Julen som nummer ett. Så vi säger God Jul.

De som inte firar Jul kan säga vad de vill. Men var det inte integration som var riktmärket? I den ingår hövligt beteende. Man behöver inte tro, vara kristen eller så men det är trevlig sed att önska God Jul.  SSAB bör publicera en kalender med alla de andra helger så kan vi försöka säga något lämpligt  då också. Det var faktiskt svårt att hitta de alla andra religionernas helgdagar. Har inte tid att surfa för jag ska baka biscotti för Julen.

Bilden från Norrland av Linda

Bida sin tid – om Syrien.

Maktbyte pågår i Syrien. Väl oväntat intog den islamistiska rebellgruppen Hayat Tahrir al-Sham (HTS) Damaskus.  Bashar al-Assad med familj försvann från Syrien, till någon av diktatorers kyrkogård.

Allt föll snabbt. Timing är allt.  Folk hurrade på gatorna. Nyss var de livrädda för Regeringens terrorister, nu gillar de nya makthavare som Världen har räknat till skaran terrorister.

Den nya styrande gruppen är efterträdare till utbrytargrupp från al-Qaida, som bland annat terrorstämplats FN. Som vi också har haft på de bad boys listan. Tidigare gick de under namnet Jabhat al-Nusra. Och nu hurrar många, även i Sverige.  Igår terrorist, idag hyllad. Undrar vem försåg gruppen med alla vapen, vilka stödtrupper finns bakom dem? Vad händer nu med kristna, andra grupperingar och de Assads regeringstrogna?

Det var inga glada nyheter för Putin. Varken Ryssland eller Iran kunde skydda Assad.

Det här är inte en vänlig revolution även om gruppen vill vara lite liberal och utropar enighet. Det är vapen som talar och de har räknats som islamister. Det hände snabbt, påminner om Afghanistan eller Libyen. Ett gryende missnöje exploderar och någon lyckas ta tillfället i akt efter att ha tålmodigt väntat och förberett sig. Lik andra så kallade revolutionen vänder vinden och det folk avskydde igår blir räddningen för idag. Nära 50 års diktatur, även ibland vald genom val, lämnar spår.

En stor del av syrier har aldrig levt under något annat än Assads styre.

En ny maktfaktor, eller bara vindil? Vad vill den här gruppen vet nog bara de själva. Kanske gick det för enkelt, som ett korthus rasade. Orden allas ledare klingar lite falskt. Om vi ser andra liknande snabba revolutioner eller maktövertaganden blev resultatet inte enighet och fred utan splittring och diverse maktcentra. Ja, det beror på hur hårt skruven dras. Talibanerna kunde knäcka folket. I Libyen är det röra. Irak är inte fridens oas. Syrien har levt under makten, de är vana vid det.

Mellanöstern tycks alltid vara en krutdurk. Det finns inte något att fira, än. Hur Iran och Israel reagerar är en så kallad bra fråga. Israel  har precis bombat någon forskningsanläggning i Damaskus. Israel är en maktfaktor i alla Mellanöstern trätor. Det har inte funnits hittills något alls för att åstadkomma fred mellan Israel och deras omgivning.

Flydda syrier återvänder hem från grannländer och även från Europa. Allmän glädje, i alla fall det som visas  utåt. Assad hade sina anhängare, politruker, gynnare och vanligt folk som bara existerar . Vart tar de vägen? Byts bara befolkningen bakom fängelseporten? Låt oss nu inte delta i det och försämra situationen i Europa med förlorarna, Assads folk, i nya folkströmmar.

Vi får vänta och se. Hoppas våra politiker gör detsamma och har is i magen innan de erkänner Regeringar som har makten tack vare vapen och löften. Och än så länge har HTS inte tagit över hela landet. Det kan finnas flera grupper som vaknar till livs.

Jag är också väldigt nyfiken på hur diskussionen hos Irans styrande elit låter just nu. Lite skakigt? Kan det hända även här eller i alla fall folket bli lite uppmuntrade? Ska vi släppa lite regler och så?

Men jag är ju ingen politisk analytiker trots Universitetsexamen i det som  kallas ”politiks”. Det var länge sedan, i en helt annan Värld vågar jag påstå. Linjerna vem och hur var mycket klarare.

Sky News följer:

https://news.sky.com/world

PS. Assad är i Moskva och har fått asyl enl. Al Jazeera.

https://www.dailymail.co.uk/ har en del bilder från Syrien .

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/kriget-i-syrien-det-handlar-konflikten-om

Om den nya frontfiguren Abu Mohammed al-Jawlani:

https://www.bbc.com/news/articles/c0q0w1g8zqvo

Bild från Internet, hemvändande syrier.

PS. Låt oss inte glömma att ”befriarna” är islamister som har strama regler för kvinnor.

Ge en julklapp till någon obekant som verkligen behöver det.

Det är alltid bättre att ge än få, sa min högreligiöse mor. Som barn hade jag svårt för det. Varför skulle barnen i Afrika få pengen från min sparbössa, medan jag inte fick något jag önskade mig. Den kristna uppfostran lärde oss att tänka på andra. Man skulle vänta. Vara glad. Hjälpa andra. Så, som tack för det kunde vi också få en belöning för godhet. Nu eller  i himlen.

När jag nu ser på situationen i flera afrikanska länder inser jag hur lite min gode mor visste om det området, människor, utveckling och ekonomi. Hon lyssnade på missionärer. Hon bad. Hon hjälpte alltid andra och  ansågs lik helgon i den kristna kretsen. Jag antar – nu – att hon kände sig god och rätt när hon uppmuntrade mig att avstå för andras skull.

Idag skulle jag inte ge de stora organisationerna en krona. Höga löner till chefer och till själva organisationen i stället de behövande. Mycket av  pengarna som ges lik stöd och för utveckling hamnar i andra än avsedda fickor. Och, de länder som behövde hjälp medan jag var  liten behöver det fortfarande. Kanske för evigt? Kanske vissa områden kan helt enkelt inte blir självgående vad än vi ger till dem?

Sedan några år tillbaka ger jag en julklapp till något barn jag inte känner. När jag som ensam mor kämpade med ekonomin fanns det knappt pengar till att köpa julklappar för. Det blev alltid något som barnen behövde och en bok var. Mina barn var de barnen vilka aldrig visade missnöje. Jag vet hur det är att kämpa med ekonomin  och min lilla klapp nu kan hjälpa en annan fattig mor.

Det finns flera insamlingar i Stockholm, säkert lite överallt i Sverige. Clarion hotell samlar in julklappar varje år som sedan lämnas till någon ok organisation för att delas ut. Ensam gran söker klappar…

Varför jag valde Clarion Hotell beror bara på läget. Vad jag kunde se fanns det inte än många klappar under granen. Det bor säkert i hotellet en och annan som har pengar nog att lägga till en klapp för dem som inte har det lika bra. Förra året var jag där på veckan före jul och det fanns en stor hög klappar.

I år satsade jag på ett spel som har varit populär hur länge som helst. Inte datorspel utan de gammaldags med spelbräda och marker. Något att göra med hela familjen. Även nutida barn gillar sällskapsspel, som inte blinkar och hoppar på datorskärmen, utan alla kan vara med. Julen skall vara gemenskap. En julklapp kan uppmuntra till det.

Julen är till för att ge. Även i religiös mening, Men ingen behöver vara religiös för att önska Julens budskap till varandra. God Jul, fred på Jorden. Det sista är omöjligt idag men vi kan hålla fred med varandra. Julklapparna behöver inte vara dyra, bara så att vi kommer ihåg varandra, ger uppmärksamhet och glädje.  Förhoppningsvis något som används och inte bara samlar damm i skåpet. I så fall, ge det vidare till någon annan.

Den enes skräp kan vara den andres skatt.

Ge också tid, som nu mera är hårdvara. Ring, skicka inte bara SMS till dina gamla släktingar. Skriv ett julkort eller brev, det kommer att uppskattas.

https://www.strawberry.se/blog/nara-hjartat/ensam-julgran-soker-klappar/