Plast på tallriken?

Ibland fångar några nyheter ens intresse, ilska eller förvåning. På BBC läste jag – igen – om plasten som naturens fiende. Ingen nyhet alltså. Vårt slarviga sätt att handskas med avfall bildar mattor av skräp i haven. Hur ofta har vi läst om det?

I våra hav finns kilometerlånga plastområden. Fiskarna äter mikroplast. Sedan kommer fisken med plast i till din tallrik och du är bara en i plastens långa kedja kedja. Plast håller för evigt. Det är en hållbar produkt.

Hur kunde något så praktiskt bli så farligt och för oss så försumbart att vi bara slänger det för vinden?

Men det är ingen nyhet längre utan spaltfyllnad. Då och då  påminner media om vår skuld till nedskräpning för att sedan uppmana oss att handla mer, producera mer och på så sätt skräpa mer. Julreklamen börjar komma. Jag har försökt ta mig bort från reklamutdelning men det hjälper inte.

Den största miljöfaran är dock krig. Det lämnar efter sig inte bara raserade människoliv, krossad infrastruktur utan även förstörd miljö. Ett liv i en miljöfara, orsakad av människor själva med hjälp av världens största ekonomi, militärindustrin. Då känns en plastpåse som väldigt oskyldig.

Förmodligen kan du inte stoppa något av de pågående krigen. Men du kan låta bli att slänga plast i naturen.

Så, vad åt du till middag idag?

http://www.bbc.com/news/av/world-41866046/the-giant-mass-of-plastic-waste-taking-over-the-caribbean

http://www.framtidsstigen.se/var-dagliga-plast/

https://www.nyteknik.se/opinion/plasten-i-varldshaven-gigantiskt-miljoproblem-6838335

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ny-studie-plast-hittat-i-kranvattnet-i-flera-lander

Bilder överst: En man på Filippinerna letar efter något användbart på stranden, från YLE. Nederst Kobane, från TT.

 

 

 

Hjälp, jag söker en producent!

Jag bor ganska nära Mc Donalds och miljön omkring här börjar likna en soptipp. Muggar, papper, påsar och ovan det väldigt mycket fimpar. Nu vill jag veta vem är producenten av dessa förpackningar så de kan komma hit och städa upp allting. Producenterna ska enligt lag se till att förpackningarna går att återvinna. Det går inte när förpackningarna ligger på marken och ruttnar, dock inte tillräckligt fort.

En producent är den som yrkesmässigt tillverkar, för in till Sverige eller säljer en förpackning eller en vara som är innesluten i en sådan förpackning. Som förpackningar räknas alla produkter, oavsett material, som framställs för att innehålla, skydda, hantera, leverera och presentera varor; från råmaterial till slutlig produkt och från producent till användare och konsument. Det innebär alltså alla Mc Donalds förpackningar.

Producenten ska bygga upp fungerande insamlingssystem och underlätta för hushållen och andra att sortera ut förpackningar från hushållsavfallet och annat avfall. Ja, där sket det sig, för ingen orkar gå tillbaka till Mc Donalds sopsortering och lämna sin tomma kopp där, utan det slängs i närmaste buske. Producenten ska se till att de utsorterade förpackningarna transporteras bort samt återanvänds, återvinns eller i sista hand tas om hand på något annat sätt som är miljömässigt godtagbart. Det är inte trappan bredvid mig, inte heller gräsmattan och inte lekparken som skall ta hand om avfallet.

Kanske bör de införa någon typ av färgmarkering? Så fort du slänger en produkt på marken sprutar det otvättbar färg efter dig. Då ser vi vilka syndarna är.

Men innan det uppfinns vill jag att producenten kommer och städar upp omkring vårt centrum. Vem ska städa upp fimparna? Är det en förpackning? Kan vi samla in rökare som får ta en städdag? Vill de inte? Orkar man inte städa en fimp efter sig bör man inte röka, det kan ju förta orken totalt. Det sägs att 30 % av oss slänger skräp på marken. Är 30 % av oss så tanklösa och likgiltiga för miljön att de inte ids gå till en soptunna? Skäms!

Plast är dock det värsta man kan slänga för en del av plast överlever oss. Vi äter plast genom att djuren får partiklar i sig. Gott?

Beroende på plasttyp och produkt tar nedbrytningen olika lång tid. En plastpåse tar ungefär 10-15 år att brytas ner, en PET-flaska några hundra år, en fiskelina ett halvt millennium, bara för att ge några exempel. Problemet är att vi inte riktigt vet eftersom ingen levt så länge. Plast har masstillverkats i 70 år, men nedbrytningstiden är mycket längre än så.

Typiska nedbrytningstider för plast i naturen ligger alltså mellan några hundra år upp till tusen år. Helt säkra är vi inte eftersom få tester har gjorts. I havet är tidsspannet dessutom ännu längre eftersom nedbrytningen går mycket långsammare.

Det går därför att säga att all plast som någonsin tillverkats, och som inte bränts upp, finns fortfarande kvar på vår jord.http://plastriot.se/kunskapsbank/

http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Producentansvar/

Ingen bild på skräpet? Nej, jag vill inte. Det sägs att när solnedgången är ovanligt vacker finns det mycket skit i luften. Stämmer det så är bilden ovan en skitbild.

 

En annan sort av karneval

Eu sou nós! Jag är oss! O futoro que queremos! Framtiden som vi vill ha! Så marknadsförs Rio+20 mötet i Rio de Janeiro. Mötet som äger rum 20-22 juni samlar ca 130 stats och regeringschefer, ca 50 000 representanter från regeringar, parlament, städer, det civila samhället, multilaterala organisationer och näringsliv. Det blir ett massivt utsläpp från flyget för inte är det en videokonferens.

http://www.uncsd2012.org/

Debatten om miljöfrågor började med Rachel Carsons bok om det kvicksilverbetade utsädet, ”Tyst vår” på 1950-talet. I Sverige inrättades Naturvårdsverket. FN: s globala miljökonferensen hölls i Stockholm år 1972. Miljöfrågorna hamnade på den politiska dagordningen i världen. UNEP, FN: s miljöprogram inrättades och FN: s medlemsländer blev engagerade i miljöarbetet.

Blev vi det?

De senaste åren har vi snarare grälat om miljön än gjort något. Vi käftar om ifall jordens temperatur stiger eller inte, om människan har någon del i det och om vår ekonomi kan bära några kostnader för hållbarare miljö. Någon ransonering av tillgångarna förekommer inte. Alla är glada om de får sälja ut mer, som vi med malmen i Kiruna. Vår förbrukning av jordens resurser kräver 2 – 3 jordklot när alla vill ha vår standard. Bevare oss om den dagen när varje kines har en bil!

Och vad ska de besluta om på denna konferens?  Jag är lite misstänksam att det inte blir så mycket. Men efteråt måste besluten hamna i ländernas dagordning. Då börjar det svåra.

Ett område som jag tänker extra på är skräp. Vi alla har närkontakt med skräp. Vi alla har skräp som vi vill bli av med. Vi hör till sopkedjan, vill vi eller inte. Bara jag går ut så möts jag av fimpar, Mc Donaldsmuggar, papper, plastpåsar …. Just för plastpåsar är jag lite allergisk. Värsta skräpet är kanske fullt användbara grejer som vi slänger för de var gamla eller ur mode.

Jag känner särskilt för haven, världens soptipp, eftersom sonen seglar just nu på Atlanten. Kanske beslutar konferensen att städa upp haven? Nej, det vore att begära för mycket. ”Great Pacific Garbage Patch” bara växer.

Visst var plast en bra uppfinning? Så glada vi var när den medhavda kassen byttes till en lätt plastpåse. Det går årligen åt över två miljarder engångsplastpåsar och sedan tillkommer alla andra plastprodukter. Många av dem slutar i havet. Det tar runt 400 år för en plastpåse brytas ned i naturen. Så din påse, slarvigt slängt någonstans har ett evigt liv, kanske som fel mat åt en val, fisk eller råkar kväva en fågel. Italien, Los Angeles, Togo, Kenya, Tanzania, Rwanda, Somalia, Kina, Syd Africa, Uganda och Bangladesh har förbjudit de tunna plastpåsarna. Vi ligger efter.

Eller kanske beslutar vi själva att städa upp och sluta skräpa ner?

När sopor och skräp i den estländska naturen blev ett allt större problem så fick några privatpersoner nog. De bildade ett nätverk med ambitionen att städa upp Estland och sju månader senare var 50 000 personer ute och plockade skräp. Nätverket kallar sig ”Let´s do it Estonia!” och har spritt sig till 12 länder, bland andra Slovenien, Italien, Portugal och så långt bort som Brasilien och Indien. Det kallar jag miljöarbete!

http://www.letsdoitworld.org/

Det andra är vår mathållning. Försök att få oss äta mindre kött eller I alla fall ha köttfri måndag väcker ilska eller spydiga kommentarer. T o m ansåg vissa politiker det vara segregerande eftersom bara de rika barnen kunde gå och köpa sig en hamburgare. Det är något fel i tanken att vi inte kan släppa något av vår livsstil för miljöns skull. Nu är det snart midsommar och de närmaste affärerna skyltar med naturkött från Brasilien. År 2208 är Amazonas ett minne blott, 2090 Indonesiens regnskogar. Men vi kan äta billig biff i stället att ta en köttfri dag eller två och kanske bidra en smula till skyddet för regnskogen. Ta bara en titt på figuren nedan så får du lite ångest.

http://ichef.bbci.co.uk/wwfuture/original/images/live/p0/0t/z1/p00tz1n3.jpg

http://cornucopia.cornubot.se/2012/06/vilket-artal-tar-olika-ravaror-och.html

Vi arbetar. Många av oss arbetar alldeles för mycket för att tillgodose alla möjliga och omöjliga behov. Vissa är arbetslösa och försörjs av de som arbetar. Vår svenska grupp med statsministern skriver idag på DN om kvinnors arbete. Att överbrygga klyftan i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män skulle innebära en ökning euroområdets BNP med 13 procent enligt vissa studier. De menade inte att vi ska dela på jobben. Det låter ju bra men producerar vi inte redan för mycket? Det är nog fördelningen av arbete som behövs, inte produktionshöjning om vi tänker på miljön och slitaget. I många länder sliter kvinnorna hårt för att livnära sina familjer.

http://www.aljazeera.com/indepth/features/2012/06/201261574653597584.html

http://www.dn.se/debatt/var-ohallbara-konsumtion-utarmar-jordens-resurser

Det får vara hur många resurskrävande miljökonferenser som helt men det är den enskilde människan som till sist måste kräva förändring, göra jobbet och ta kostnaden. Vi måste tänka till. Det är skrämmande framtid för våra barn om vi inte ens försöker spara på resurserna och bidra till bättre miljö. Den globala uppvärmningen är verklig. Om det är människans eller naturens verk är oväsentligt. Vi kan inte strunta i åtgärder. Hur kan vi förklara till våra barnbarn att vi sket i problemen och inte ens försökte.

http://www.supermiljobloggen.se/2012/06/kungen-och-nobelpristagare-varnar-for.html

The Conference will focus on two themes: (a) a green economy in the context of sustainable development poverty eradication; and (b) the institutional framework for sustainable development.

Seven priority areas

The preparations for Rio+20 have highlighted seven areas which need priority attention; these include decent jobs, energy, sustainable cities, food security and sustainable agriculture, water, oceans and disaster readiness.

Slutdokumentet är nu klar och det bidde en tumme. Inget nytt.

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/slutdokument-godkant-i-rio_7292989.svd

http://www.dn.se/nyheter/varlden/slutdokument-godkant-i-rio