Från Pelosi till talibaner – om kvinnor i vår tid.

Utvalda

När Donald Trump blev president och höll sitt ”State of the Union address” visade Nancy Pelosi,, talman i USA:s representanthus, hur hon kan bete sig. Hon tog inte Trump i hand. Sedan rev hon hans tal väl synligt i bitar.

Nu har Pelosi avgått. Valförlust, kanske även ålder och att Världen inte älskade henne så passionerat som hon trodde. Hon var dock en förebild för många kvinnor. Hon bar sig illa åt om allt inte gick som hon hade bestämt dig. Det är hennes legacy. Hon är demokrat ut i fingerspetsarna.

Hon är inte ensam. Dumma politiker, både kvinnor och män samt de mittemellan, finns mer än Världen tål. Många av de stora politikeraktionerna känns som sparvarna i Kina under Mao.

Makthavarna flyger runt, skakar händer, äter fina middagar, snackar. låtsasagerar, skyller på andra, fuskar… det styrs och ställs utan att ha nog kunskap om saken och sällan utbildning i frågor de beslutar över. Inga resultat som gynnar människor. Så klart inget fred i Världen, det är överkurs. Fred är bara ord, något som ingen politiker och inga för oss gemensamma dyra organisationer som FN, når. Inte vi själva heller, ryssarna stöder än Putin, ingen revolution på gång. Det skjuts dagligen här hemma i Sverige också, vi orkar nog inte längre bry oss.

Kriget i Ukraina har delat Världen men inte alldeles synligt och bestämt. Nyttan styr. Pengar likaså. Idag kan många politiker uppfattas som goda personer när galningarnas gäng leds av Putin, efter kommer Kim Jong – un och kompisarna Irans mullor. För att inte glömma talibanregeringen i Afghanistan. Det finns många fler tveksamma ledare.

Dessa mullor och deras knähundar moralpoliser hotar ohämmat och även dödar flickor och kvinnor vars så eggande hår syns. Det skakar i byxorna hos mörkermännen. 14 000 människor har gripits i protesterna mot Regimen i Iran som började med en flicka som inte täckte sitt hår ordentligt. Hon fängslades och dog av sina skador. Unga kvinnor har försökt ändra sina livsvillkor, de har gått i bräschen för en förändring som än så länge uteblir.

FN skall nu granska Iran men vi vet redan vart det landar. Resolution som inte alla skriver under på.

I Iran är ditt hår frihetskamp du kan dödas för. I Sverige är det fint att ha håret täckt. Reklamtavlor och massmedia älskar det. Få klagar över små flickor som måste täcka sig.

Talibanerna i Afghanistan rensar landet till renhet. Det är frågan om moral, i vår mening terror. Bort med kvinnorna från skolor, parker, överallt. De – dessa syndiga varelser – kan ju locka männen att skala av slöjorna. Talibaner och radikala muslimer är livrädda för kvinnors sexualitet. Män i Afghanistan kan inte heller stå ut med utbildade kvinnor, smartare än de själva. Kvinnor kunde ju protestera. Stena dem bara.

Offentlig misshandel, prygling, drar folk som fotboll. Tusentals njöt just av showen när tolv människor blev slagna, varav tre kvinnor. Sex utan äktenskap botas med prygel. Moralpolisen i aktion. Och folk hurrar.

Men majoriteten i Afghanistan önskade landet styrt av sharia. Insåg de vad de önskade? Oavsett miljarder västvärlden öste dit blev effekten om jämlikhet och demokrati i vår tappning obetydlig. Afghanistan är som ett enda stort misslyckande från alla inblandade decennier bakåt.

Vissa delstater i Malaysia beundrar talibaner och den ordning dessa har åstadkommit. De börjar separera människor lite mer. Kvinnor och män får inte sitta i samma biografer. I varuhusen och stora livsmedelsbutiker måste det finnas separata kassaköer för kvinnor och män. Det ni är ordning. Protesterar kvinnorna? Ser inte ut så. De med mod finns än så länge i Iran och jag tvivlar på att det sprider sig utåt till andra muslimska länder.

Vilket exempel har de västerländska kvinnornas livsstil gett till Världen? Jag tänker på en del a de tongivande kvinnor som idag syns utåt, i press och media, vi andra märks ju inte. De river tal. De visar sig närapå nakna offentligt. De gnäller. De ömmar ofta just för muslimska män som vill flytta till Väst. De hatar vita män som gav dem allt från penicillin till mobiler, jämlikhet i princip och tvingar dem inte till någonting längre. Vita män stenar inte otrogna kvinnor, de skiljer sig eller förlåter.

Kvinnor liknar talibaner i tanken när de gnäller på vita män.

PS. Om starten till demonstrationer i Iran: 22-åriga Mahsa Amini greps den 13 september i Teheran av den iranska sedlighetspolisen för att hennes huvudsjal inte täckte håret ordentligt. Hon blev troligen misshandlad grovt som ledde till hennes död. 16. sept. Brodern som var med henne tillrättavisades och släpptes.

PS. Idag 25/11 i press:

Enligt Richard Bennett, (FN:s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter i Afghanistan) kan talibanernas inskränkningar i kvinnors och flickors fri- och rättigheter kan vara brott mot mänskligheten.

Bennett och andra FN-experter säger att talibanernas behandling av kvinnor fördjupar ”uppenbara kränkningar av deras mänskliga rättigheter och friheter som redan är de mest drakoniska globalt och kan leda till könsrelaterad förföljelse – ett brott mot mänskligheten”.

Om Malaysia:

https://svenska.yle.fi/a/7-10022589

Världens friaste press sitter i en åsiktskorridor.

Läste du en tidning idag? Kanske inte i pappersform utan på Internet? Läste du några bloggar, samhällskritiska sidor, Regeringstabbar och beslut, senaste nytt i konstvärlden, skvaller och någon skribent som skällde på regeringen eller kanske den här bloggen som kan vara ganska så grinig över tillståndet i Sverige?

Om så, tog du del av ett av världens friaste press.

Kändes det påståendet fel? Hur kan vi ha världens friaste press i vår trånga åsiktskorridor? Hur kan pressen hata och fabricera, ljuga och mörklägga och ändå vara ett av de bästa i världen? Det är en bra fråga.

Nu var vi inte med i mätning om frihet på Internet i år men troligen ligger vi på topp även där. Arets mätning om Internet toppas av Estland.

Hur är det i andra länder?  I stort sett är pressfrihet på väg mot ett svart hål.
Pressfrihet i världen sjönk till sin lägsta nivå i världen under 12 år 2015.
Endast 13 % av världens befolkning har en fri press, det vill säga där täckning av politiska nyheter är robust, där är säkerheten för journalister garanteras och statligt intrång i mediefrågor är minimal och pressen är inte föremål för rättsliga eller ekonomiska påtryckningar.
41 % procent av världens befolkning har en delvis fri press, och resten 46 % har mer eller mindre kontrollerad media.

I Freedomhouse org. årliga frihetsrapport om pressfrihet har vi åter en topp placering. Norge, Belgien, Finland, Holland och Sverige är bäst av de bästa.

De sämsta då? De är länder/områden som alltid syns i liknande sammanhang.
Nordkorea, Turkmenistan, Uzbekistan, Krim, Eritrea, Kuba, Vitryssland, Ekvatorial Guinea, Iran och Syrien. Det händer ingenting på Kuba, kontrollen är stabil. Krim har nu den ryska frihetsmodellen: håll helst tyst.

Frihet i ditt hemland mäts med 25 indikatorer som demokratiska val, korruption, likhet inför lagen, rätt till fredlig protest och mänskliga rättigheter. Även där är vi med i toppfemman: Norge, Island, Finland, Sverige, San Marino.

De sämsta länderna angående demokrati och mänskliga rättigheter/friheter är Nord Korea, Syrien, Uzbekistan, Somalia, Tibet. Sedan 2006 års mätning har frihet minskat totalt sett. Kina, Ryssland, Mellanöstern nämns särskilt.  Förhållandena i Tibet ses som katastrofala. Tibet räknas som eget land men ockuperad, likaså Krim.

Som alltid är det en intressant men nedslående nästan pinsamt rapport om tillståndet i Världen. Kan vi verkligen inte bättre? Är det viljan som fattas?

Det som stör mig är illustrationen till rapporten. Det är en bild om båtflyktingar. Båten är full av unga män. Bara unga män. Är det en illustration om frihet eller ofrihet? Män som kan sticker från sitt land mot Europa, det förlovade landet som inte längre vill ha dem medan smugglaren räknar pengar och Italien lik.

Bild från:

https://freetibet.org/