Ombytta positioner?

Jag städar bokhyllor. Packar in en hög böcker ingen kommer att läsa mer och hoppas att någon vill ha de. Hittar en gammal bilderbok om min gamla hemstad, staden jag flyttade ifrån till Sverige utan tanke att bli kvar.  Men så blev det om man borträknar några år i ett annat land.

Sverige var länge ett slags modell för Finland. Det första en finsk utredare gjorde förr i tiden var att beställa en motsvarande utredning från Sverige. Sedan gjorde man en studieresa till Sverige. Jag minns när Finland byggde sin första stora förort. Stadens styre och byggherrar kom till Sverige, av en slump även till den förorten, Orminge, där jag hade nyss köpt en lägenhet. Som representant för bostadsrättsföreningen fick jag svara på deras frågor.

De undrade över det som inte fungerade när vi flyttade in.

Vi radade upp: långt till Vårdcentral, inga affärer utom barack för mataffär, inga arbetsplatser nära, vägarna lervälling och träd noggrant nedhuggna för stora gräsmattor, usel kollektivtrafik, fem kilometer till närmaste daghem, bara lågstadieskola, inget för de större barnen utöver en bollplan.  Ja, vi hade egna planer i gång men de tog vi inte upp.

Kommunpolitikerna som var med tyckte nog att vi boende var pest. Men de byggde sedan ett centrum, skola och daghem, flera hus, mera hus, villor och med tiden svällde orten ut till en liten stad med det mesta i.

Hervanta, Tammerfors.

Av ren slump bodde min syster sedan i den nya finska stadsdelen. Jag kunde se och höra att våra ”det fungerar inte” hade eliminerats redan när de första flyttade in. Även den förorten växte sedan.

Idag åker inte finska representanter hit så ofta om alls för att höra hur vi gör för att ta efter. Kanske ser de vad som inte fungerar precis som då 1969. Vi har blivit mer varnande exempel än förebild. Skola, sjukvård, polis, invandring… Storebror har krympt. Finland har blivit större. Sverige har tappat sin fördel. Är det ombytta positioner?

Kanske bör vi göra som finnarna som var på besök? I stället valfantasier och nya löften,  bör vi ställa oss frågan: vad är det som inte fungerar och hålla oss till det? Kanske inte analysera så mycket utan skrida till verket och åtgärda. Ett slags brandkårsutryckning. Ni vet rädda, släcka, utreda, reparera. Inga långa tidsödande statliga utredningar när det brinner, bara raka frågor till de berörda. Som varför vissa yrkesgrupper flyr jobbet? Vad är det som behöver brandsläckare hos polisen, vården, skolan, den misslyckade integrationen? Jag tror inte vi har tid att grubbla så mycket utan agera brandkår. Det vi redan har måste börja fungera bättre, inte nya fantasier. Vi måste komma till skott innan allt rasar.

Många av svaren finns redan men det är få som bryr sig. Helst vill man täppa till munnen på dessa olyckskorpar vilka säger som det är. Visselblåsare är problemet, inte svårigheterna.

Jag fortsätter att städa mina bokhyllor. Det är inte mycket mer jag kan göra idag. Ingenting jag gör har längre någon avgörande betydelse. Jag är bara en som ibland kraxar lik en olyckskorp.

Korea var oss nära …

Just nu pågår öppningsceremonin av 2018 års vinterolympiad i Sydkorea. Därför lägger jag ut ett gammalt inlägg. Nej, det har ingenting med sport att göra, bara lite politik och människors godhet eller ondska.

Hade också du ett fadderbarn i Korea? Vi börjar bli för gamla för att komma ihåg det. 1968 var min gode vän Bert – Åke i Syd-Korea som chef för fadderbarnsverksamhet som drevs av Rädda Barnen. Jag hade ett fadderbarn och många, många andra bidrog till skolgång för barnen i det krigsskadade landet. Fadderverksamhet har sin del i det koreanska välståndsundret.

Syd -Korea valde hjälp och kontakt med väst efter kriget. Nord-Korea smällde igen dörren.

Före arbetet med fadderverksamhet hade Bert – Åke varit i Korea på Röda Korssjukhuset i Pusan som sjukvårdare 1952. Under Koreakriget fanns Sverige på plats med ett fältsjukhus som en del av den internationella närvaron.

1953 avslutades kriget med stilleståndsavtal, ett krig som i princip inte är avslutad med fredsförhandlingar och slutavtal.

Korea höll kontakt med Bert – Åke långt efteråt. När sociala förändringar som pension och sjukvård planerades hade koreanska tjänstemän brevväxling med honom. Hur var det i Sverige? Vad tyckte han om planerna? Vid Nyår kom alltid ett kort underskriven av alla gamla arbetskamrater: till Vår käre chef och broder … I Korea var han en viktig person. I Sverige var han bara statstjänsteman utan uppskattning. Det var så jag träffade honom.

Bert- Åke är död länge sedan.

Det enda ”positiva” resultat av kriget är nog den  av människor tomma landremsan mellan länderna där det vilda livet blomstrar. Civilian Control Zone  är 151 mil lång och 2,5 mil (amerikansk) bred. Praktisk taget ingen har gått där efter 6 september 1953. Naturen härskar.  En liten bit av natur utan människan. Vissa studier finns dock. Man har hittat den utrotningshotade Amurleoparden, bland annat.

Samma problem med hunger återstår på den norra halvan år efter år. Militär makt är viktigare än folkets väl. En atombomb har större värde och vikt än den lila människan. En galen diktator kan utlösa vad som helst när som helst även om nu under Olympiaden visar man nästan vänskap under samma flagga.

Korea är oss nära, inte bara nu under Olympiaden.

Om framtidens eventuella krig, analys om läget och krigsmöjlighet:

https://www.vox.com/world/2018/2/7/16974772/north-korea-war-trump-kim-nuclear-weapon

 

Namn för prinsar och folkets barn.

Hur kom du på vad dina barn skall heta?

Namnlistorna över de 100 populäraste barn namnen år 2017 har nyligen publicerats. Så, jag undrar hur väljer föräldrar namn till sina barn? Det sägs att nyfödda barn talar om för föräldrar vad de vill heta men det är nog en osäker metod. Man kan dock känna att det tilltänkta namnet inte var rätt. Föräldrar gör listor över namn. Släkt har åsikter. Att ”ärva” namn kan binda generationer ihop. Vissa namn brukar ju gå i släkten och trycket att välja det är inte litet ibland. Namn kan vara mode efter kändisar. Varför är Alicia så populär just nu? Mode kan bli besvärligt när det går flera barn i samma klass med samma namn. I flickskolan jag gick var vi fem elever med samma namn så  läraren kallade fyra av oss med efternamn.

Jag har arbetat  med blivande föräldrar/spädbarnsfamiljer på en mottagning för riskgraviditeter. Några namn var särskilt populära bland mina patienter, de nyblivna föräldrarna. En stor del av pojkarna hette Alexander, år efter år. Flickorna hade mer skilda namn som Felicia, Madeleine, Jasmine, Nicole eller något som var i modet just då, inte precis pursvenska namn.

Jag undrade över Alexander. Det var ingens släktnamn. (Detta är också före namnet gavs till en kunglig kändisbaby.)  Var det en seger över omständigheter för dessa var inte så lysande alla gånger. Mina patienter hade missbruksproblem och/eller HIV/Aids diagnos.

Till mina egna barn ville jag ha namn som skulle kunna fungera och uttalas även utomlands, i varje fall i den västerländska delen av världen. Själv hade jag tre namn varav två så omständliga att ingen fick de rätt utanför Finland. Jag ville ha något enklare till barnen.

Mitt första barn fick ett namn jag tyckte om och ett till efter en väninna som lärde mig Lamaze metoden att föda barn med. Annika hade fött i Frankrike med den metoden och på tider av noll annan smärtlindring tyckte hon att det fungerade. Så hon tränade med mig. Även om våra vägar skiljes sedan åt finns hon för alltid hos dottern vars födelse gjorde förlossningspersonalen på Allmänna BB (inget trevligt ställe) förbannade. Vad fan håller hon på med, sa barnmorskan till biträdet när de gick på kafferast, men så högt att det hördes.

Den andra flickan fick ett släktnamn som andra namn. Ett namn som alltid hade getts till den första flickan i den nya generationen. Namnet, Kristina, hade funnits i kyrkoböckerna sedan medeltiden. Jag var gift ett tag till den ursvenska familjen.

Jag var inte speciellt älskad av mina svärföräldrar så nästa flicka som föddes till kusinen fick också heta Kristina. Namn kan vara känsligt fick jag lära mig. Så hette också vårt marsvin vilket inte  uppfattades som snällt, men, marsvinet var först med namnet i vår familj. Kanske skall jag säga att vi skiljes senare.

Hur valde ni namn till era barn? Finns de på det årets 100 lista? Förra årets 100 populäraste namn till barn har publicerats av Statistiska Centralbyrån.

William 942, Oscar 896, Liam 823 och Lucas 793 namnbärare toppar pojknamnen, vilket de gjorde även året  före fast i annan ordning. Följt av Oliver och just Alexander.

Det finns några namn som ökar. Jag tar några. Omar avancerar till plats 83 i stället 96 år 2016  och 180 barn fick heta Omar. Walter går upp till plats 14 från 24. Mohamed (med olika stavningar) avancerar till plats 21, förr 35 med 478 pojkar mot 410 år 2016. Även August har ökat i popularitet från plats 45 till plats 35.

Alice 888, Alicia 675, Olivia 634 och Ella 607 namnbärare är de fyra populäraste flicknamnen.

Klättrare: Lova från plats 65 till 39, Maryam är ny på topp 100, plats 78 med 177 flickor och Hedvig avancerar till 100 listan plats  89  med 150 små Hedvig.

Oliver och Olivia är populära namn även i England. I London är det dock Amelia och Mohammed som leder popularitets ligan på babynamn.  Att Mohammed ökar markerar Londons och även vår multikulturella värld, vissa skulle varna för islamisering.

Allt färre döper sina barn. 2016 döptes 51 771 personer, (siffran kan innehålla även några vuxna) vilket är ca hälften av de nyfödda. Med ökad andel andra religioner i landet samt utträde ur kyrkan minskar förstås andelen som döper sina barn till kristen tro.

Så, hur kom du på namnet till dina barn?

http://www.dailymail.co.uk/news/article-4469826/Muhammed-Amelia-popular-baby-names-London.html

Vad har du från IKEA i ditt hem?

IKEA grundaren Ingvar Kamprad har dött. En våg av smädelser från vänsterkanten  svämmar över Media. Sitter de vid sina IKEA bord eller på sina IKEA soffor och skriver inlägg?

Jag tänkte däremot hur han möblerat Sverige och världen. Nästan varje svensk har besökt IKEA. I de flesta hem finns något från IKEA.

Hans affärsidé har försörjt tusentals. Mer om det ekonomiska hos cornucopia, länk nedan.

Vad har du från IKEA i ditt hem? I mitt finns 4 Billy bokhyllor.  Varför jag köpte just de hyllorna? Priset och de fyllde sin funktion att förvara böcker. Billy används faktiskt för att mäta prisnivå i olika länder likaså som Big Mac. Hur länge behöver du arbeta för att köpa en? Sverige ligger inte bäst till.

Jag tycker illa om folk som öser smädelser mot personer efter döden. En död kan varken försvara sig, bli dömd, friad eller be ursäkt. Låt de döda vila i fred. Angrip ideologier i stället. Väldigt sällan analyseras kommunismen som inte gav lycka för alla, snarare förtryck och ekonomiska bekymmer. Hur nazismen kunde bre ut sig så till vanligt folk är en också en bra fråga liknande en mer aktuell: hur kan de radikala islamisterna finna anhängare när framgången ligger i de syriska ruinerna?

Men, låt oss inte bli djupsinniga utan ta en titt omkring oss idag. Vad har du från IKEA i ditt hem?

https://www.statista.com/statistics/274326/big-mac-index-global-prices-for-a-big-mac/

Because its Friday… The IKEA Billy index

http://cornucopia.cornubot.se/2018/01/ikea-betalar-ut-over-miljarder-om-aret.html

http://www.bbc.com/news/av/business-42853600/ikea-founder-five-things-to-know

Som alltid läsvärt: http://iotakt.se/pobel-och-patrask/