Etikettarkiv: Socialstyrelsen

Vi, Socialstyrelsens alkoholister.

Utvalda

Publicerat av

Vi är nog en bunt alkoholister. Kanske du med? En gång i året brukar min närmaste familj ha en grillfest. Det är en födelsedag. Vi börjar tidigt på eftermiddagen med champagne, kaffe och tårta. När natten faller på avslutas festandet med en whisky. Bäst jag inte skriver vad som händer mellan början och slut för då kommer väl akut hjälp från Socialstyrelsen.

Trots att vi nu har nått Socialstyrelsens mått för alkoholism verkar ingen vara packad. Sedan sover vi över och åker hem nästa dag efter sen frukost och tidig kaffe.
Jag går gärna hem genom skogen, det är ca 25 kilometer.
Eftersom vi nu ligger i riskzonen – fyra eller till och med fler glas en gång i månaden – bör vi hålla mun vid eventuellt sjukhusbesök. Annas får vi väl remiss till alkoholmottagningen. Den enda gången jag har behövt sjukvård de senaste 15 åren var borrelia. Ska doktorn vid nästa tillfälle även utreda mina alkoholvanor innan han skriver ut antibiotika? (Fästingar älskar mig så det kommer att hända igen.)

Nej, vi svenskar dricker inte mer än folk i EU men de som missbrukar har förstås ett hälsomässigt och mentalt problem som även drabbar omgivningen. Efter ett långt arbetsliv på missbruksmottagning vet jag en del om hur folk hamnade där. Inte var det fyra glas i månaden utan mer och mer komplicerade orsaker. Ofta gick alkoholism i släkten. Jag har hört många familjehistorier. Det vanliga mönstret: några som söp, en och annan hade psykiska problem och några som var så duktiga och ofta i arbete inom vården. Har mött patienter från släkter där hälften har dött av alkoholrelaterade skador.

Det är tillräckligt svårt att få hjälp för de behövande för att vården ska ta sig an festdrickare som inte har konsekvenser av sina 4 glas en gång i månaden. Att syssla med pekpinnar är inget som blir populärt. Kanske borde Socialstyrelsen gripa sig an narkotikamarknaden som skördar offer, både de som knarkar och de som dör med en kula i skallen.

I Sverige dricker vi i snitt 8,7 liter ren alkohol per år och invånare över ålder femton år. Låter som rejäla fyllor. Dela det med antalet dagar i året, så… Men det är mindre än genomsnittet för både EU och Europa i stort. Alla dricker förstås inte så mycket utan alkoholister, ca 4 % av befolkningen, står för mer. Ca 10% dricker inte alls. Under de senaste tio åren har den totala alkoholkonsumtionen i Sverige minskat med 8 % trots att befolkningen har ökat. Bland skolungdomar har den halverats under 2000-talet. (Från CAN) Kan det bero delvis på den förändrade befolkningen i Sverige?
Narkotika har ökat i stället, misstänker jag. Hur ska de annars vara rent av krig på den marknaden i Sverige?


Jag undrar, vilka vetenskapliga bevis finns bakom påståendet att fyra glas vid ett tillfälle i månaden ger risk för alkoholism och alkoholskador?

Information är aldrig fel men storebrorsfasoner slår bara tillbaka. Man blir inte trovärdig.

Jag hade ett ganska rakt sätt vid mina föreläsningar. Jag utbildade en massa folk från svenska barnsköterskeelever till ryska digniteter. En grupp var finska barnmorskor. Varje avgångsklass besökte det stora sjukhuset och fick en föreläsning om alkohol, graviditet och småbarnsfamiljer i riskzonen. Besökare kom med Finlandsbåten. Ja, det festas där. Jag bad dem att tänka på vilka som hade haft roligast och vilka hade slocknat/slutat dricka först. De som kunde dricka mest men ändå hålla sig på benen på dansgolvet till sena natten bör inte dricka. De har en risk. De som slocknade först blir inte alkoholister. De kan inte dricka den mängd som behövs.
Det blev en ögonöppnare för någon.

Nu tror jag inte att sjukvården hinner utreda ditt alkoholbruk om du besöker dem för något icke allvarligt som brutet ben efter en cykelolycka eller just borrelia. Det finns inte tid för det.

Obs. Rekommendation är till Hälso – och sjukvården för att de ska fånga oss, riskgrupperna. Nu är många av oss där enligt de nya gränserna.

  • Socialstyrelsen ger rekommendationer till hälso – och sjukvården om stöd till personer med ett riskbruk av alkohol, och har tagit fram gräns-värden för riskbruk. Hälso – och sjukvården bör erbjuda stöd till de som dricker 10 standardglas eller mer per vecka, eller 4 standardglas eller mer per tillfälle en gång i månaden eller oftare. Gränserna gäller för både män och kvinnor.
  • Det går inte att sätta en gräns för en riskfri alkoholkonsumtion, bland annat för att risken varierar mellan individer, till exempel utifrån ålder och hälsa.
    Det finns dock tillfällen då alkohol bör undvikas helt, till exempel före 18 årsålder, vid graviditet och inför en operation.

Vad är skillnad med råd till sjukvården och för oss andra? Det är väl samma för alla och inte bara arbetsmaterial?

PS. Är jag lite spydig? Ja.

PS. År 2000 var vi 8 861 000 och i årsskiftet 2023 hela 10 545 300. Alltså de som är mantalsskrivna i Sverige. Det finns ju en del som inte finns i register.

Bild: från en drinkkurs.

Vilse bland persikor och vin.

Utvalda

Publicerat av

Men lite kan man väl dricka, sa patienten, den nyblivna modern som ammade barnet.
Hur lite? Häll det lilla i nappflaskan då och ge babyn, sa jag lite kallt.

Den eviga diskussionen om hur lite alkohol är lämpligt att ge ett foster och sedan en baby är i gång igen. Socialstyrelsen rekommenderar nu total avhållsamhet under graviditet och amning. Äntligen. Hoppas de avråder från alla andra droger också, de ”egna val” som en politiker förklarade sin inställning till sitt narkotikabruk.

Och sedan gick kändisen Wold ut och tyckte till. Lite, som en persika är inte farligt. Precis som en författare/barnexpert tidigare, nu död, sa att om jag mår bra mår fostret bra och hade vinglas bredvid. Lite kan väl inte skada. Nog var det svårt att avråda alkoholister att sluta supa efter det. En kändis visste bättre vad vi som arbetade på en mottagning för riskgraviditeter.

TV och Internet samt kvällstidningar påverkar dem som har svårt med egna val och andra också. Folk vill göra rätt.. Många litar på experter och det är gott så ganska ofta. Men experter som är kända bör väga sina ord med guldvåg. Ja eller nej, helst inget mittemellan som kan tolkas olika. Säg hellre; jag vet inte.

Hur lite är lite alkohol då? En persika, enligt Wold. Det låter ju betryggande. Men det finns otaliga studier hur alkohol och droger påverkar fostrets utveckling. Inte är de vuxna alkoholisterna så smarta och välmående heller. Narkotikamissbrukare hamnar ofta i tidig mindre trevlig död. Barn skall inte ha alkohol, oavsett om de är i magen, vid bröstet eller gnällande över att få bara lite till en skolavslutning.
(Jag struntar i hur mycket alkohol en persika jäser i magen, meningslös överkurs. Alkohol under en graviditet handlar inte om persikor, det handlar om att dricka eller inte dricka alkohol och skador på fostret.)

Dessutom är barn är olika redan i magen. Hur, vet du inte. Något tvillingstudium länge sedan visade att den ena tvillingen klarade sig medan den andra var alkoholskadad. Modern var alkoholist.

Jag misstänker att bland de barn som fått diagnosen ADHD eller andra bokstavskombinationer finns drog/alkoholskadade barn. Men ingen frågar modern hur det var åratals sedan när babyn än låg i magen. Kvinnor lever som män, vi är ju jämlika. I en graviditet och amning är ordet jämlikhet helt ute.

Ett foster samtycker inte till alkohol och droger som näring. Tyvärr finns ingen spärr mellan mor och foster. Det en gravid kvinna äter får även fostret.

Alkoholskador är oreparerbara. Tack vare barn är olika kan ingen säga exakt vart den skadliga alkohol gränsen går. Vem vill chansa? En sund blivande eller ammande mor orkar avstå från alkohol. Det finns ju alkoholfria varianter också i Systembolaget.

Lite alkohol är väldigt olika. Hade ett par som patienter vilka hade slutat supa och de var som ”Svenssons”. Nu, efter förlossning och avslutade amningsförsök, unnade de sig bara lite. Bara två glas vin till maten på fredag – lördag. Det lät väl bra efter gatuboende och nära döden abstinens?
Glasen drog en halv flaska. Så två glas var en helflaska. Det var bara lite.

Du som är gravid eller ammar. Unna dig en persika men inte alkohol. Det är säkrast så. Socialstyrelsen har fel ibland i alla sina rekommendationer men nu har de helt rätt.

Idag 20/6 läste jag att de nya rekommendationer om alkohol inte ska gälla amning. Experten Wold vann, rekommendation ändras. Det går inte exakt bevisa mängder och påverkan. Drick som du vill alltså lagom när du ammar. Varför ska kvinnor avstå, drick i jämlikhetens namn. Vad är lagom skiljer sig rejält bland oss. Så jag tycker att vill du dricka alkohol när du ammar ge alkoholen till babyn i nappflaskan. Det känns väl lagom.

Jag har kämpat i åratals i mitt arbete och föreläsningar för att foster och barn skall ha en alkoholfri zon, men så fel jag hade.

Bild från Vatikanmuseum.

Värdegrunder och verklighet.

Publicerat av

Ringklockan till demensavdelning var sönder. Ja, den var sönder redan i augusti mindes jag. Telefonnumret fungerade inte heller. Det var avstängt. Några besökare till kom och stod vid dörren. Vi ringde olika nummer men ingen svarade. Vi bankade faktiskt på dörren. Genom glasrutan såg vi några personer vandra framåt tillbaka i korridoren. En av dem försökte öppna dörren men  han var inte av personal. Till sist, efter 25 minuters väntan, besvärade vi avdelningen bredvid som släppte in oss.

Den personen, som var hela personalen då, kunde inte ett ord svenska. Inte engelska heller.

Jag skulle hämta min gubbe från korttidsboendet där han vistats i 12 dagar.  Nej, jag var inte på en nöjesresa utan till hjälp för en sjuk anhörig.

Gubben satt ensam vid matbordet med torkad mat och smält glass framför sig. Klockan var 13.35. Det var lunchen.

Jag matade honom med den smälta glassen så han skulle få något i sig. Sedan gick vi för att packa hans saker. Han höll på att tappa byxorna. De var hans nästan nya som hade suttit bra tolv dagar sedan.  Hade han tappat vikt?

Gubben äter uselt. De senaste månaderna hade jag hållit en minutiös matordning med hjälp av en dietist (äntligen fick jag hjälp av en dietist!) och han gick till och med upp 800 gram. Nu var det tydligt förlorat. Demens och mat är en svår kombination som kräver omsorg och tålamod. Någon måste orka uppmuntra den ovillige att äta. Eller mata som man gör med små barn. Och hålla koll vad som verkligen äts upp. Om det är för lite räddar näringsdryck eller proteinpudding dagen.

Socialstyrelsen kom just med nya förslag till att förbättra de hemmaboende dementa personers mathållning. Hemtjänsten skall vara hos den dementa och skapa en bra matsituation i dennes hem.

Det innebär att när hemtjänstpersonalen kommer på besök så ska en så ordinär, trygg och lugn måltidssituation som möjligt skapas – vilket kräver mer tid. Det innebär att personalen får möjlighet att hinna sitta ner och samtala vilket skapar en socialt lustfylld situation men det ger också möjlighet för personalen att ha bättre koll på om personerna verkligen äter ordentligt.

Vart tar man den personalen? Med vilka pengar? Äldreomsorg osthyvlas ju i varje kommun. Nyss la man ner servicehusen här och omvandlade de till något annat enklare. Bara ett exempel. Gäller matordningen på boenden också? Var hans matsituation undantagsfall? Såg inte ut så när han höll i sina för stora byxor.

Som tur hade han hängslen i skåpet.

Jag tog honom i handen och huden kändes som papper. Uttorkad? Det räcker inte att tro den demente dricker, man måste ge ett glas i handen. Jag ville tömma hans kateter innan vi gick så jag tog honom till toaletten. Kateterpåsen gick inte att tömma, det rann inte ut något för pisset var som geléklumpar.  Jag kastade påsen och tog en ny. Hur katetern var fastsatt såg märkligt ut. Någon hade inte bytt en trasig hållare utan tejpat den över med en lager tejp. (Det var plågsamt att ta bort allt.) Nya hållare låg väl synligt i toaletten. Jag brukade  ju lämna allt som behövdes om jag lämnade honom till tillfällig boende. Det händer inte ofta att jag anlitar korttidsvård.

Nu fattades ordet vård. Jag började bli grinig. Det fanns ingen att prata med och vad skulle det hjälpa? När anhöriga klagar är det ju gnäll.

Mailade dotterdoktorn och hon föreslog att vi skulle åka till Akuten för att få en dokumentation. Det med urinklumpar var katastrofalt.  Jag funderade en sekund att faktiskt åka till Akuten för att få hans kondition bekräftad men han var så orkeslös att vi åkte bara hem. Väntetiderna avskräckte. Fel av mig?

Jag har ångest. Jag har ju sökt heltidsvård för honom från mars. Efter nära sju år som anhörigvårdare vill jag ha lite eget liv också. De 20 timmar i månaden jag kan ha för egen del är inget liv. De räcker bara till träning och promenad eller för att handla mat.

Kommunen har nekat honom den platsen vi anhöriga vill ha. Det boendet ligger i en annan kommun. De skriver att hans behov fylls av de egna kommunala boendena. Jag tvivlar  starkt på det.  Min erfarenhet säger att det är oftast förvaring.

Men ingen skugga må falla på personalen. Man kan inte göra mer än man hinner och är kunnig till.