59 dagars segling utan land under fötterna

Idag kom Icebreaker och Tommy till Horta. 37 dagar tog det för Columbus att segla från Kanarieöarna till Bahamas, Tommy har hållit på 59 dagar från Ascension till Horta Azorerna och slår Columbus både med tid och sträcka. Columbus seglade mot okänt land, Tommy däremot har de instrument man behöver för att veta på vilken prick på havet man är. Vind däremot går inte att styra. Att vara utan motor – i detta fall utan propell – och utan vind gör seglingen till mycket saktgående historia. Blåser det inte kommer man ingenvart högst driver med strömmen hit och dit.

Den senaste månaden har vinden strejkat. Sista veckan var väldigt lungt. Ingen vind eller pustar åt fel håll och biffen och ölet i hamnen har nog varit som en hägring.

( Columbus 3240 M och Tommy 3500 M = 6000 och 6500 km)

http://blogg.syib.se/?p=484

Snart på torra land?

bild:dagens väder på Atlanten

Seglaren har varit till havs sedan början februari med start i Argentina,  stopp på Falkland, Sant Helena och Ascension. Nästa land är Horta Azorerna. Han seglar. Han seglar verkligen eftersom propellern har kollapsat i en storm och motorn går inte att använda för färden. Men Kunde Columbus och de andra tidiga upptäcks resarna segla jorden runt med segelkraft så varför inte han? På Horta väntar kanske en ny propell. Kanske, för det åker en propell till runt i världen utan att hitta till rätt adress.

Ja, vad har man för adress på havet? Senast var det N 23.20 W 33.35  den 12. juni men det stämmer inte längre för dagarna går och ibland är vinden gynnsam. Med satellittelefon, AIS, GPS, dator, solceller och andra attiraljer som hjälp går färden mot eller med vinden, ibland kryssande eller total stiltje. Alla dessa tekniska finesser Columbus inte ens kunde drömma om när han tittade på stjärnorna och försökte gissa vart han befann sig.

Varför seglar man ensam bara för färdens skull? Varför bestiger man höga berg? Nyss rodde några över Stilla havet. Vissa simmar över Atlanten och rekord efter rekord slås av dem som måste vinna över sig själv. Ofta är döden med som insats. Vi är sannerligen olika. Från de trygga 8 -5 jobbare vilka slå på TVn och sedan är nöjda till sensational seekers  som måste vara på havet eller åtminstone på en fjälltopp, satsa på omöjliga forskningsprojekt eller lösa gåtor för att känna livet pulsera en stund.

Äventyr är  också ett ord som drabbats av inflation. Sök bara på ordet så får du de mest konstiga svar. Seglaren kan nog räknas till de riktiga äventyrarna, speciellt när han inte kunde segla när båten Icebreaker inköptes. Men med träning på plats – havet i detta fall – kan man lära sig mycket, oavsett vad det gäller. Envishet ger ofta kunskap.

 

30 dagar till havs

Tommy Seglaren startade i Argentina, kom till Falklandsöarna efter stormig överfart, stannade på land några dagar och befinner sig nu någonstans förbi Tristan da Cunha. Han har varit 30 dagar till havs utan att sätta fötterna på land. Båten Icebreaker har lidit en del förluster, som trasig propell. Utan den går motorn inte att använda som hjälp. Det är miljövänlig segling som gäller hela havet. Om cirka två veckor kan han sätta fötterna på marken på St. Helena och därefter blir det segling vidare till Ascension där det finns en flygplats och en ny propell väntar. Öarna på Atlanten går inte så lätt att nå med posten.

Här hemma är rutinen: mail kollas som den första på morgonen, därefter seglarvädret. Vi lever med honom i tanken. När stormarna går och vi inte hör något stiger oron.  Jag har vant mig med osäkerheten, läser väderleken och inbillar mig att jag vet hur han har det. Ser på molnen på Google Earth och antar om det regnar eller inte. Fast det mesta är bara inbillning, havet är för stort för att rymmas på en laptopskärm.

http://blogg.syib.se/