Rom – som att promenera i en historiebok med en glass i handen.

Barnbarnet och jag har gjort en resa till Rom. Det var hennes första och min tredje. Jag ville gärna ge henne en bit av Europas historia – kanske av världens – eftersom kejsartidens Rom var ett imperium innefattande en stor del av den kända världen. Men det viktigaste var att tillbringa lite kvalitetstid med bara ett av barnbarnen, få del i hennes liv som redan nu härskas av Internet, media i alla former och även framtidsdrömmar. Då är det perfekt att bringa lite hårda ruiner, otroliga konstverk, historiska händelser och kyrkans stillhet i livet. Det sistnämnda var svårt. Turisterna uppför sig som om de vore på ishockeymatch mellan Finland och Sverige. Även i Sixtinska kapellet kunde folk inte vara tysta, inte låta sina kameror vara, trots massor med information utanför och vakter vilka desperata ropade silencio på 5 språk.

I Rom trängs historien på överallt. De stora sevärdheterna som Colosseum tävlar med de mindre lik några pelare som skymtar i nyare husvägg. Kejsarnas tid är överallt närvarande som Largo di Torre Argentina med rester av tempel och teater där Julius Caesar mördades 44 f.kr och där hemlösa katter nu härskar. Eller den stora sevärdheten Colosseum, påbörjad av Vespasianus 72 e.kr och invigd med 100 festdagar år 80 av hans som Titus. Arenan hade plats för 70 000 människor vilka förlustade sig med att titta på gladiatorer och 5000 djur som dödades i festspelen. Ingen naturvård där inte. Inte heller jämlikhet var uppfunnet utan de vanliga kvinnorna fick sitta längst upp för sig. Colosseum står kvar, dock rufsad av åren, bränder och jordbävning. Hur många av våra byggnader står kvar om 2000 år?

Innesluten av Rom finns världens minsta stat Vatikanen med katolska kyrkans maktcentrum där en viss lutning för enklare liv och anpassning till världens ekonomiska tillstånd kan kanske skönjas med en jesuit på påvestolen. Där finns gräddan av världens konst med Sixtinska kapellet som höjdpunkt. Michelangelo Buonarroti arbetade i fyra år med själva taket som invigdes 1512. Sedan återstod altarväggen med domedagen med de nakna kropparna vilka senare fick ”byxor” när den moraliska paniken slog till.

Peterskyrkan anses vara som en konstens fulländning, även där hade Michelangelo sin del i kyrkans utformning. Byggarbetena pågick från1506 till 1626, då kyrkan invigdes men även efteråt skedde förändringar och tillbyggen. Vår drottning Kristina har sin grav i kyrkan. Så det var en liten lektion av svensk historia. Den är den mest besökta kyrkan i världen. Köerna ringlar runt piazzan som i sig är ett mästerverk. Vi stod bara en timme och femton minuter i kön!

Att få en uppfattning om Roms rikedomar på några få dagar är omöjligt. Man måste välja. Vad vill en 11 åring se och göra i Rom? Colosseum, Largo di Torre Argentina med katterna, lite ruiner, Pantheon, St Peterskyrkan, del av Vatikan- museet med Sixtinska kapellet, fontäner med di Trevi, broar, Spanska trappan och bara man går på gatorna stöter man ju på vyer av maffiga hus och rester av historiens gång. Det gäller att bo strategiskt. Vi bodde vid Piazza Navona, där restaurangerna står i rad omkring det som var en sportarena under kejsartiden.

Vi glömde inte pizzan, pastan och glassen! Inte heller några böcker till bokslukaren och ett Colosseum – fast mindre – till akvariet. Ville hon återvända? Barnbarnet slängde tre slantar i Fontana di Trevi för säkerhets skull.

Bilder: Staty på hotellet, utsikt från hotellets terrass och lite glass.

På Cypern utan tiggarstav

Vi har återvänt från vår resa till Cypern vilket var mitt livs första charterresa. Visst, har köpt överbliven plats på charterflyget förut men nu var det hela paketet med all inklusive i en semesterby anpassad för nordiska turister med pooler, stränder med solstolar, barnklubbar, massor av mat, underhållning, barer och tjänstvillig personal. Helt OK semester när man reser med fem mindre barn, vilka längtar efter bad och sol. Callisto i Ayia Napa kan rekommenderas som familjesemester. När alla är som russin efter övermåtta av bad kan man besöka staden med gammalt nunnekloster och kyrka samt äta glass i hamnen. Det var roligt att göra något med barnbarnen som de gillade och förhoppningsvis minns även senare.

Däremot var stränderna och vattnet inte rent. Det flög små öar av skräp i havet. Att människan är så skräpigt djur visste jag innan men nu blev jag sur eftersom Cypern ståtar med Europas renaste badvatten. Hur illa var det på andra ställen?

Om Cyperns problem med ekonomi fick vi också en bild av. Cypernborna betalar knappt skatt. De normala inkomsterna under 18-19 000 € (tror jag det var) är skattebefriade och sjukvården var ”gratis” = avgiftsfri. Det var någon här hemma som tyckte att det var häftigt att betala skatt (hon kompenserade sin skatteinbetalning med stöld) men det är faktiskt skatten som betalar både skolorna, sjukvården och de transfereringar vi i Sverige så generöst betalar. Även om stödåtgärderna riktar sig mot att rädda banker måste dessa länder som hänger i bidragskön börja fundera vem ska betala skatt och varför.

Klyftan och oron mellan cyprioter och turkar var tydlig. Även guiden uttryckte sina närapå rasistiska åsikter om turkar som ockuperade landet och sin egen rädsla för dem. Turkarna var ”bad boys” vilket kändes obehagligt. Oroligheter mellan folkslag har vi liksom nog av i Mellanöstern, gamla Jugoslavien, ja, lite här och var.

Nu var det visst farligt med All inclusive också. Vilken tur att vi hade med oss lagom smala barn. Att själv be om glass och dricka såg vi som bra  träning på engelska!

Nu är semestern bara en massa bilder att sortera. Ja, som pensionär har man ju ingen semester men kanske kan jag räkna detta som kompensation för alla de semestrar jag arbetat extra för ekonomins skull. Inte för att det var häftigt att betala skatt utan för att få ihop ekonomin som lågbetald akademiker med studieskuld.

Jag ska gå MT Blancleden i september. Då blir det min typ av semester. Inga brända ryggar och salt i håret, bara träningsvärk. Tält och torrfoder. Låter som ett nedköp, eller …