Kategoriarkiv: iniskogen

Iniskogen/vandra

Att tävla om presidentposten i USA är…

Publicerat av

När vi hade påskmiddag i år hemma hos mig pratade vi om USA valet och vi hade väldigt olika åsikter om de inblandade personerna. Jag sa att Trump vinner om inte någon skjuter honom. Kändes inte så bra idag när jag satt på datorn.

Presidentkampen i USA är i en ny fas. Mordförsök på Trump, en anhängare död och några skadade. Förövaren, en ung man, skjuten till döds.

Det finns för mycket vapen i gång och för många galna människor. Skulden till mordförsöket och polisens agerande kommer att diskuteras länge. Det ser ut som om politik har blivit mer och mer våldsamt, inte bara i vapen utan i ord. Att vara president är faktiskt ett farligt yrke om vi tänker i procent. Fyra amerikanska presidenter har hittills mördats i tjänst och två har utsatts för mordförsök och nu en presidentkandidat är skjuten.

Jag tror att USA får vara glada över att Trump klarade sig. Trump promenerade ut snart från sjukhuset till synes oskadd. Om inte, kunde situationen explodera? Ingenting säger att årets valkampanj är lugnt efter detta.

Det är inget liv på en räkmacka att vara en amerikansk politiker. Känslorna och intresset är nog mer i svallning där än här i Sverige då vi knappt bryr oss om våra politiker. Vinden vänder snabbt i USA. De som hurrade för Biden några veckor sedan, försöker sparka honom idag.  Åtalen mot Trump, det där bokföringsbrottet menar jag, är nog ointressant för anhängarna. Skitsnack om det ena och andra. Att vara en framstående politiker gör en till måltavla för hot, förakt, beundran, ivriga jurister och kräver ett oerhört tålmodigt sinne för att överleva.

Ingen annan politiker än Trump har fått så många nedsättande ord från massmedia. Finns inte en etikett av ondska som inte är använt . Inte ens Putin får sådana tillmälen. Svensk press inte undantagen.Till sist tror någon på allt och skjuter, .

Kan bara beundra den oförtröttlige Trump. Patriot. Som lyckas stå på sig. Och det har väldigt lite med partipolitik att göra. Skillnaden mellan de två tävlande  partier och hur de styr landet är inte så stor som massmedian låtsas. Presidentval är personval. Kan du inte elda massorna blir du en förlorade. Det finns alltid andra som står i kön.

Kommersen var i gång nästan lika fort som själva skjutningen. Bild av det hända på en T-shirt och text “Fight! Fight! Fight!” eller  ”shooting makes me stronger” finns redan att köpa. Smaklöst?

Missa aldrig en bra business. Detta är USA. Kina hakade snabbt på.

Fortsättning följer. Trump får skynda på med sitt vice val. Det måste också bli en som inte rasar ihop om kulorna viner utan lyfter handen. Men min gissning är att valet är avgjort om inte någon skjuter igen och lyckas. Trump backar inte. Kanske inte Biden heller? Känns som Försöken att ersätta Biden dog ut.

Andra åsikter? Var inte blyg om du gillar Biden. Och du kan lägga själv till passande ord i rubriken!

Bevare oss bara från Bidens vicepresident.

Uppdatering15/7 kl 21 Trumps vicepresident blev senator JD Vance från Ohio.

När jag läser om hans livshistoria och utbildning känns det som ett bra val. Gissade faktiskt på honom idag när jag läste mer om alla kandidaterna. En fötterna på jorden person.

Bild från någonstans på Internet, tagen minuten efter skjutningen.

En tältnatt i skogen.

Publicerat av

Vi fick trängas I tältet. Det var ett enmanstält dock tillräckligt om vi låg stilla och ställde ryggsäckarna i absiden. Jag vågade inte vända mig så jag inte skulle väcka barnet som sov bredvid mig.

Vi, en tjej på 10 år och jag hade vandrat cirka fem kilometer  genom skogen till en plats vid en sjö. Före starten gick vi genom regler. Inte springa. Inte skrika och skrämma eventuella djur. Följa ledmarkeringen. Säga till om behov av paus. Vissla bara när det är nödvändigt.

Visselpipan var dock för rolig för att användas bara vid nöd för någon nödsituation kom ju inte.

Vädret var perfekt. Folktomt vid sjön där vi hittade en bra tältplats. Nästan inga mygg. Vi lagade mat, potatismos och korv. Satt upp tältet. Plockade blåbär. Kastade smörgås som inte gick så bra. Stenarna var för grova. Men en gång lyckades det. Tittade runt. Plockade mera blåbär. Namngav träden omkring oss.

Nej, trädnamn hade hon inte lärt i skolan. Naturen omkring oss trängs inte i läroplanen. Många stadsbarn är naturnoviser. Vissa kommer aldrig utanför asfalten.

Jag tältade dock med en scout. En bra hobby. En scout är en kunskapare.

Kex och varm choklad före sovsäcken.

Dagen efter fortsatte vi fyra nya kilometer längs markerade stigar mot en parkering där vi skulle hämtas från turen. Himlen mörknade, vi satt oss under tak på rastplatsen. Vi pumpade upp vatten med en gammal gårdspump. Kokade nudlar. Ösregn och åska avslutade vår tur. .

Nu är det sommar och många föräldrar har semester. Vad ska vi göra med barnen så de inte sitter hela dagarna vid skärmen? Alla reser inte till badorter. Alla har inte råd med häftiga semestrar ute i Världen. Alla äger inte en sommarstuga. Men något borde vi göra som avviker från vardagen. Barn – speciellt de som lever i asfalten – behöver grönska, träd, fågelsång och en stig att gå på.

Ta en tur till skogen med barnen.

Det behövs ingen topputrustning. Du behöver inte ens ett kök med dig. Frys in smörgåsar och korv, de håller sedan en kort tur. Hett vatten i termos för din kaffe. Grilla korv på eldplatser. Vill ni övernatta? Har du inte ett tält använd vindskydd. Det finns ca 3000 vindskydd i Sverige. Tja, mygg kanske, då är det inte så kul. Men trots alla varningar om hemsk myggsommar har jag bara några bett. Mygg älskar mig.

Eller gör dagsturer till naturen. Picknick är något alla barn älskar. När kvällen kommer kan du som förälder känna frid och glädje. Du har gett något värdefullt till dina barn: en stund i naturen. Försök att lämna mobilerna hemma, utom din. Det är inte mycket uppmuntrande som händer i Världen. Vi kan gott slippa Internet en stund.

Låter jag för naturromantiskt och optimistisk? Inte alls. De gånger jag har vandrat och tältat med barn har varit glada, lite spännande dagar. Idag i vår Internetvärld är det rent av exklusivt att besöka naturen i live, inte bara på en skärm.

https://vindskyddskartan.se/sv/

Sommarvandring i Sörmland.

Publicerat av

Ett urvrål väckte mig på natten. Jag trevade efter mobilen, klockan var 3,30. Sedan försökte jag kravla ur sovsäcken och ut ur tältet. Vrålet fortsatte. Hade jag valt fel tältplats? Jag tittade runt. Vrålet avlägsnade sig, hördes mindre och mindre för att försvinna i natten. Vad var det? Det var en älg utan sångförmåga.

Natt? Solen var på väg upp.

En liten fyra dagars och 60 kilometers runda. Etapper; 37 – 41 och 37:1 och 37:2 med gruvrundan i Koppartorp och någon avvikelse. Det var varmt, upp till +27C men det fanns ibland skugga.

Leden längs havet är upp och ner, upp till en klippa, ner igen och den erbjuder hård benträning och ibland en skuggsida. Kaffeplatser vid havet. Tältning med sjöfågelskrik. Stora fraktbåtar vilka transporterar mat och varor vi behöver och inte tillverkar här hemma.

Ängar med blommor och fästingar. Väldigt få mygg. Tidningarna har ju hotat med myggsommar men de hade nog försvunnit annanstans än just den biten av Sörmland.

Ledbitarna 37:1 och 37:2 är bland gruvlämningar. Du har fötterna i historien, Sveriges väg till ekonomisk framgång. Midsommar diskuterade vi – bland annat – den stora skillnaden i ekonomisk framgång i olika länder med olika religioner. Att få låna pengar och starta företag var avgörande i Europa.

Banksystemet bidrog till framsteg. 1656 öppnades Sveriges första bank. Men system att förvara andras medel har funnits 2000 år före Kristus. Det riktiga banksystemet startades i Venedig 1157, det att ge ut kredit. Läs om bankhistoria, det är grundläggande för den västerländska ekonomin.  (Strunta nu i de nuvarande problem som penningtvätt, mm som har förändrat banksystemet inte bara till ett lönekonto utan även till de kriminellas kassako.)

https://finanshistoria.n.nu/banker

Bild: Kärrgruvan är idag vattenfylld.

Men det viktigaste var arbetarna, de som hackade och sprängde fram malmen i gruvorna. Bönderna som försåg folket med mat. Uppfinnarna vilka kom med underlättande maskiner som spreds till Världen. Kvinnorna vilka skötte självhushållet, hemmets odlingar och barnaskaran. Många av kvinnorna arbetade även utanför hemmet och de äldre barnen fick ta ansvar. Arbete och Gudstro var det som styrde livet.

Fliten, viljan och arbetsstolthet. Att göra sitt, inte vänta på att andra försörjer en.

Ja, undantag finns alltid men fliten är, var, utmärkande för nordbor. Fattigvård fanns, det var inte vår tids bidragssystem precis.

Jag tror att klimatet har också gjort sitt. I Norden behövs bättre bostäder i vinterkylan.

De som arbetade och de som vågade satsa pengar var skaparna av Sveriges framgång. Nu gick jag på resterna av gruvnäringen i de sörmländska skogarna.

Det var en ensam vandring. Jag menar att det fanns inga andra som hade gett sig ut. Tomt. Tyst Men vid Dragsberget träffade jag en yngre man på vandring. Han hade inte sett någon sedan starten i Nyköping.

Tyckte folk att det var för varmt? Vatten? Just på de sträckorna finns två vattenkranar med kommunalt vatten. Såg också flaskor med vatten avsedda för vandrare vid ett hus . Snällt.

Ingen större fart utan många pauser liggande under ett träd.  Lyssnande på fågelsång. Se humlan att söka nektar. Blommor, döda träd, gräs som vajar i vinden. Den där känslan into the Wild.

Om den förra vandringen bland gruvor:

En ask tändstickor och vandring längs gruvor och kolarkojor.

Koppartorps gruvby:

Koppargruvorna vid Koppartorp har brutits sedan 1400-talet, Kopparverkets storhetstid inföll i slutet av 1700- och början av 1800-talet I slutet av 1700-talet fanns 160 gruvarbetare. Förutom koppar utvanns även kobolt.

Kärrgruvan var i bruk från 1786 till 1894. Arbetarna bodde på plats i hus med spiselrum och matkällare.

Bergsbruk stod vid 1700 talets mitt 75% av exporten i Sverige. Då fanns ca 350 järnbruk samt koppar och silverbruk.

År 2000 var de fast bosatta i Koppartorp 57 personer. Småort i Nyköpings kommen.

Den sommaren ”uppfann” jag iste.

Publicerat av

I början – 60 talet arbetade jag i en fin restaurang, en med vita dukar och servitörerna hade vita handskar. Det var ett av mina första jobb i Sverige. Idag är det en självservering även om det finns en festvåning kvar.

Centrum för köket var damen som förestod kaffekokning och kakor. Hon var en fyllig, äldre dam som hade arbetat där sitt vuxna liv. Hon tog mig i sina vingars skugga. När hon behövde mig kunde inte husfrun säga något. Kaffe var en viktig del av matupplevelsen och skulle serveras med stil. Det dukades fram på en bricka med liten vit duk.

Den sommaren var varm. Kaffedrickande gick neråt på de varma dagarna. Jag hade läst i någon utländsk tidning om iste. Kunde vi prova, frågade jag damen. Hon sa ja. Vi provade olika varianter, med en citronskiva, kanske apelsinbit eller ett körsbär i glaset. Hur många isbitar? Vilken mängd socker? Det var inte än olämplig matvara, sockret alltså. Så klart sugrör. Smal eller tjock? De är också olämpliga idag. Vi provade vilket glas vore lämpligast. Jag jobbade på och damen provade. Andra som jobbade tog gärna ett glas.Till sist hade vi en bra blandning, i ett högt glas och iste infördes på matsedeln. Någon högre upp prissatte drickat.

Jag gjorde iste hela den varma sommaren. Utöver dukningar och blomsterarrangemang till de finare beställningsmiddagar. Jag ryckte in när diskaren inte kom. Han hade nog en baksmälla. Just disk sköttes ofta av personer som hade svårt på arbetsmarknaden. De avlönades per dag.

Jag tjänade sämre än i en fabrik men maten var gratis. Miljön passade mig. Så många livshistorien, så många dramer, så många människor i sökan efter den ultimata krogen att arbeta i. Nu köper du iste färdig i en aseptisk förpackning. Inte jag förstås som var isteflickan en sommar länge sedan.