Kategoriarkiv: iniskogen

Iniskogen/vandra

En vandring i svensk sommarvärme.

Publicerat av
1

Himlen var knallblå. Inte en vindpust. Jag travade motvilligt på den nästan igenvuxna kraftledningsgatan. Det var varken vackert eller roligt. Det var varmt. Min termometer visade +28C. Vattnet var nästan slut. Det smakade illa. Jag hade fått rena sjövatten eftersom vattenkällan var tom.

Jag snavade på en stock gömd i gräset. Där låg jag och hade noll lust att gå upp. Jag släppte ryggsäcken och kravlade under en buske.

Där låg jag och fräste ilsket för mig själv: hur kunde du välja den här veckan att gå från Katrineholm till Norrköping! Såg du inte väderleksrapporten alls!

Jag kände mig trött oh olustig. Jag som alltid gladdes åt en vandring. Var jag ens på rätt led? Ibland var Sörmlandsleden markerad på olika sätt. Så usel kunde väl leden inte vara!

Det var den och värre sträcka väntade om någon dag.

Jag låg där en bra stund. Jag kände mig gammal och trött på ett mindre bra sätt. Led jag verkligen av värmen eller var jag bara slö? Jag hade ju gått i ökenvärmen i flera veckor 2018. Varje dag som bastu mitt på dan. Men nu däckade jag i lägre värme.
Det var åldern, bara att erkänna. Gamla människor tål värme sämre. Inte drack jag vatten heller som jag borde.

Ryckte upp mig sedan och fortsatte. En vattenkälla dök upp. Soppa och kaffe. Då siktade jag mig till en gammal tältplats vid Viggaren.

På morgonen låg åska i luften. Regnet kom när jag hade gått en timme. Jag satt mig under en gran. Regnet var varmt, som en dusch. Jag satt på kaffe.

Under granen kändes det som “into the wild”. Ljudet av regndroppar, en fågel, lite vind och mullret av åskan längre bort.

Jag fortsatte I regnet. Luften var så varm att allt torkade lika fort som det blev blött.

Den bästa stunden under en vandring är för mig skymningen. Jag sätter upp tältet. Lagar mat. Lyssnar på när tystnaden lägger sig. Konturerna av omgivningen sjunker sakta till mörkret. Det är bara jag och mitt tält. Världen känns fredlig och vacker i det svaga månskenet. En så falsk bild men… jag känner frid.

Nej, det var inget trängsel mellan Katrineholm – Norrköping på Sörmlandsleden. Träffade två personer från Barcelona och en från Wien. Samtal om turismen, om Barcelona, vår möjlighet att resa och se annat men även de stora nackdelarna när turismen blir ett trängsel och sliter sönder människors tillvaro med höjda priser och liknar rent av invasion. Om våra Regeringar. Lite skratt om de nog så tokiga besluten. Vad ger livet en mening? Hur rensar vi huvudet av allt onödigt? När känner vi oss på rätt plats? Är det kanske den där stunden då naturen omfamnar oss och alla sorger känns försvinna.

Jag kom till Kolmården för att ta tåget hem. Nej, jag besökte inte djurparken, jag tycker inte om djur i bur. På den tomma tågstationen försökte jag köpa en biljett. Inget Internet. Fick vända mig till sonen i Stockholm. Internet är fantastiskt när det finns oh fungerar.

Tåg var försenade. Som vanligt.


PS. SJ:s vd Monica Lingegård tvingas lämna sitt jobb den 1 mars nästa år, Hon har arbetsplikt under sin sex månader långa uppsägningstid, men får efter det en fallskärm på 6,6 miljoner kronor motsvarande 12 månadslöner.

Etapper 27 – 32 samt 32:2. Bitar av etapp 31 vid Åboravinen är ogenomtränglig på grund av granbarkborre /fallna träd.

Bilder: Kokärrets Naturreservat, tältning på leden etapp 31.

En kyrka på väg…

Publicerat av

Flytten från Gud till kapitalet har skett länge sedan, kanske främst med kvinnornas inträde till allmän arbetsmarknad. I kampen mellan pengarna och Gud är Gud förlorade.

När pengar och produktion behöver mer ytan får även kyrkor fötter.

Det pågår en udda händelse I TV just nu. Kirunas kyrka rullar genom Kiruna till en ny plats för att ge yta för gruvan. Sakta rör sig kyrkan som ett magisk monster till en ny boplats.

Kiruna räknar år 1900 som sitt födelseår. Staden grundades av LKAB:s första disponent Hjalmar Lundbohm, en geolog med ett kulturellt intresse. Kiruna skulle bli ett mönstersamhälle. Men Kiruna är ett gruvsamhälle med faktum att gruvan är den som beslutar I stadens styre. LKAB bildade staden och äger den I princip oh praktik. När gruvan behöver mer plats rör sig allt, människor, hus och nu även kyrkan.

En kyrka får maka på sig för kapitalet. Bokstavligen. Den hindrar LKAB gruvans utbredning. Så kyrkan fraktas iväg till en ny plats på några specialbyggda fordon. Många av husen I Kiruna är redan flyttade eller rivna och nya har byggts.

Det är en stor symbolik I flytten. Rangordningen klargörs. Först pengar, sedan människor och kanske kyrkan. Helgedomar får flyttas. Gravar likaså. Att skända de döda är tillåtet när kapitalet behöver mark. Moral och lagar är alltid tänjbar när de stora pengarna talar. Men, ändå, det känns tidsenligt att kyrkan får maka på sig. Gruvan ger livsvillkoren, maten, skattepengarna och framtiden. Kyrkan ger ceremonier några gånger i livet.

I Kirunas fall är kyrkan som nu rör på sig också Sveriges vackraste byggnad att titta på.

Kiruna kyrka är omröstat som Sveriges vackraste byggnad av de byggnader uppförda före 1950. Klockstapeln byggdes först 1907 och själva kyrkan mellan 1909 och 1912. Den är ritad av arkitekten Gustaf Wickman. Dess unika utseende har inspirerats av de norska stavkyrkorna. Byggnaden har en nationalromantisk känsla. Altartavlan är målad 1912 av Prins Eugen. På kyrkans takfall står 12 förgyllda 2 meter höga och 250 kg tunga skulpturer, utförda av Christian Eriksson och gjutna i brons. De framställer människor i olika sinnestillstånd: Kyrkan har stått i en naturpark nära Kiruna gamla centrum fram till idag.

Bygget kostade då 270.000 kronor.

Kyrkan är en gåva från LKAB till församlingen.

Behovet av kyrkor minskar. Flera församlingshem och små kyrkor har blivit något annat. Bostäder, även moskéer eller kanske affärsverksamhet. Många kyrkor står tomma under stor del av året. Inte ens skolavslutningar firas längre där för de kan ju vara otillåten religiös påverkan i stället en kulturyttring som vi trodde.

Kyrkans medlemsantal krymper. Den finner illa sin plats i det moderna pengasamhället. Människan litar mer på sig själv och Samhällets resurser än någon osynlig makt. Religion tampas med sin plats I livet. Kyrkan är en rik maktfaktor som I stort lever sitt eget liv, inte alltid bland de som skulle behöva hjälp. Inte ser jag fördömande på slakten av kristna I Mellanöstern – Afrika som ett exempel av utebliven reaktion.

Det är så mycket annat som pågår och finns att välja på idag för dagens människor. men vid stora kriser är kyrkan full.

Fast – jag misstänker – Internet ta mycket av tiden. Kanske det kan räknas som någon typ av tro nu mera.

1973 var 95,2% av svenskar medlemmar I kyrkan, är 2022 har antalet minskat till 52,8%. Minskningen accederade efter år 2000 ungefär. Dels beror det på ointresse, inget behov att tillhöra kyrkan och betala för dem. En stor del av befolkningen hör också idag till andra religioner, islam är en framväxande församling. Var och en beskattas dock av kyrkan genom begravningsavgift.

Jag har sett på SVT en gång sedan 2018. Men då hade SVT städat bort det jag ville se, en presentation a Thomas Nydahls bok: Sedan möttes vi I Paris breven från Anne Marie Berglund. (2021) Nydahl passade nog inte in I SVT s vänstergäng.

Så det är andra gången jag sätter på SVT. Så pass nyfiken var jag. SVT är långt från neutralitet så jag läser hellre nyheter mest på engelska på nätet och låter de luta åt höger. Jag vill ha TV modell BBC. En nyhetskanal som går hela dygnet och lämnar dumprogram som gifta vid första ögonblicket och serier som går på andra kanaler till betalTV. Men SVT kräver betalt per skatt. Vi alla får bidra.

Det har gått bra för LKAB. Kruxet är malmbanan. Nog har även jag suttit I Murjek ett par gånger I väntan på tåget som inte kommer eftersom malmtåget hade vält. Tågtrafiken är illa skött speciellt I norr. Igår satt jag dock och väntade på tåget i Norrköping, något fel var det igen. Ja, kan inte LKAB lägga lite av sina miljarder till ny bana från Kiruna till Narvik, bara så en tanke.

Nu rullar kyrkan sakta mot en ny plats. Hoppas den inte behöver flyttas igen. Så här vid klockan 14.00 har allt gått väl. Den är mer än halvvägs.

En tidsbild om något.

https://www.affarsvarlden.se/artikel/lkab-okar-omsattning-och-vinst

LKABs resultatet efter skatt blev 2 776 miljoner kronor (1 743), en ökning med 59,3 procent mot föregående år.

https://lkab.com/vilka-vi-ar/en-historia-om-lkab

Kiruna kyrka

Även de döda flyttas

PS. Det sägs att kyrk- flytten går på en halv miljard. Vad får kirunaborna för pengarna är en intressant fråga. LKAB betalar.

Och så läser vi:

https://www.aftonbladet.se/kultur/a/wgWlr4/kiruna-kyrka-flyttas-jari-soyrinki

PS. Bilderna från TV2, fotat från rutan.

Datorer och nervsammanbrott? Sant?

Publicerat av

Jag ville kasta datorn ut genom fönster men det blev bara en tanke. Jag är inte den aggressivt agerande typen.

Nästan alla I Sverige har tillgång till en dator, Ungefär 96% a hushållen har en dator. Idag är det nästan omöjligt att klara sig utan. Att betala räkningar är smått omöjligt utan Internetbank. I veckan las det ner två affärer I mitt centrum, konkurs, och vill man nu handla hos dem är det Internetköp som gäller. Ofta är det enklare att handla på Internet än springa runt I affärer.

Men ve om datorn inte fungerar.

Här sitter jag med tre datorer.

Men ingen fungerar till fullo.

Den äldsta är Fujitsu Lifebook A serie som kom 2010. Då byttes min stationära dator till laptop. Vilket lyft. Jag fick den som present från min dotter.

Den har aldrig krånglat. Den är en riktig trotjänare. Nu är några av tangenterna trasiga, de skriver lite som de vill. Microsoft kommer dock att upphöra programuppdateringar från Windows Update, teknisk hjälp eller säkerhetskorrigeringar för Windows 10 den 14 oktober 2025. Då kommer trotjänaren att sakta sluta fungera. Den går inte att uppdatera till Windows 11 och som sagt den skriver illa.

Jag fick en ny modernare dator som present från min son. Fujitsu gav plats till en riktigt trevlig sak. Men skärmen slutade fungera efter ca fem år, svart skärm har väl de flesta hört talas om. Trots åtskilliga reparationer gav den upp under våren. Jag gillade verkligen den, så det var lite sorgligt. Jag hämtade igen Fujitsun och började använda den.

Men igår när jag äntligen skulle flytta datorn med sin svarta skärm iväg mot klädkammaren startade den av sig själv. Det var riktigt kymigt. Men det höll bara I två timmar oh sedan slocknade den.

Så en ny dator har varit ett prioriterat köp. Sex veckor sedan köpte jag en ny, inte alltför dyr men inte den billigaste heller. Så klart läste jag recensioner. En expert startade den för mig, flyttade allt in i den nya datorn som mina bilder och allt borde vara bara toppen.

Inte. Fem veckor senare var skärmen svart. Den ville inte starta. Efter en halvtimme dök datorns logga upp. Efter ytterligare halvtimme kom texten förbereder automatisk reparation. Jag väntade. Efter en timme till sa datorn att den inte kunde repareras. Dessutom var datorn alldeles för varm, tyckte jag.

Vad sjutton hände? Vad hade jag gjort? Inget märkligt vad jag visste. Det gick inte att starta datorn. Expert tillkallades igen som sa att för den typen av fel är åtgärden ofta soptunna.

Så jag gick tillbaka till affären och var inte på bästa humör.

I en affär med tekniska prylar behandlas en gammal kvinna som lite mindre vetande. Och det var jag ju, jag visste inte vad felet var. Jag ville ha en ny dator men helst pengarna tillbaka. Inte. Efter tre gånger av samma fel kan det bli en ersättningsexemplar eller man kan häva köpet. Om det blir tre olika fel då? Vad gör affären då?

Tre gånger samma fel! Jag hade inte läst det finstilta. Om jag hade läst det hade jag försökt hitta en annan affär. Jag tyckte att en ny dator bör hålla mer än fem veckor. Om inte, är det så kallad måndagsexemplar. De antydde att felet var liksom mitt. Hade jag uppdaterat för mycket? Vem uppdaterar för mycket och hur då? Inte lyssnade de min förklaring över datorns tillstånd. Och de sket I Konsumentlagstiftning. När jag elak som jag var påpekade det, min rätt att häva köpet, sade expediterna att vi har egna regler.

Jag tappade tålamodet och gick med datorn och fikade. Nu måste jag anstränga mig för att gå dit igen och lämna datorn för reparation.

Så idag sitter jag med två trasiga datorer och en som snart tappar andan. Jag förstår folk som ger sin trilskande dator en snytning. Trots att jag är van datoranvändare sedan 80- talet, en av de första när den nya tekniken infördes i det stora sjukhuset och har EUs – datakörkort examen kan jag inte lösa annat än mindre problem.

Hur har ni det med era tekniska prylar, som datorer? Harmonisk användning eller nära nervsammanbrott?

PS. Läser du noggrant det finstilta och köper därefter eller – dumma du – litar du på affärens välvilja?

I väntan på regn.

Publicerat av

Nej, det regnar inte. Tjocka regnmoln sveper förbi och lämnar plats åt solen igen. Termometern i skuggan visar +29 C. Ja, varmare har jag haft och det på en långvandring i USA men nu känns det varmt. Sägs att de gamla tål värmen sämre eftersom de svettas mindre. Inga fördelar i att bli gammal. Annat än att äga sin tid.

Jag har bott i en stuga i skogen några veckor. Så fridfullt.

Jag passar en liten trädgård. Den ropar efter vatten. Sniglarna som gillar potatislandet sänder också en signal. Vattna mer!

Men den stora vattentunnan blir snart tom. Nu vattnas bara det nödvändigaste.

Visst har det varit varmt och torrt förut, minnet är bara kort. En sommar på 50 talets början köpte mina föräldrar en sommarstuga. Min far planterade en björkallé. Det blev en varm regnlös sommar. Jag lyfte vatten ur brunnen, som aldrig sinade, och vattnade plantorna. Sedan hade vi potatis – och grönsaksland som också behövde vatten och ogräsrensning.

På den tiden skulle barn göra sin del i hushållet. Där ingick vattning, passa småsyskon och rensa ogräs för min del. Hobbyer? Det hade bara de rika barnen. Men Biblioteket var avgiftsfri.

Jag längtade till skolan. Sommaren har aldrig varit min tid. Hösten däremot. Men en sommar i en stuga med skogen susande bredvid är rena drömmen. Bara jag inte sätter på datorn och dagens elände.