Liv kan vi inte riktigt spå om.

Utvalda

Hur håller vi oss friska och blir samtidigt gamla utan att besvära sjukvård och kommunal äldreomsorg?

Ett tag var det 10 000 steg som höll oss gamla friska. Nu räcker 7500 och även 4500 är nog att uppehålla viss kondition. Så, är mina dagens ynka 6045 steg nog?

Sedan var det mat. Medelhavsvariant var särskilt bra. Frukt och grönsaker. Det sistnämnda var svårt ibland när tomater kostade mot hundralappen.  Kanske litet glas vin var också tillåtet. Medan andra studier varnar för alkohol. Kaffe har diskuterats framåt tillbaka. En kopp eller två, kanske tre eller inget. Var kaffesällskapet det som gjorde hälsoeffekten, inte kaffet i sig? Då ligger jag illa till med mina två ensamma koppar kaffe.

Vara socialt aktiv och ha vänner ledde också till flera levnadsår. Räknas livet på Internet? Födelsedagar med släkt? Barnvakt ibland? Korridorsnack med grannar? Kan inte riktigt väcka döda vänner till liv. Föreningar har jag aldrig stått ut med.

Det senaste fyndet är dock inget vi gamla kan göra något åt längre. Det är nämligen utbildning, lång utbildning som häller oss friska så vi blir gamla.

Att inte gå i skolan är likvärdig för hälsan som att röka och dricka.

Using evidence from industrialised countries such as the UK and US as well as developing countries such as China and Brazil, the review found that an adult’s risk of mortality went down by 2% for every year in full-time education.

Completing primary, secondary and tertiary education is the equivalent of a lifetime of eating a healthy diet, lowering the risk of death by 34% compared with those with no formal education, according to the peer-reviewed analysis in The Lancet Public Health journal.

A key channel is through which education leads to higher lifetime earnings and that itself in turn helps you to access lots of other things that are really important, like better quality of housing, a better diet.

Så, är det utbildning i sig? Inte enbart förstås, utan de fördelar du får med utbildning som intressant jobb med högre lön vad ger dig bättre liv från bostad till mat. Kanske kan du göra smartare val i livet tack vare tiden som använts till att studera.  Stabilare liv, senare äktenskap, barn när du har råd med dem och, ja bättre liv helt enkelt än de som kämpar med arbetslöshet. brist på pengar och har några barn vars far/mor har stuckit. Bättre planering för livets krav helt enkelt.

Levnadsstandarden har ökat med åren. Det slitsamma arbetet förändrades med maskiner. Sjukvården mer avancerad. Bostäder blev modernare. Hygglig pension. Jag tror det, bland annat, påverkar en del hur gamla vi blir.

Jag för min del tror också på arvet, alltid i allting. Trots fattiga omständigheter och hårt liv blev nästan alla i min mors stora släkt 85 – 95 år. Inte var de särskilt utbildade och maten var inte förstklassig men att röka och kröka var uteslutet. Bön till Gud var nog det mest vågade min mors släkt ägnade sig åt. För tidigt att säga hur nästa generation efter mig blir men nu är alla utbildade i högskolan eller i universitet. Jag var den första i min släkt.

Idag styrs USA av en gammal man i min ålder som bevisligen har minnesproblem. Man åtalar inte ens honom för en förseelse för det är meningslöst. Nog saktar åldern livet. Jag medger att jag glömmer ibland ett fågelnamn eller växt eller annat och måste slå upp det. Så viss förståelse har jag för den gamle som leker president. Men jag låtsas inte att styra mer än mitt liv här hemma. Eller i tältet någonstans i skogen.

Om denna undersökning om utbildningens effekter vore absolut sanning borde jag leva länge till eftersom jag har 9 år i Universitet/högskola utöver annat på lägre nivå. Så 2% gånger 9 år? Från vilken ålder räknas då tillskottet? Från medellivslängd? Då är många av oss snart 105 år och det klarar inte ekonomin.

Jag tror dock att utbildning är tillskott tillsammans med arv och levnadssätt. Sedan kan även de med perfekt liv drabbas av cancer eller annat. Liv kan vi inte riktigt spå om.

Och en bra fråga: vill Regeringar att vi lever flera år efter arbetslivet är slut? Är inte pensionärer bara tärande och vissa av dem behöver till och med vård. Vore det inte bra om alla arbetar ändå till graven och inte blir 105 år?

Läs mer: Lancet 23 januari -24, Guardian 24 januari -24.

Bild överst: gammal skog i Hamra, nederst Dick, min fd sambo, arbetade än med foto vid 79 år.

Iran – ingen vanlig semester.

Utvalda

https://samtiden.nu/ skriver om Johan Floderus som gjorde en semesterresa till Iran och fängslades i april -22. Floderus arbetade med bistånd på EU:s utrikestjänst. Kommer troligen att dömas till döden. Han skylls för spioneri för Israel. Det finns ett sätt att få Floderus fri och det är genom att gå med på fångutväxling där den i Sverige dömde iranske Hamid Noury byts mot Floderus.

USA har friat sina medborgare så och även betalt ut dem. Iran använder utpressning, vi bör undvika att hamna där. Res inte dit.

Samtidigt bör Sverige sluta fungera som ”vet bäst” domstol och ingripa i andra länders rättsskipning. Visst låter det vackert att vara Världens samvete men samvetet bör gälla de egna medborgarna först.

Hamid Noury var lurad till Sverige (verkligen smart uttänkt) och dömdes här för folkrättsbrott. Oavsett om han är skyldig eller inte bör vi sluta leka domstol för andra länder. Vi har oändligt med egna kriminella att ta hand om.

Gör en fångutväxling nu.

Hädanefter bör folk vara kloka nog att inte resa till vissa länder, oavsett vad det gäller. Svenskt pass är inte en frisedel. Eftersom Iran fängslar inresande bör också EU avråda om kontakter med det landet och anpassa sin politik enligt Irans sätt att handskas med andra länder och enskilda personer. Att syssla med utpressning som Stat borde få alla dra sig från kontakter med dem. Iran stöder dessutom Rysslands krig mot Ukraina med vapenleveranser. Det borde vara ytterligare skäl att inte ha andra än absolut nödvändiga kontakter med Iran.

Gör en fångutväxling nu. Låt Haag därefter sköta folkrättsbrott. Det är förstås en knäpp på näsan för Sverige som försöker vara världssamvete oavsett var brotten begås.

Skriv på petition  https://www.freejohanfloderus.org/sv

Läs: ”Sverige bör utväxla fångar med Iran” av Peter Pagin
Professor emeritus i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet.  ISvD2024-02-10

”—är det moraliskt viktigare att rädda liv än att utmäta straff.”

https://www.svd.se/a/4oMk4a/peter-pagin-sverige-bor-utvaxla-fangar-med-iran

PS. Åtalet mot Noury blev möjligt efter att det svenska rättsväsendet fått tillåtelse att tillämpa en universell jurisdiktion för brott mot folkrätten, och åtala gärningsmän, oavsett var brottet begåtts, och oavsett nationalitet för förövarna eller offren. Den 14 juli 2022 dömde Stockholms tingsrätt Hamid Noury till livstids fängelse, och efter avtjänat straff utvisning på livstid

Storm i bassängen.

Utvalda

Skall kvinnor och män dela simbassäng eller måste de ha olika badtider? I Stockholm Husby finns skilda tider för kvinnor.

Och det blev en liten storm. Återgång till Medeltiden. Hederskultur.

Jag tycker att det är bra med kvinnosim. Min fru är religiös och hon vill simma, men hon är inte nöjd att simma blandat män och kvinnor, säger en manlig muslim till Aftonbladet. Han skulle inte accepter att frun simmade i samma bassäng som män.

För hans del är det både en fråga om religion och kultur. Om han ser en vacker tjej, tappar han koncentrationen och kan inte träna.

Men jösses. Jag tycker nog att denne man och hans likar skall inte vara i ett badhus och på badstrand överhuvudtaget för de inte ska hindras att träna. Kanske bör män få egna tider så kvinnor slipper dem? Och vad har religion att göra med bad?

Nu har Sverige importerat en för oss ´främmande kultur med kvinnosyn från medeltiden eller före.  De inflyttade har inte blivit svenskar i sitt tankesätt utan lever här med samma regler som i sitt  hemland. Du har det bagage du bar med dig över gränsen och innehållet är svårt att ändra. Om viljan saknas alltså. Det är nog så att svenskar får anpassa sig. Jag hör redan skriket. Som man bäddar… ingen eftertanke före. Så blev det även med simhallar.

Förbjud män en dag i månaden i simhallar. Inga av mankön överhuvudtaget.

Ge en kvinnofri dag även för män. Inga av kvinnokön. Obs. veckodag, inga helger. Då kan dessa hjälplösa män simma och inte distraheras av kvinnor.

Ge kvinnor som inte har lärt sig att simma simundervisning utan män låt oss säga 6 lektioner. Normal betalning.

Lät mån som inte kan simma också få 6 lektioner utan kvinnor. Inte alla män är bekväma i badbyxor bland kvinnor, speciellt om de bara plaskar som barn. Normal betalning.

 Lär samtidigt vett för alla hur man bär sig åt i badhuset. Bär du dig illa åt mot andra skall du inte vara där. Aldrig.

Sedan får alla simma bäst de vill resten av dagarna.

https://samtiden.nu/2024/02/rodgrona-viker-sig-for-hederskulturen/

Kullerbyttor? Vad är det för trams!

Utvalda

Vi, Samhället, har lejt bort en del av föräldrarnas ansvar för sina barn. Hälften av ett år gamla barn är i daghem. Det uppstår problem med ansvarsdelning genast. Vad ska föräldrarna ansvara för? Vad är daghemmens (förskolans) och sedan skolans ansvar och andra samhällsorgans skyldigheter? Vad förväntar vi att föräldrarna gör själva för barnen och deras fostran? Vad gör den av Samhället anordnade omsorgen? Det är uppenbart komplicerat.

Vad är föräldrarnas ansvar i barnens utveckling? Vad ska de lära barnen? Moral förstås, eller är det också bara förskolans ansvar? Moral är inte så enkelt, det lärs i början till små barn bäst i en till en kontakt från en nära person och tidsmässigt från första dagen. En treåring vet ganska väl om Världen är god eller inte. Om barnet behandlas väl eller ej. Och hur den ska försöka bete sig mot andra.

Lära respekt för andra människor, som för lärare, kan det också vara lite föräldraansvar?

Skall föräldrarna lära barnen att använda sax, pennor, bollar, nål och tråd, modellera…allt som övar finmotorik eller är det någon annan som ska göra det? Delat ansvar? Skall föräldrarna vara i skogen med barnen så de kan klättra i träd eller i lekparken så de kan röra sig? Spela boll? Mer rörelsemöjligheter?

Är det föräldraansvar att låta barnen busa och göra kullerbyttor eller hoppa hopprep? Är det ingen som leker längre ”vem kan stå på ett ben längst”. (Jag fuskade och lät barnen vinna var sin tur.)

Den där potträningen då? Vem? Och när?

Kunna bre en smörgås och äta med kniv och gaffel? Kan det vara föräldraansvar? Att göra sin del i hemmet som att plocka upp efter sig, hushållsarbete på den nivån barnet befinner sig är det föräldrars ansvar att lära och även kräva det från barnet?

Hur stort ansvar bör föräldrar ha ekonomiskt för barnens utgifter eller ska Kommun och Stat sörja för mer?

Kanske bör Staten precisera ansvarsområden i barnuppfostran lite bättre. Det kan hända att behovet att veta vad föräldraansvar är blir större med åren, då det inte längre handlar om att använda sax utan något med grövre kaliber?

År det helt fel idag att prata om föräldraansvar och kräva mer av det när föräldrar arbetar och försöker få ekonomin går ihop? Någon måste börja ta mer ansvar för barnens fostran, vem och hur, det bör Regeringen och Oppositionen (speciellt S) komma underfund med.

Varför undrar jag om detta? Det brister i barnens fostran. Nu handlar det om förmågan att göra vanliga saker, inte om den terrorism som vissa tonåringar sysslar med. Inte heller om kunskapsnivån i matematik, läsförståelse och naturvetenskap hos landets 15-åringar som har sjunkit, enligt resultatet från Pisa-undersökningen 2022. Även om allt hänger ihop med småbarnsfostran.

Det är om sax och annat liksom normalt att kunna använda som brister. Finmotorik.

Allt fler inom skolan vittnar om att barn i mellanstadieåldern inte längre kan göra sådant som tills alldeles nyligen var självklart: att kunna hantera en sax, trä en nål eller göra en knut.

Lärare inom ämnet idrott och hälsa varnar för samma sak: barns motoriska färdigheter blir allt sämre. Barn som går i lågstadiet har numera svårt att göra kullerbyttor eller ens kunna stå på ett ben.

Barn har helt enkelt dålig finmotorik som leder till problem, dålig skrivförmåga till ex.

Jag har elever i femman som klipper på en nivå där förskolebarn brukade vara, säger textilläraren Christina Norgren Arnesson. (Ämnesläraren11 jan 2024)

Nu går diskussionen om digitala mediers vara eller inte vara.

De digitala medlen ska tas bort för mindre barn men många förskolelärare är mot det. Barnen kommer att ligga efter! Vissa tycker det var rätt riktning.

Enligt Skolverkets läroplan står det: ”Utbildningen ska också ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen”. Detta är för förskolan. Adekvat digital kompetens för 1 till 5 år gamla som enligt all vetenskap skall helst inte sitta vid en skärm.

Vad gör vi med barnen? Tror vi att utvecklingen har gjort ett hopp till dataåldern så barnen behöver inte mer än ett fungerande finger med vilken de löser alla livets problem på en skärm? Kanske två händer för att spela något spel som inte kräver trivial verklighet som knyta skor eller klippa ett plåster? Eller skriva? Behövs barn röra sig mer än att hasa sig från stolen till bilen. Kullerbyttor? Vad är det för trams.

Kan den mänskliga utvecklingen gå bakåt och framåt på samma gång?

PS. I förskolan går barn från 1 till 5 år. Vid ett år går ca 50 % i daghem, vid 2 – 5 år 80 till 95% av barnen. Det heter förskola och pedagogisk omsorg men jag använder det gamla ”daghem” före skolan som börjar vid sex år.

PS. Läs Susanna Svenssons kommentar!