Månadsarkiv: april 2025

Äggpriser och sönderfall.

Publicerat av

När blev äggen så dyra, utbrast en dam i affären.

Jag handlade mat till Påskmiddagen igår. Vi pensionärer handlar gärna på tisdagar för då är det 5% rabatt på ordinarie priser för oss på vår Coop. Ni kanske tycker det är lite men räknat på ett år blir det absolut mer än den så upphaussade pensionshöjningen i år. Den gav mig minus 32 kronor när hyreshöjningen var avräknad.

Nej, jag klagar inte. Det går ingen nöd på mig. Jag valde att vara hemma med mina små barn och arbeta bara lite extra. Det gav mig sämre pension men ett bra liv. Hann ändå arbeta i ca 45 år men en del mellan 12 och 22 år. Det gav inte då pensionspoäng.

Så jag handlade bland alla andra gamlingar som nu mera läser prislappen. De är dessa kvinnor mellan 80 och 100 år (det finns 100 år gamla sm handlar själv), vi som var så kallade hemmafruar. Hälften av oss är skilda och har ingen nytta av männens bättre pension. Jag byttes ut mot en yngre årgång, sa en av dem till mig en gång.

Där i affären kollade så de flesta på prislappen. Samtidigt har några kvinnor i USA fått slösa bort miljarder på en kändisrymdresa. Några minuters tyngdlöshet. En deltagare ropade att det var något alla skall göra. Det pratas om risker i Världen men sällan risken om rika omdömeslösa personer som försöker vara någon typ av förebilder. En del unga vill ta efter fast det inte går . Det kan leda till försök att få mera pengar på icke hederlig sätt. Även en depression och känslan att inte duga. Idoler är inte alltid av godo.

Snart flyger också klimatgänget i sina privatplan till nytt möte. De kunde stanna hemma och göra något, vårstädning i naturen kanske, sänka bort sina icke behövliga bilar och några hus. Men icke, de frotterar sig med varandra och har noll förstående och intresse för Världen eller de icke rika människorna.

Adeln är nästan död. Men de med gott om pengar har adelns liv.

Den västerländska civilisationen har varit framgångsrik. Ja, skavanker finns förstås men mycket av det som gynnar människan per utveckling och hälsa kom från den västerländska halvan. Uppfinningar, medicin, ökad jämlikhet, utbildning för alla, religion som slopade tvånget… men idag är mycket på tillbakagång. Den där känslan om sammanhållning och ”vårt land” är på väg bort, någonstans, inte bara här. Islams utbredning förändrar västländer med annorlunda moral och kvinnosyn. Vi har svårt att samsas med det. Kriminella klaner har övertaget mot polis, de ingår i samhällssystem nu mera, inte bara för knarklangning och mord utan i affärer och hälsovård. Klaner styr vårt samhälle även från avlägsna platser per mobil. Visst är Världen liten! Internet har gjort Världen öppen för allt och från överallt.

Krig är inne, samarbete och fredsvilja ute.

Idag ropar man efter atombomber och landminor, inte fred, natur, kultur, samarbete och kunskapsbyten mellan länder.

När den västerländska civilisationen kollapsar tar diktaturer över, starka ledare stiger fram. Den som har mest vapen och lydig folk vinner. Om det finns kvar något att vinna. Många länder är i så usel skick att ingen vill ha dem att styra över. Bara erkännandet att de vann. Sedan får resten ruttna. Hur många gånger har vi byggt upp Gaza? Bistånd till Sudan, Jemen, Etiopien, Afghanistan. mer … ibland i åratals. Många av världens länder har kollapsat ekonomiskt men de fortsätter ändå att slåss om något.

Ibland poppar det upp en ljuspunkt. Men oftast slocknar allt. Avtal brukar brista snabbt. Vem tar fredsavtal på allvar? Se vad diktaturer åstadkommer. Inget användbart i alla fall.

Median skrämmer oss dagligen med Trump medan ingen ser den stora bilden om framtiden, än dold men ändå alldeles närvarande. Trump har blivit Medians snuttefilt. Journalistiken ersätts med hat och skäll mot en person. Median lutar sig mot honom i spänd väntan. Ge oss något! Nu! Nästan pinsamt.

Våren har kommit. Vitsipporna blommar. Mördarna kryper upp från vintervilan. Det skjuts på gatorna igen. Ingen politiker har förmåga att rensa i leden med bestämdhet. Även en lejd mördare har sina rättigheter. Kriminella under 15 år klappar man på axeln. Ropet Socialtjänst hörs från polis och politiker som om de kunde lösa de ungas felväxt och gängtillhörighet.

Jag är glad att jag arbetare på den tiden då Socialtjänstens arbete var något som gav hjälp och hopp, inte att bevaka ouppfostrade ungar som skjuter.

Låter jag negativ? Ja, absolut. Trots att de flesta av oss människor är både hederliga och arbetsamma gnager de andra Samhället sönder nerifrån sakta och säkert. En dag tippar det och då är vi bara som så många andra länder, bakåt i utvecklingen om inte värre.

Jag önskar inte Er glad påsk än, men det kommer.

PS. Priset på ägg har stigit med 26 procent inom EU sedan i augusti 2024 och fram till årsskiftet. Fågelinfluensan har sin del i prisökningen.

En minnesplats i skogen.

Publicerat av

Grodor, huggormar, svanar, myror, råbock, nya spår efter bävern, annalkande grönska, blommor … det var vår i skogen. Att se så mycket liv i ”vår” skog idag, min sambos Dicks dödsdag 7 år sedan, var som en hyllning till honom. Han hade säkert  krupit på marken och förevigar någonting med sin kamera.

Jag gick till klippan med vid utsikt mot vatten och skog, där vi hade firat hans födelsedag med skumpa och matsäck varje år tills han inte orkade gå upp dit. Då satt vi med utsikt till klippan i stället. Sist blev det balkongen. Så avancerar  demens. Det tar bort fler och fler bitar av livet tills det är bara ett skal kvar av personen.

Jag sörjer inte nu, även om frågan varför just han kommer ibland. Jag sörjde mest i början av den sju år långa demensresan.  Det var svårt att acceptera. Han hade levt så hälsosamt, som enligt regelboken för långt friskt liv. Men det hjälpte inte. Vi förlorade vårt goda liv tillsammans. Han i demens och jag som en vårdare i stället partner. Vi båda led förluster på olika sätt.

Demens är skräcken för hälsovården, sjukvården och politiker. För, det kostar. Våden av dementa är inte precis prioriterad. Staten förväntar sig att anhöriga fixar det billigt på sidan av sina liv. Vi lever längre och hinner flera faser av livet. Alla av dessa är inte så goda.

Idag  tittade jag på några av hans bilder, de små motiven vi går förbi och kanske inte ens märker. Vattnet som har många nyanser, inte bara en blågrå massa. Jag minns hans oändliga tålamod, en egenskap jag har väldigt lite av. Det var därför han blev den bästa av oss två i naturfoto.

Har du också förlorat någon och har en speciell plats att gå till? Nej jag menar inte graven, den har inga minnen om ett liv tillsammans.

Bilderna är från Dick. Söker du på ordmolnet på ”demens” har du mer av min erfarenhet som anhörig.

Bötfälla skogen?

Publicerat av

Den svenska skogen bär sig inte åt som EU har bestämt.

Skogen har rollen att bromsa klimatet men det gör inte jobbet som den ska. Det kan bero på många saker. Att träd har sitt eget liv utanför EU s regler. Att vi har avverkat skog och de små plantorna som skall ersätta den huggna skogen binder föga koldioxid eftersom de är än små., Sedan sätter de i gång med växandet men det tar sina år. En del äts upp av älgar eller bara dör.

Granbarkborren r en ovälkommen insekt som också påverkar skogen. Under de år jag har vandrat i Sörmland har jag sett en rejäl ökning av den döende skogen. De små djuren avancerar, nu kanske nära dig. Hur stor betydelse? Vet ej. Kanske vandrarnas fel? Vi för insekterna vidare med våra skor.

Ny data visar att den svenska skogen sköter illa sin uppgift. Inte den att vara just skog utan den att rädda klimatet så som EU har bestämt.

Data visar att skogens upptag av koldioxid har minskat dramatiskt, vilket gör att Sverige kan bryta mot EU:s klimatlagstiftning. Totalt tillåten mängd koldioxid överskrids.

Enligt en preliminär beräkning från SLU missas i snitt 13,9 miljoner ton koldioxid per år för perioden 2021–2025 – lika mycket som de årliga utsläppen från all Sveriges trafik. Så om skogen inte uppför sig måste trafiken minska. Det kan också bli böter.

EU regler skall följas. Punkt.

Skall vi bötfälla skogen? Eller borde vi acceptera att även skogens tillväxt varierar och vi får ha tålamod med de små plantorna. Hur än EU bestämmer kan de inte tala träden till rätta. Naturen följer inte EU regler.

De som planterar ny skog kan inte heller göra mer än sätta de små plantorna i jorden.

Ta nu en runda i skogen och tacka träden att de finns där.

Du kan läsa mer på DN.

Bilderna Fjällnära Norrlandsskog räknas inte som produktivt men ibland ändå huggs träden och sedan växer det inte igen annat än sly.

Mittersta bilden från Stavsjö, barkborr angripen skog.

 Påhitt att tvätta sig?

Publicerat av

1978 gjorde vi, min familj, en resa till tre nästan okända stammar i gränstrakterna Thailand – Laos – Burma (Myanmar idag).  En  folklivsforskare tog med oss. Han behövde pengar och kunde tänka sig att ta med några turister som inte bar sig turistisk åt, alltså låt kameran vara. Efter en intervju som  var lite knepig om vad vi tyckte om annorlunda folk, varför ville vi resa med, vad gjorde vi  och hur mycket vi visste om ländernas historia tog han med oss i sin lilla buss.

Jag var glad över mina historiekunskaper, det räddade resan till oss. Han tyckte också att vi hade rätt inställning och barn var alltid bra att ha med för att bryta isen.

Vi träffade en stam som var helt unik, kristna sedan flera hundra år, men nu berättar  jag bara om  en annan  folkgrupp som vi träffade, egentligen inte, för vi höll oss på avstånd.  Agnes Wold fick mig att tänka på dem.

De hade förstås inget att göra med  Agnes Wold som tycker nu att vi skall återgå i hygienfrågor till minst Medeltiden. Vem kom på att folk skall duscha! Det är onödigt att duscha, speciellt barn. Det bara bringar bakterier på kroppen. Inga djur duschar ju!

– Och i gamla bondesamhället badade man kanske två gånger om året utan att det hände någonting. Människoarten är ju inte byggd för att tvätta sig, vi har levt i en miljon år innan det fanns duschar. Säger Wold.

Låt oss göra så. Lät bajs, kiss, mensblod och svett samt gatudamm, spill, jobbsmuts och allt annat  stanna kvar på våra kroppar.

Vad känner du för den idén?

Prova på att lämna skitigt barn i dagis, dag ut och in. Efter ett tag kommer personalen att undra och gör nog en orosanmälan till Socialtjänsten. Smutsigt barn kallas vanvård numera.

Och, nog putsar de andra djuren sig. Vi har bara lite bekvämare sätt att göra det.

Då till norra gränsen av Thailand. Den gruppen vi  tittade på gjorde precis enligt professor Wold fast det var långt före hennes råd.

Vi närmare oss byn. Människorna vi såg liknade överfeta bollar.  De stank. Ville vi gå och hälsa på dem? Inte. Lukten var outhärdlig.

Denna stam badade en gång i året, ungefär i vår Jultid förklarade vår guide. Nu var det november. Desto mer lukten av deras smutsiga kroppar besvärade dem själva desto mer kläder satt de på sig. Kvinnorna hade färgglada kjolar, fem – sex stycken ovan varandra. Flera tröjor. Männen fler par något som liknade byxor.

Vår guide hade inte kommit helt underfund med varför dessa människor inte tvättade sig fast de led av smutsen och lukten och de hade vatten nära sig. De arbetade med jordbruk, hade lite djur, sökte mat i skogen, hade religion med andeväsen.  Han trodde att det hade något med vattenanden att göra. Deras språk var inte än riktigt klarlagt. Han försökte komma underfund med det i sitt arbete.

Så en gång i året värmde de vatten och tog ett bad samt tvättade kläder. Ute, de hade förstås inga badrum.

Guiden gick närmare, pratade och lämnade några gåvor, sådant människorna i byn hade bett om att få under hans  tidigare besök. Vi vinkade och gick. De vinkade glatt tillbaka.

Jag undrar hur de lever nu? I en stad med totalt annorlunda och kanske sämre liv?

Människan vill alltid ha det bättre. Det finns ett behov att gå framåt, utvecklas. Det handlar om att underlätta livet. Det handlar också om att ta hand om oss själva på olika sätt. Idag är vår önskan att vara rena och lukta gott eller rent i alla fall. Att vara ren och hålla rent omkring sig hör till vår civilisation. Nu mera har vi också en massa produkter för hjälp. En del är helt onödiga, men vi köper vad vi anser som behövligt eller lite lyx. Tvål, schampo, hudkrämer, deodorant … med mera.

Jag är nu så pass gammal att jag har upplevt tiden då nya hus byggdes och även de fattiga kunde hyra en lägenhet med badrum och badkar samt varmvatten, då 9 månader i året. Jag var 12 år när vi flyttade in i den fina tvårums lägenheten med badrum. Livet blev lättare. Före det hade vi gått till allmän bastu en gång i veckan och de andra dagarna tvätt i kallvatten i ett tvättfat hemma. På sommaren fick vi gå till sjön för att bada. Min far cyklade alltid till sjön från jobbet för att tvätta sig, före lyxen med badrum.

Att alltid tvätta händerna när vi kom hem från skolan och när vi skulle äta lärde vi redan som små barn. Under covid hade jag svårt att begripa uppmaningar om att tvätta händerna. Det  gjorde väl alla ändå?

Nej, vi vill inte tillbaka till tiden utan varmvatten, dusch och bad. Dusch är inte bara att bli ren utan en psykologisk handling som får oss att må bra. Stunden i badrocken med rent hår och ren kropp ger oss välbehag. Ingen av oss känner sig full av bakterier efter dusch.  Länge sedan när jag än arbetade och hade haft en svår dag på jobbet tog jag genast en dusch hemma. Det var som om allt bara rann från en, jobbet var borta. Har hört det knepet från många andra inom sjukvården, vatten renar liksom all död och elände från sinnet.

Men tycker någon att det duschas för mycket får den se framemot tiden när  hemtjänstens hjälp blir nödvändigt. Då blir det dusch så ofta  som någon tjänsteperson beslutar.  Kanske en gång varannan vecka.

Kan personal på sjukhuset också låta bli att tvätta händerna?

Vatten och tvål hade en avgörande betydelse i Västerlandets utveckling. En av de första som pekade på ett samband mellan handtvätt, hygien samt risk för död var den ungerske läkaren Ignaz Semmelweis, år 1847, som arbetade på ett sjukhus i Wien i Österrike. Han  såg vikten av handtvätt även om virus och bakterier var än okända. I början hånades han. Smuts var något den fattige underklassen hade, inte läkare.  Men han fick rätt och dödstalen sjönk i sjukhuset i och med handtvätt mellan patienterna.

Nej, låt oss inte gå tillbaka i tiden. Men allt, även dusch och bad  kan ju ske per måtta.  Måttan här hemma är ungefär fem duschar per vecka.  Och ett bad efter en vandring. Nej, jag hoppar inte i kalla sjöar.

https://www.locum.se/om-oss/historierummet/hygien—en-ren-framgangshistoria

Agnes Wold är överläkare och professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet.

PS. Artikeln om dusch och Wold hittade jag hos https://marcusoscarsson.se/