Närvaro av huvudduk och frånvaro av svensk flagga.

mössa

Vi har varit på studentuppvaktning på skolgården. Det är länge sedan sist, över 20 år, och förändringarna var tydliga. På den gamla tiden gick eleverna hem med sina anhöriga, en del i dekorerade bilar, några gående eller udda färdsätt likt oss som drog hem dottern på en skrinda. Nu åkte studenterna iväg tillsammans skrikande på lastbilsflak och föräldrarna tog hand om deras blommor och presenter. Vi andra gick hem över skolgården bland krossade blommor och tomma flaskor.

student 9 Student år 1984.

En annan sak som var annorlunda var andelen studenter och anhöriga med rötter från andra länder. Flickor i schalar med studentmössa ovan, medan pojkar var barhuvade klädda i svarta kostymer. De poserade med sina hemländers flaggor, turkisk, somalisk… för mig obekanta fanor. Omkring dem var tjocka släkten, många äldre människor vilka ropade gratulationer på ett språk jag inte kan.

Skolgården var multikulturell, som samhället skall vara idag enligt politikerbeslut.

Jag blev lite störd av dessa flaggor. Jag blev också störd av schalar när studenten var klädd i en urringad klänning och så kort att vindpusten visade trosorna men håret var noga täckt. Det var kanske falskheten som störde mig?  Schalen som en kvarleva av en annan kultur, kanske en där flickor knappt gick i skolan, kanske som en demonstration att vi hör inte hit utan är av annan sort, flankerad med en flagga från Mellanöstern. Flaggorna som hedrade ett land folk påstår sig ha flytt ifrån, inte flaggan från landet som gav dem utbildning.
Flera kvinnliga studenter var klädda i heltäckande klädsel, omringade av lika klädda kvinnor och alldeles vanligt sommarklädda män. Solen sken och den kyla vi haft i veckor var bortblåst.

Men tiden förändrar? Jag kom ihåg mina egna protester och hur jag själv har förändrats under åren. Att vara uppvuxen i en læstadiansk och högkyrklig familj innebar många regler. Jag bröt mot flera. När jag nådde konfirmationsåldern 15 år försökte jag vägra det eftersom jag inte trodde på Gud, men vägran gav för många böner från mors sida och hot från far. Jag protesterade genom att ställa frågor till prästen han inte kunde svara på, trots min gryende ateism var jag en av landets bästa Bibelvetare. Jag sydde min konfirmationsklänning i lite modernare snitt till min mors fasa och satt inte upp håret som man borde. I konfirmationsbilden ser man en flicka som lyser av missnöje och mor vägrade skicka bilden till släkt som sig bör. Jag var en falsk konfirmand med ett kors om halsen och det skar i mitt samvete.
Det kanske är lika med muslimska flickor uppvuxna i Sverige, i korta klänningar men med en sjal på huvudet?

När blir en invandrare svensk? Är det önskvärt? Vad är det svenska? Markeras det med frånvaro av huvudduk och närvaro av svensk flagga? När slutar de muslimska flickorna bära schalar för syns skull när resten av kroppen är klädd i dagens mode? Och när slutar vi andra reagera över olikheterna? Kanske först när vi äldre har dött, vi som har sett förvandlingen av Sverige till ett annat land, med sidor vi inte ens visste existerade? De yngre är uppvuxna med en nyare kultur där nationen Sverige har mindre betydelse.

flagga

I morgon är Nationaldagen och flaggorna kommer att hissas. Det hörs toner om olämpligheten av korset på flaggan. Om så, har vi sjunkit djupt

Student, ja. I Sverige är alla som passerar gymnasiet studenter. Studentexamen avskaffades här -68, medan i vårt grannland Finland skriver man fortfarande studentskrivningen. 27000 elever skrev i år. Det är en nödvändighet om man tänker studera i Universitet, som att bli lärare. I år var intagningspoängen i Finland till lärarutbildning en aning högre än till läkare.

Väskor, barn och statussymboler

174

Ett plusbarnbarn önskade sig en väska till födelsedag. Det var helt ok önskan och jag gjorde upp med modern att köpa en väska. Men sedan kom barnets information om hur väskan skulle vara. Hon önskade en väska av visst märke. Jag kände inte ens igen märket så jag surfade och hittade väskor från 3000kr och uppåt, långt uppåt. Hur kunde en 11 åring ens veta om det märket? Ja, i hennes klass fanns faktiskt barn med en sådan 3000 kronors väska. Vem köper 3000 kronors väskor till en femteklassare? Är de fullständigt galna? Vad köper man näst? Det finns ju väskor för 60 000 kr och mer.
Jag köpte en liknande väska för 450 och barnet var jättenöjd. Men tanken skavde. Ger vi för mycket till våra barn? Dövar vi samvetet över tiden vi inte ger dem med en dyr väska? Eller måste det synas att vi har råd? Måste barnen bli vår ekonomins skyltdockor?

IMG_4585

Har barnen redan märkeshysteri? Dum fråga. De har det. Fråga en tolvåring vilket schampo man ska köpa för glansigt hår. De vet. Vilken mobil man bara måste ha. En väska är inte bara en väska, det är ett utropstecken utåt. Och jag är säker att flera barn funderar just nu hur de ska se ut på skolavslutningen.

index

Minns ni Mona med den röda väskan hon ställde längst fram på bilden med alla partiledare. Hon ställde väskan synligt vilket orsakade en dispyt. Många reagerade över att en representant för ett arbetarparti gick med en dyr väska. Men Persson fick ingen kritik för sin 57 000 kronors väska. Det är skillnad på olika statussymboler och deras brukare. Median i Sverige brukar syssla med oviktiga saker så Monas väska blev en följetong.

IMG_4583

Behöver vi statussymboler? Vad kompenserar vi med dem? Maktlöshet? Alla – nästan – har ju en mobil så det är ingen statussymbol även om vissa tror att statusen stiger med den senaste modellen. En riktigt dyr klocka däremot har alltid ett stort värde som visar bärarens position. Väska, tydligen är en väska också symbol för vår personlighet.

2015

Vilka statussymboler har du? Jag har inga om inte tre välartade barn, med bra yrken som bidrar till samhället, räknas. På tiden i Universitet hade jag en läderportfölj som var redan sliten men många tyckte den var överklass. Ihop med min gamla Chanel dräkt var det ingen lyckad kombination i -60 – 70 talets Universitet där vartenda ämne handlade om kapitalismens förtryck. Ingen trodde att jag hade svårt att få pengarna att räcka utan kommentarerna var spydiga om borgarbrackan. För att kompensera detta var jag tvungen att läsa snabbare än de andra.

IMG_4578

Jag stod inte ut med vänsterns mobbargäng. Vi var tre till som läste dubbelt för att bli snabbt färdiga. Vi fyra med läderportföljer. Visst har tiderna förändrats?
Väskan har jag kvar fast den bidar sin tid på vinden. Den är alltför sliten efter 40 års användning. Kanske kan ett barnbarn ta den och vara miljövänlig med återbruk?

Bild överst: min favoritväska. Nokiamobilen fungerar än, klockan går men remmen har gett upp och  clutch är dotterns.