Four horsemen …

Klimat – vår nya religion? Ibland känns det som en religiös rörelse med profeter. De flesta av oss tänker dock inte på klimatet varje dag och vid varje inköp även om många röstade grönt i EU val i hoppet att någon gör något.

Vi lever. Vi går till jobbet, köper mat, förnyar garderoben, köper presenter till barnen, firar födelsedagar  och försöker hålla bilen i gång. Vi flyger, åker pendel, dammsuger, lagar mat, går till tvättstugan, allt energikrävande.  Som par har vi sex, kanske med hoppet att få en baby. Det hörs toner att man bör avstå helt från barn för klimatets skull. Det var ett radikalt sätt att slopa människosläktet.

De flesta gör faktiskt något för miljön. Vi är världsetta i att sortera sopor. Kan hända att många av oss äter idag lite mer vegetariskt som anses vara bättre än animaliska produkter. Att cykla är populärt. En del elbilar, ca 81000 finns på våra gator men tillverkningen är resurskrävande och elen kan komma från fossila bränslen. Så… Kanske nekas tonåringen en ny mobil varje år med gnäll som resultat om hon inte är en Gretaanhängare. Dock är inget tillräckligt. Vi är så få. Vi är en droppe i havet som importerar allt från mobiler till mat och lastar så andra länder. Vi kan inte rädda världen.

Det dyker upp hela tiden nya saker vi borde avstå ifrån för att rädda klimatet. Senaste är kläder. Våra kläder lär vara den största miljöboven, värre än flyget. Vi ska köpa begagnat. Men om ingen köper nytt? Då blir dödsbona väldigt eftertraktade, de dödas gamla kläder som idag hamnar mest till soptunnan blir en guldgruva. Trots att kläder är miljöfarligt har jag inte sett en enda naken klimataktivist med några löv täckande de ”icke visas offentligt” ställen på kroppen, trots att det är sommar. Återgång till Paradiset?

Känner du någon riktig klimataktivist? Inte jag. Få har ändrat sitt liv totalt på grund av klimatet,  som att bo trångt och äta svensk potatis för middag. Var jag spydig? Så länge jag har kunnat läsa har vi hotats eller gått under av olika miljöfaror. Alla fåglar som dog, fisken likaså, skogen föll död ner, hot om ny istid var det nyligen som byttes till uppvärmning. … Dock har tekniken rätat till många av problem vi ett tag trodde skulle rasera våra liv. Kanske har det gjort mig lite misstänksam mot undergångsscenarion speciellt de som förs fram av miljonindustri resande runt och producerande bara oro.

Medel för en civilisation sägs vara 336 år. Vissa har räckt längre vissa gått snabbt under, några som Egypten återstod igen för att sedan gå under. När beräknar vi att vår civilisation startade? När maskiner tog över handkraft? När bilar tog över gatorna? När kungar föll och någon sorts demokrati tog över? Eller när pengar tog Bibelns plats? När räknas vår civilisations början? Vad är det som utmärker vår civilisation? Kanske finns det flera olika samtidigt på jorden som kollapsar på olika sätt med tiden?

De flesta civilisationer har gått under i någon typ av självmord. De kollapsade av sin egen tyngd, läs dumhet. Rom är ett bra exempel och vissa har liknat oss med Rom. Tät stadsbefolkning och färre som ville odla mat. Ingen som ville försvara landet och betala för det. Även matbrist när transporterna blev långa till stan. Viss klimatförändring gav torka. Uselt ledarskap. Invandring och anfall från norr. Och de starkare invandrargrupperna tog över.

Är vi hotade av klimatet? Kanske. Är vi hotade av miljöskador? Definitivt. Är vi för många? Absolut.

Kommer vi att gå under som civilisation eller planet? Med tiden händer det att vår miljö faller ihop oavsett vad vi gör. Ekologisk kollaps på grund av att vi brukar för mycket av de resurser som finns utan att kunna återföra tillräckligt. Vi blir för många eller är redan det. Byråkrati, oligarki med usla ledare som gör människor hjälplösa och likgiltiga. Globaliserad ekonomi som sprider risker och kriser. Vi kan drabbas av en epidemi som sprids snabbt i vår lättrörliga värld. Något från Universum kolliderar med oss. Kanske krig med atomvapen eller något liknande som för oss till död och i bästa fall till stenåldern.

Med så pass hårt slitage på vår lilla planet och så många ledare utan förstånd och förmåga  är vi inte förberedda för någonting oavsett hur många elever som skiter i utbildning och sitter på marken med en plakat.

Vi är redan för många. Antal har betydelse.

Att varje kvinna föder färre barn och ingen man heller har fler än två är en nyckel, speciellt i länder där det sker explosionsartad ökning fast varken mat eller vatten räcker till.

Det andra är att reducera vår konsumtion. Radikalt. Till nivå fattigpensionär? Nej, lägre. Där körde det ihop för mig direkt.

Jag tvivlar dock att det räcker. Risken har tippat över. Som Hawking sa ungefär: Vi bör leta reda på andra planet att kolonisera om vi vill att den mänskliga rasen överlever.

Fast, det är en omöjlig möjlighet?

Nedersta bilden: Gustave Doré: Death on the Pale Horse, 1865.

Prata med Aliens och andra.

ngc3603_hubble_960

När världen känns galen och urspårad och människorna gör inte som man själv vill kan det kännas bra att försvinna ut till rymden.

Vissa lovade ju att flytta eller till och med lämna planeten om Trump vinner. Cher, en Hillary Clinton anhängare, sa “I’m gonna have to leave the planet” om Trump intar Vita Huset. Vi får se när det sker. Hm. Jag tror att hon får nöja sig att titta upp på himlen. Eller gå till NASA sidan http://apod.nasa.gov/apod/archivepix.html och beundra rymden i bilder.

Varje dag har sidan en ny bild från rymden eller astronaut/rymdforskning. Rymdbilder är så magiska! Något att meditera över.

Man får lite perspektiv över hur små och obetydliga vi är. Man kan fundera om det finns intelligent liv någonstans. Intelligent alltså, varelser som inte för krig, protesterar genom att demolera något, bränner bilar och hus, nedsmutsar eller på något annat idiotiskt sätt raserar vår livsmiljö. Hur skulle Aliens se ut? Hur skulle deras planet se ut?

Andra alternativ vore förstås att Aliens kommer hit av nyfikenhet eller att de har raserat sin egen miljö och söker en ny planet. Det finns inte så mycket att hämta här. Vi har redan uppenbara problem att hålla ihop vår värld.

Hur skulle utomjordingar betrakta oss? Som bakterier, blivande slavar, inget att behålla? Vänner?

Vi lyssnar på eventuella budskap från rymden och studerar främmande galaxer genom teleskop, men varje dag inser vetenskapen hur lite vi vet.

Desto mer man vet, desto mer finns kvar och desto mindre förstår vi.

arrival

I filmvärlden är dock allt möjligt. Hur många gånger har mänskligheten kämpat mot elaka utomjordingar? De är alltid mer tekniskt utvecklade än vi eftersom de har kunnat förflytta sig hit. Någon smart jordperson brukar lösa problemet sedan. Den senaste filmen heter ”Arrival”, där språkvetare anlitas för att förstå utomjordingarna. Hur går det ? Vet inte, premiär i december. http://www.imdb.com/title/tt2543164/

Det är faktiskt en intressant fråga. Hur förstår vi varandra? Att prata med en svensk Clintonanhängare som är arg är nästan som att prata med en utomjording. Om Aliens vore på riktigt och de vill kommunicera? Hur kan vi prata med dem när vi har så svårt att resonera med någon av annan åsikt?

Är vi bara Aliens mot varandra? Det är en aktuell och bra fråga.

Men rymden är vacker. Känn bara på namnen vi gett åt alla planeter, stjärnor stjärnkonstellationer, galaxer, nebulor eller bara svarta hål.

Heart Nebula, Triangulum Galaxy, The Prawn Nebula, Cat Aye, Starburst Galaxy messier 94…eller bara enkla kombinationer som NGC 3603.

278

14 november har vi supermåne, om vädret så tillåter. I Sverige ser du den unika månen bäst mellan klockan 02-06, natten den 14 november.

http://www.rymdkanalen.se/blogg/2016/05/superteleskopets-gigantiska-spegel-antligen-pa-plats-visas-upp-for-forsta-gangen

http://pagesix.com/2016/11/05/cher-if-donald-trump-wins-im-leaving-this-planet/

 

 

 

 

 

Utomjordingar och självmål

i am a legend V nyare world var Zvärldarnas krig

Gillade du ” Världarnas krig” där monster från rymden kraschade det mesta och total kaos härskade i samhället. Folk flydde fast de inte visste vart de skulle fly. Eller ”World War Z” där zombier i skaror sprang efter allt och nästan alla. Eller var du fastklistrad vid TVn när serien ”V” gick, den gamla varianten eller den nya. Elaka Aliens var i farten och hotade mänskligheten. Kanske tyckte du om ”I am a legend” där den uppoffrande Vill Smith försöker rädda världen från monster, även om det knappt finns några överlevande kvar i världen.

Många gillar katastrof filmer. Är det ett sätt att bearbeta vår oro?

Ifall du tycker om den typen av filmer är Lars Wilderängs böcker ”Stjärnklart” och ”Stjärnfall” någonting för dig. Speciellt den andra boken är som en sammansmältning av ovannämnda filmer.

stjarnklartstjarnfall

Jag tyckte har var någonting på spåret i den första boken. Vad händer när elen försvinner, samhället inte kan förse sina medborgare med mat, sophämtning, medicin eller ens begravningar. När riktigt SHIT händer. Hur ordnar man livet, vad gör de som tar makten?  Men i den andra boken är det Aliens som bär skulden, det anar man i och för sig den första boken. Det som var intressant i ”Stjärnklart”, det hur vi reagerar och  handskas inför katastrofer, fallerar mest i den andra. Krig och vapen, död och blod tar över.

Utomjordingar framställs i böcker och filmer som mer utvecklade än vi, tekniskt avancerade. Så även hos Wilderäng.

Stephen Hawking, en av vår tids stora genier, anser att vi är vår egen fiende och kan göra självmål genom kärnvapenkrig, genetisk förändrade virus eller klimat. Han har så rätt. Vi använder våra resurser för destruktion. Hur många människor, hus, bilar, förhoppningar dog bara idag?  Hawking tror att vi borde söka andra planeter att kolonisera för att mänskligheten inte skall dö ut vid en katastrof. Det ligger dock väldigt långt fram i tiden.

Stephen_Hawking.StarChildFrån Wikipedia

Även om vi letar efter liv i rymden kan det vara farligt för oss.  ”En civilisation som fångar upp en av våra signaler skulle kunna ligga miljarder år före oss. Om så är fallet, kommer de att vara enormt mycket mäktigare och kanske inte värderar oss högre än vad vi värderar bakterier”, säger Hawking. Forskningsprojektet ”Breakthrough Listen” är det största i sitt slag, ska pågå i tio år. Med hjälp av jättelika radioteleskop ska forskarna – med Hawking i spetsen – lyssna på signaler från de en miljon närmaste stjärnsystemen och de 100 närmaste galaxerna. Målet är att fånga upp radiovågor eller andra tecken på liv i rymden.  http://www.svd.se/varningen-aliens-kan-se-oss-som-bakterier

Men – vi skall inte skicka signaler själva. Det kan ju gå som i ”Stjärnfall”.

En och annan blir nog uppskrämd eller förståndig efter Wilderängs böcker och skaffar sig lager mat och ser över sin beredskap inför strömavbrott eller andra hinder oavsett från vilken planet hotet kommer ifrån. Inte jag, är redan förståndig nog.

http://www.adlibris.com/se/bok/stjarnfall-9789176910153

Lars Wilderäng driver en av Sveriges mest lästa bloggar:

http://cornucopia.cornubot.se/

Ljusets år 2015

Just den där stunden när solen är på väg att försvinna men dess sista skimmer lyser på bergstoppar och man riktar kameran mot det i hopp att föreviga något, är min favoritstund under en vandring. Att vänta tills mörkret är kompakt är magiskt. Sedan kommer stjärnorna. Har man tur lyser norrskenet som dock är blek i färgen, vitgrå i början på säsongen Ja, under sommaren är det ju ljust i norr dygnet runt men redan i september finns mörkret på fjällen. I städer är det aldrig mörkt, våra ljus dödar stjärnhimmeln. Ett av de riktigt magiska ögonblicken kan vara att se Vintergatan och inse rymdens storlek och vår litenhet.

Om det inte förstås regnar, snö och hagel är inte ovanligt på fjällen i september, inte tidigare heller. Nog har jag frusit i snöstorm i juli också. Jag har inga soluppgångsbilder. Tidig morgon är inte min grej. Jag är så morgontrött, ingenting fungerar före klockan 11.

2015 är utlyst av FN som ljusets år. De flesta tänder en lampa utan att tänka på hur ljuset kommer till. Men ljus är så mycket mer än lamporna vi tänder och displayerna som lyser.

An International Year of Light is a tremendous opportunity to ensure that international policymakers and stakeholders are made aware of the problem-solving potential of light technology. We now have a unique opportunity to raise global awareness of this. John Dudley, Chairman of the IYL 2015 Steering Committee

http://www.light2015.org/Home.html

Men att ha en lampa är ingen självklarhet. 1,6 miljarder människor saknar elektricitet, de flesta är i Afrika och södra/öst Asien. Många däröver har en begränsad tillgång, strömmen stängs av vissa tider. Idéer som solladdade lampor finns men tycks vara svårt att förverkliga i stor skala. Beror det på lönsamhet?

Ljusets års sida är mycket snygg, informativ. En annan sida att besöka varje dag är http://apod.nasa.gov/apod/archivepix.html där NASA publicerar dagligen en bild från rymden. Magiska bilder!

Vi beundrar gärna en vacker solnedgång. Solen är evig, inte tänker vi på dess livslängd. Om solen skulle slockna? På jordens livstid kommer det inte hända, vi går nog under före men i filmen Sunshine slocknar solen. Det är en av de många undergångsfilmer där hjältar åter räddar jorden. Som vi bär oss åt med vår natur och våra tillgångar kommer inga hjältar kunna rädda oss. Vi går under, frågan är hur och hur fort. Om det en annan gång. Sunshine är sevärd, trots hjälteglorian.

http://www.imdb.com/title/tt0448134/

http://chandra.harvard.edu/photo/2015/iyl/

http://www.light2015.org/Home/WhyLightMatters.html

http://www.globalissues.org/article/26/poverty-facts-and-stats