Bokbål och bokrea

Nyss städade man bort vissa böcker i några bibliotek. Nu bränner bibliotek böcker. Det är inte Day after Tomorrow där de överlevande försöker hålla värmen med hjälp av bokbränning utan Strömsunds kommun som skall minska verksamheten, det som falskeligen kallas spara.

Anledningen till att biblioteket i Backe bränner och även säljer ut böcker är  bibliotekets minskade budget. Kommunens sparpaketet gör att biblioteket  har varit tvungen att minska bibliotekets yta, vilket då innebär att böcker inte får plats. Böcker som Mark Twain, Isaac Singer, Tjechov och Hemingway åker till soppåsen och bränns.

Jag kan förstå att det låter upprörande att vi bränner böcker eftersom böcker har ett starkt symbolvärde. Men vi har alltid gjort så här. Vi har våra rutiner och det fungerar för oss, säger bibliotekschef Britt-Inger Roos.

Symbolvärde? Javisst, symbol att vi än så länge är någorlunda läskunnig folk och kan vända blad i en bok och kanske, kanske hämta kunskap, glädje, tröst, upplevelse, förströelse, spänning ur en bok. Kunde inte biblioteket öppna en loppmarknad? Lokaler finns säkert gott om i en avfolkningsbygd. Dessutom är böckerna skattebetalarnas, inte bibliotekschefens.

Strömsunds kommun gick faktiskt med vinst 25 miljoner men böcker ingår inte i det glädjebeskedet. Strömsunds kommun styrs av S och har styrts av S länge, länge. Kanske är kunskap mindre viktigt än skoteråkning och nöjesfiske, sprit eller chipspåsar i en landsortshåla? Och alla har väl en dator och mobil så surfa bara? Biblioteket har angett tonen.

Bokrean är i full gång. Gårdagens storsäljare, nobelpristagare, populära och osåldbara böcker säljs ut. Vad händer med de böcker som inte säljs på bokrean? Kommer också de att värma våra hus i stället att glädja våra sinnen? Tänker speciellt på barnböckerna, en deckare är färskvara,  men en barnbok öppnar dörren till en ny värld.

Resan till Burma 1978

Vi reste runt i Burma 1978.

Rutt: Rangoon, Pegu, Meikitila, Mandalay, Pagan, Magwe, Prome, Rangoon.

Bil: Humbert (hoplappad med andra delar).

Förare: 2 från ”demokratiska gerillan” kallade de sig.

Andra intressanta människor: fd minister i husarrest, oljeproducent, munkar, griniga makthavare.

Höjdpunkt; solnedgång över Pagan.

Slutet: utkastad från Burma med orden ”vi släpper er aldrig in igen”.

Intresse: noll, ingen tidning var intresserad av vår resa.

Idag vill många åka till Burma och resebyråerna spår guldår men man bör vara varsam när man tar kontakt med folk. Regeringen är ingen demokratisk och snäll en. En kontakt kan skada.

Farliga religioner?

I gamla Sovjet var Bibeln en farlig bok. I dagens Sovjet hamnar du i fängelse om du hånar kyrkan. Vinden vänder snabbt. Det gamla blir nytt och det nya gammalt. På 60 -70 talet smugglade min djupt religiöse svåger Biblar till Sovjet, Estland och Karelen även om har snart började dela ut även mat, kläder och husgeråd. Hans bilder från fattigdomen i Karelen var skrämmande. Barn kunde inte gå i skolan eftersom de saknade varma kläder och skor. Gladast var folket ändå för Bibeln. Tårarna var många när de fick den heliga boken.

Tron är en tröst när allt annat fattas.

Idag har religion en ny guldålder i Sovjet. Min svåger övergick till att renovera kyrkor. Biblar finns till salu i bokhandel.

Kristendomen är den mest hotade religionen idag. I det muslimska bältet över Mellanöster och norra Afrika lever de kristna farligt. Att sprida Guds ord kan innebära döden – om det inte är rätt Gud. På kartan http://www.open-doors.se/ ser man tydligt vilken tro som sprider sig och vilken religion som förföljs och dör ut. Där islam finns, finns inte plats för andra religioner.

Men är inte religion något vi gott kan vara utan? Kanske så, men det är inte min och din sak att avgöra. Var och en får ta ansvar för sin själ – om det nu finns – och sin tro, i vilken form det än uppenbarar sig. Att tvinga, förfölja, hota eller döda någon för ens tro hör inte till ett civiliserat samhälle.  Inte heller borde någon bedriva förföljelse eller krig mot oliktänkande. Tro bör vara ett personligt val. När vi döper barn idag har det oftast föga att göra med tro utan det är en sed från hundratals år bakåt. Att tvinga någon  att aktivt välja föräldrarnas tro är snarare ondskans verk än kärleksbudet. Att ge sitt barn ett val är en uppriktig inställning till religion. I många samhällen är religionen samhällets val, du kommer inte undan.

Nu irrade jag mig ur frågan: kristendom som är förfölj. De kristna har förföljt, hotat, mördat, bränt och föraktat andra i religionens namn. Men vi har förstått att det inte var den smarta vägen. Samhällen förändras, kyrkan likaså, ens tro till någon ovan oss minskar med teknikens framsteg och ekonomins övertag. Det är som om pengarna sakta motade ut Gud till dop, vigsel och begravning. Andra saker blev viktigare än dagliga böner. Sökan efter något mer finns ofta men det fylls inte av en osynlig Gud.

I andra länder tar man tron mer på allvar. I flera muslimska länder strider människor mot varandra fast det är samma religion med något olika tolkning. Fridens hus ”Dar-al-Islam” innebär inte frid utan krig mot varandra, det ser vi idag t ex i Afghanistan och Pakistan. Kanske är det därför invandrarfrågan är så aktuell i Sverige? Vi drar våra slutsatser och vill inte ha fler så djupt troende i Sverige när vi själva har avsagt vår tro.

En man med både svenskt och amerikanskt medborgarskap är gripen i Benghazi, Libyen. Mannen i 45 års ålder är misstänkt för att sprida kristendom i landet. När polisen slog till mot boendet där flera utländska lärare befann sig på onsdagen arresterades mannen tillsammans med andra från bland annat USA, Egypten och Sydafrika. Samtidigt beslagtogs över 40.000 böcker med kristet budskap. Att missionera i muslimska länder kan sluta med döden. Att sprida islam i Sverige möts med religionsfrihet. Kan vi se oss som goda? Eller ser vi på Islam med ringaktning i ögonen?

På Open Doors World Watch list är Afghanistan (3) och Somalia (5) och Syrien (11) bland de länder där förföljelsen av kristna är värst. De är just de tre länder varifrån inflyttning är stor mot Sverige, men är det kristna som kommer? Nej, vi prioriterar inte dem.

Libyen har legat som nr 17. Nordkorea toppar listan.

I bild: Nya Testamentet 1869 och Den Svenska Psalmboken 1836

Tibet – en glömd konflikt

Samtidigt som kampanjen för Tibet önskar Gott Nytt År får jag ett annat meddelande från Tibet. Den 100de självbränningen utfört av Lobsang Namgyal, 37-år, tibetans munk från Kirti Monastery där flera tidigare självbränningar har skett. Ett offer som knappt påverkar något?

Förtvivlan är total när man måste ta till så extrema uttryck. Att leva som munk och följa ett enkelt fredligt levnadssätt är inte idealet för det kinesiska styret.

Tibet är en glömd konflikt även om Dalai Lama drar fulla hus på sina resor. Många uppskattar hans fredsbudskap. Han fick Nobels fredspris 1989 för frihetsarbetet för Tibet och att ha varit konsekvent motståndare till våld. Och – hur skulle våld från Tibet mot Kina se ut? Hans pris är av annan klass än Obamas fredspris. Det kinesiska styret applåderade nog inte. Helst vill de att Dalai Lama faller i glömska och blir den siste på posten. Hans ålder är 77 och kineserna har redan bestämt att sökandet av ny Dalai Lama kommer att förhindras.

Framtiden är inte ljus för ett gammalt levnadssätt. Livet förändras, ibland med revolution, ibland med tvång eller med maktlöshet och även av fri vilja. Hur Tibetfrågan ser ut vid Dalai Lamas död är än så länge det vi brukar kalla en bra fråga.