Four horsemen …

Klimat – vår nya religion? Ibland känns det som en religiös rörelse med profeter. De flesta av oss tänker dock inte på klimatet varje dag och vid varje inköp även om många röstade grönt i EU val i hoppet att någon gör något.

Vi lever. Vi går till jobbet, köper mat, förnyar garderoben, köper presenter till barnen, firar födelsedagar  och försöker hålla bilen i gång. Vi flyger, åker pendel, dammsuger, lagar mat, går till tvättstugan, allt energikrävande.  Som par har vi sex, kanske med hoppet att få en baby. Det hörs toner att man bör avstå helt från barn för klimatets skull. Det var ett radikalt sätt att slopa människosläktet.

De flesta gör faktiskt något för miljön. Vi är världsetta i att sortera sopor. Kan hända att många av oss äter idag lite mer vegetariskt som anses vara bättre än animaliska produkter. Att cykla är populärt. En del elbilar, ca 81000 finns på våra gator men tillverkningen är resurskrävande och elen kan komma från fossila bränslen. Så… Kanske nekas tonåringen en ny mobil varje år med gnäll som resultat om hon inte är en Gretaanhängare. Dock är inget tillräckligt. Vi är så få. Vi är en droppe i havet som importerar allt från mobiler till mat och lastar så andra länder. Vi kan inte rädda världen.

Det dyker upp hela tiden nya saker vi borde avstå ifrån för att rädda klimatet. Senaste är kläder. Våra kläder lär vara den största miljöboven, värre än flyget. Vi ska köpa begagnat. Men om ingen köper nytt? Då blir dödsbona väldigt eftertraktade, de dödas gamla kläder som idag hamnar mest till soptunnan blir en guldgruva. Trots att kläder är miljöfarligt har jag inte sett en enda naken klimataktivist med några löv täckande de ”icke visas offentligt” ställen på kroppen, trots att det är sommar. Återgång till Paradiset?

Känner du någon riktig klimataktivist? Inte jag. Få har ändrat sitt liv totalt på grund av klimatet,  som att bo trångt och äta svensk potatis för middag. Var jag spydig? Så länge jag har kunnat läsa har vi hotats eller gått under av olika miljöfaror. Alla fåglar som dog, fisken likaså, skogen föll död ner, hot om ny istid var det nyligen som byttes till uppvärmning. … Dock har tekniken rätat till många av problem vi ett tag trodde skulle rasera våra liv. Kanske har det gjort mig lite misstänksam mot undergångsscenarion speciellt de som förs fram av miljonindustri resande runt och producerande bara oro.

Medel för en civilisation sägs vara 336 år. Vissa har räckt längre vissa gått snabbt under, några som Egypten återstod igen för att sedan gå under. När beräknar vi att vår civilisation startade? När maskiner tog över handkraft? När bilar tog över gatorna? När kungar föll och någon sorts demokrati tog över? Eller när pengar tog Bibelns plats? När räknas vår civilisations början? Vad är det som utmärker vår civilisation? Kanske finns det flera olika samtidigt på jorden som kollapsar på olika sätt med tiden?

De flesta civilisationer har gått under i någon typ av självmord. De kollapsade av sin egen tyngd, läs dumhet. Rom är ett bra exempel och vissa har liknat oss med Rom. Tät stadsbefolkning och färre som ville odla mat. Ingen som ville försvara landet och betala för det. Även matbrist när transporterna blev långa till stan. Viss klimatförändring gav torka. Uselt ledarskap. Invandring och anfall från norr. Och de starkare invandrargrupperna tog över.

Är vi hotade av klimatet? Kanske. Är vi hotade av miljöskador? Definitivt. Är vi för många? Absolut.

Kommer vi att gå under som civilisation eller planet? Med tiden händer det att vår miljö faller ihop oavsett vad vi gör. Ekologisk kollaps på grund av att vi brukar för mycket av de resurser som finns utan att kunna återföra tillräckligt. Vi blir för många eller är redan det. Byråkrati, oligarki med usla ledare som gör människor hjälplösa och likgiltiga. Globaliserad ekonomi som sprider risker och kriser. Vi kan drabbas av en epidemi som sprids snabbt i vår lättrörliga värld. Något från Universum kolliderar med oss. Kanske krig med atomvapen eller något liknande som för oss till död och i bästa fall till stenåldern.

Med så pass hårt slitage på vår lilla planet och så många ledare utan förstånd och förmåga  är vi inte förberedda för någonting oavsett hur många elever som skiter i utbildning och sitter på marken med en plakat.

Vi är redan för många. Antal har betydelse.

Att varje kvinna föder färre barn och ingen man heller har fler än två är en nyckel, speciellt i länder där det sker explosionsartad ökning fast varken mat eller vatten räcker till.

Det andra är att reducera vår konsumtion. Radikalt. Till nivå fattigpensionär? Nej, lägre. Där körde det ihop för mig direkt.

Jag tvivlar dock att det räcker. Risken har tippat över. Som Hawking sa ungefär: Vi bör leta reda på andra planet att kolonisera om vi vill att den mänskliga rasen överlever.

Fast, det är en omöjlig möjlighet?

Nedersta bilden: Gustave Doré: Death on the Pale Horse, 1865.

Miljömuppar, superkonsumenter, resursslösare och klimatskeptiker

Nu kommer larmrapporterna – igen – om jordens tillstånd, resursförbrukning och oroande klimatförändringar. Orkar vi höra? Bryr vi oss? Även jag vill gärna tro att vi människor inte har del i klimatförändringar. Det skulle kännas betydligt lättare att vara utan skuld i frågan och skylla på naturliga variationer. Men så är det inte säger logiken och forskarna. Ännu bättre vore det om jordens resurser vore oändliga. Det vi förbrukade skulle liksom bara återfödas på något sätt. Men så är inte heller fallet. 

Så, vi konsumerar nödvändiga och onödiga saker, livets goda och det ökar varje år. Nu har vi passerat Earth Overshoot Day, alltså vi har använt alla resurser jorden kan generera på ett år och det är bara augusti.

Earth Overshoot Day is the approximate date humanity’s annual demand on nature exceeds what Earth can renew in a year. Global Footprint Network tracks humanity’s demand on the planet’s ecological resources (such as food provisions, raw materials and carbon dioxide absorption) its Ecological Footprint—against nature’s ability to replenish those resources and absorb waste.
Global Footprint Network’s data show that, in less than eight months, we have used as much nature as our planet can regenerate this year.

http://www.footprintnetwork.org/en/index.php/GFN/page/earth_overshoot_day/

Varje år beräknar forskarna konsumtionens belastning på naturen. Under större delen av historien har det liksom gått ihop. I början av 1960-talet användes cirka två tredjedelar av jordens resurser per år och länderna hade ekologiska reserver. Men i mitten av 1970-talet bröts en kritisk gräns. 1987 inträffade Overshoot Day 19 december och 2012 var det den 22 augusti. Idag, 20 augusti är årets Earth Overshoot Day. Och det är bara årets beräkning, inte den ackumulerade.

Även om Sverige ser ut att ligga bra till (se: http://storymaps.esri.com//globalfootprint/) är det en missvisande bild. Vi importerar en stor del av vår förbrukning.  Vi producerar allt mindre del av saker vi använder och på så sätt ligger våra avtryck på tillverkarländernas konto, som den där biffen fraktad från Brasilien eller skorna tillverkade i Kina, bensinen från Saudi eller frukten från Argentina, bilen från Japan och klänningen från Pakistan. Vi är inte självförsörjande ens på den maten som skulle gå att odla och producera i landet.

I september börjar FN: s klimatpanel IPCC publicera en serie nya rapporter om den globala uppvärmningen. Det är till från 90 till 95 procent sannolikt att den beror på mänskliga verksamheter, huvudsakligen förbränning av fossila bränslen som bensin och kol. I klimatfrågan finns flera läger, inte bara ja och nejsidan. Många är experter i tyckande. Men fakta är att isen i Arktis krymper, havsnivån stiger, vädret tycks bli ostabilare. När alla vill ha samma standard som vi med bil, biff, större bostad och modevaror mm drabbar det i slutändan miljön och troligen även klimatet. 

De två frågor som sällan förekommer i diskussionen om miljö och resursanvändning är befolkningsökning och krig. Krig är i sanning resurskrävande, tar en stor andel råvaror och budget och orsakar långvariga  katastrofer inte bara på humanitär nivå. En smäll, fler och där rök miljoner, miljö, infrastruktur och människor och deras vardag. Krig är definitivt något vi kunde avvara. Varför har vi valt den lösningsmodellen för våra problem och maktbegär? Det finns olika åsikter om befolkningsökning. Vissa som Rosling tror att det stabiliserar sig med tiden medan andra ser att ökningen är fortsatt hög speciellt i Afrika. Även i Sverige har det skett en stor ökning. Mellan 2004-2017 har Sveriges befolkning ökat ca 1 miljon, till stor del tack vare invandring men resurserna har inte precis ökat i samma takt med tanke på arbete och boende. När jag föddes var vi 2,5 miljarder människor på jorden, vilket har tredubblats. När jag skriver detta har världens befolkning ökat idag fram till klockan 19 med 178 655 personer när de avlidna avräknats. Resurserna för detta hade vi ju redan förbrukat. Så, vi behöver nog en planet till och snabbt.

 Livet har förändrats så oerhört under min livstid, på gott och ont. Det är svårt för mina barnbarn att föreställa sig en värld utan telefon, Internet, bil, 100 godissorter, shoppingcenter och otaliga TV kanaler, modekläder, miljoner sminksorter samt flygresor vart än man vill. Men konsekvenserna från förändringar har knappt analyserats. Det är tuta och köra som gäller.

 Men – vad kan en vanlig människa göra? Det pratas om B B B, bilen biffen och bostaden vilka vi borde minimera för miljön och resursernas skull. Hur skulle det se ut? Det ekonomiska och politiska system vi har valt att leva efter bygger på att vi konsumerar. Vi fortsätter, för vi litar på att de andra inte kommer att kräva samma resurser eller att något nytt, uppfinning eller under, löser problemen.  Så …

 Så nog är det svårt. Efter oss syndafloden?

Uppdatering 25/8: Alan Weismans nya bok ”Countdown” konstaterar att jordens resurser inte klara en miljon nya invånare vart fjärde dygn. Gränsen för vad jorden tål är 2 miljarder, som år 1900, inte 7 miljarder som idag. Jag har tidigare rekommenderat hans bok ”The world without us”, spännande som en deckare men så realistisk att det väcker massor med tankar och oro. Lägger hans bok på listan ”att läsa” som bara växer, men tänker prioritera Weisman.

Det är dags att vi vaknar ur den tron att utveckling och ökad tillväxt, mera varor och obegränsad folkökning är normalt och att nya uppfinningar löser planetens problem. Även Cervenka tror att större befolkning (i hans fall genom invandring) är lösningen på problemet så att välståndet kan öka eller bibehållas i alla fall. I Sverige som i många andra länder går födelsetalen lite upp och ner beroende på ekonomin och vilken generation är i tur att bilda familj. De gamla ökar eftersom vi lever längre vilket innebär tryck på de unga.  Han nämner Afrikas folkökning i positiva ordalag. Det lockar förstås de ekonomiska gamarna att suga ut det som går men positivt lär det knappt bli med en stor befolkning som redan nu strider om makt och plats.

Vi kanske måste sänka kraven eller låta jordens miljö kollapsa ?

http://www.svd.se/naringsliv/andreas-cervenkas-kronikor-samlade_8437534.svd?sidan=11

http://www.svd.se/kultur/kultursvepet-25-8_8449964.svd?sidan=1

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/forskare-allt-sakrare-att-manniskan-ar-klimatboven/

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/slut-pa-jordens-resurser-i-dag_8437106.svd

http://www.footprintnetwork.org/images/article_uploads/EarthOvershootDay_2013_PR_General.pdf

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/vi-maste-forsoka-begransa-befolkningsokningen_6583964.svd

http://www.worldometers.info/se/

Bilden med den shoppande flickan är arrangerat.Bilden högst upp: jordbruk i Vietnam.