Hur lång är barndomen idag? När jag gick på stan häromdagen med barnbarnen ville de gå till Body shop. Affären var full av flickor i 8 – 13 års ålder vilka köpte diverse skönhetsmedel, schampo, duschkrämer och annat man skulle bli vacker av. Affären var visst poppis bland småflickor och de föräldrar vilka inte hade fattat vad julklappssäcken ska innehålla fick gottgöra det i efterhand. TV och tidningar har reklam där flickorna är unga och vackra men bara om de använder rätt make up och mascara med rätt borste så flickor idag är väl medvetna om märken och vad man ska köpa. Till min glädje var det dock bara icke djurtestade saker som gällde. Men på min tid … äsch, den tiden är verkligen förgången tid och helt ute. Hur påverkar detta tidiga vuxenblivande barnens psyke?
Är 8 -11 åringarna min tids 17 – 20 åringar?
Hur leker barnen? Hemma lekte 8 åringen med sin lillebror. Slott byggdes, bilar for, prinsessor räddades och piratbåten seglade iväg. De större syskonen var strängt förbjudna att avslöja detta för någon, för ingen av jämnåriga kamrater lekte längre med dockor, prinsessfigurer, dockhus eller låtsaslekar. Hon kunde få skämmas för leken, fast hon var fena på dataspel. Alla andra höll bara på med spel på Ipad. Ingen läste böcker heller, att rita var barnsligt, pysselböcker urdumt, ja allt det vi höll på med i min och deras mors barndom var just barnsligt och för småbarn under skolåldern.
Är det Internet som snor våra barns barndom? Är 8 åringarna min tids 14 åringar?
Hur är barndomen idag? Vad gör ungarna i dagis och hemma? I många daghem försöker man fostra barnen att tänka rätt i genusfrågor och välja rätta lekar, medan hemma är det som vanligt och mera fritt. Det är sällan trötta föräldrar orkar tänka om det nu var genusrätt med en rosa tröja på tjejen, är Monster High docka ok present eller borde man ha köpt en HBT certifierad bok istället och var filmen ungarna parkerades vid på kvällen – när man försökte få lite ro med Facebook – genusriktigt och Bechdeltestad.
Är det farligt att vara ett icke genuscertifierad barn? Kan inte man vara lika värd ändå?
Ersätter PK fostran av barnen vår egen ojämlikhet?
I dagarna har regeringen föreslagit obligatorisk skola från 6 år. Nu går de flesta barn redan i förskolan helt frivilligt med automatisk flytt från daghem till skolmiljön där förskolan pågår i tre- fyra timmar. Det är ganska få barn reformen skulle omfatta, gissningsvis mestadels nyanlända invandrare och en och annan sällsynt hemmabarn. Behövs reformen egentligen?
Är det en illusion att skolan blir bättre om 100 % av barnen går i förskolan och vi döper det till klass 1?
Många kan nog känna igen sin egen tonårstid. Från att ha lekt med dockor och dyrkat mamma och pappa, blir plötsligt kompisar, utseende och idoler allt viktigare. Så har det sett ut i decennier. Skillnaden är att de här flickorna inte är tonåringar än.