Varför kommer inte Påskharen – om religiöst förtryck.

Min dotter studerade i USA och  bodde under tiden hos en religiös familj. När Påsken kom frågade deras små barn: ” Varför kommer inte påskharen till oss?” Jag antar att de var oroliga över sitt eget varande. Har vi varit elaka? Är det därför påskharen kommer till andra barn med godis, men inte till oss? Föräldrarna ansåg inte att Påskharen var en lämplig tradition. Ett kortvarigt trauma för barnen men flera sådana är som en brännmärkning. Du är utanför. Du straffas.

Eller: i vår egen enklav följer vi våra regler. Håll dig borta från det övriga samhället.

Att leva under strikt religiös fostran när samhället i övrigt lever annorlunda är ett slags schizofren tillstånd. Verkligheten ute är förbjudet, i alla fall rejält krympt, men man måste existera där. Det som lärs ut hemma och i någon religiös lokal är den enda rätta. Det finns inga nyanser.  Livet kolliderar ständigt. Jag tar ett exempel. I mitt strikt religiösa barndomshem var söndagen och förstås hela Påsken helgad till Kristus vilket innebar att jag bara fick hålla mig stilla, inte vara ute, även läxor utöver kristendom uppfattades som olämpligt. Jag skulle läsa Bibeln, gå i kyrkan och bönemöten. Mina skolkamrater var ute eller roade sig med något.

Jag mötte dock inget fördömande när jag  som myndig tog avstånd från religion. Ingen kastade ut mig från balkongen fast jag hade en pojkvän som inte gick i kyrkan. Religion var kärleksfull och förlåtande, men reglerad. Min mor bad för mig. Mina syskon anpassade sig och deras barn bröt sedan ut, men bara lagom. Än slutar de mejlen med ”prisa Jesus” och ”halleluja”.

Det var på den tiden då kristendom var grunden i samhället. Idag är religion närapå avskaffad för oss svenskar. Kyrkans medlemmar minskar som aldrig förr, delvis beroende på att kyrkan är oklar med sin tro. Samhället motverkar kristendom i skolan, men ger smått efter för islams regler.  Islams påverkan  är synlig med beslöjade kvinnor och flickor, även i skolan.

Nu kommer Påsken och dessa beslöjade småflickor är ju bara som påskkärringar, ingen fara alls.

Vad blir man när uppfostran gör en till avvikare? Inga julklappar, ingen Påskhare, inga fel sorts pojkvänner, inte att ens låta håret fladdra i vinden. I islamsk bön är kvinnan inte värdig att be bredvid sin make, far eller bror utan religionen trycker kvinnan bakom en skärm. Det kanske låter oskyldigt? Kvinnor behöver ju inte ligga på marken och be. Förtryck kläs ofta i termer om omsorg och skydd.

Att vara troende kan vara underbart. Man har någonting att hämta stöd och tröst av vid svåra stunder och glädje vid de goda. De fejkreligiösa går gärna till kyrkan vid högtider och tänder ljus vid sorg.  En del politiker gjorde nyss detta efter terrorattacken. Men att leva under religiös förtryck är förfärligt. Det ser vi i TV och läser i världens tidningar varje dag. I länder som Syrien, Pakistan, Afghanistan, Saudiarabien, Nigeria … flera, pågår det islamiska tyranniet varje dag. I alla fall skyller man på tron, Koranen, den valda islamuppfattningen som enda rätta. Det är inte lätt för oss att se det goda i en sådan samhällsordning.

Islam är ett samhällssystem som styr varje sak i ditt liv om du vill följa det rätt. Ibland är det fråga om liv eller död.

I dagarna har vi drabbats av terrorattack. Koranen förmanar i 5:51 ”bli inte vänner med judar och kristna” samt 2:191 ”döda dem varhelst ni finner dem”. Jag hoppas det är rätt återgivet, det är åratals sedan jag läste Koranen. Dess tolkning är dock en daglig nyhet. Vi har åter fått smaka det i form av terror, nu på Drottninggatan.

I förhör har Rakhmat Akilov, eller vad han nu heter, sagt att han är nöjd med det han gjort, kört över folk på gatan. Vidare har han förklarat att han har uppnått det han skulle uppnå. Han hade kört på de otrogna. Otrogna. Känn på det ordet. Låter som ett giftermål där vi bedrog vår partner. Han påstå sig ha fått order från IS. Ungefär som att beställa något per Internet i en nät shop.

Nu styr eftertanken Regeringen och politikerna och löften om förbättring är i gång. Men mobbningen av SD pågår. Oro för dem kan vara större än oron för terrorister. Även V är en stund på avbytarbänken. Samarbete lyser med sin frånvaro på farans stund. Dessa är de politiker vi lämnade landets styre åt. Jag har svårt att få tilltro till dem.

Det är dags att agera. Det handlar mer än om en terrorattack, det handlar om vår framtid i vårt land. Att de som är utvisade på papper skall utvisas och omgående borde vara självklart. Men det handlar om så mycket mer. Vad är det för samhälle vi vill ha? Vårt samhälle har varit framgångsrik och haft sunda regler. Idag känns det inte så.

Vi har gett lillfingret och förlorade handen. Vi avskaffar sakta det som har fungerat, det demokratiska samhället med friheter inskrivna i lagen, jämlikhet mellan män och kvinnor och likvärdig skolgång som grund för alla medborgare. Nu låter vi barnen skolas in i den muslimska särskiljande kulturen, även i skolan. Pojkar och flickor behandlas olika. Kvinnors liv är reglerat. Moskéer bygg och där predikar man mot de otrogna. Det bildas samhällen i samhället. Terrorister reser ut och in. Vi är tillåtande. Bara man är givmild nog blir alla snälla är terrorbekämpningens devis.

Det känns som om svenska folkets intressen är  lättviktiga i politikers ögon. Svenska medborgare är ointressanta när politiker vill vara godast i hela världen. Bäst.  Snällast. Följa de som skriker högst.  Medborgerliga rättigheter och demokrati har kastats iväg med ordet multikulturell samhälle, vilket aldrig har fungerat i något land.

Återgå till det normala, säger polisen snällt i TV. Polisen som just nu har ett stort  skäligt förtroende bland folket. Vilket är det normala idag? Kärlek, ropar andra. Vi ska vinna kriget med kärlek. Det är en omöjlighet för fienden vill inte älska oss.

Det räcker inte med kärlek. Det är naivt.

Men, ha en bra Påsk. Ägna dock en stund åt ursprunget, Jesus död på korset och dess innebörd. Jesus lär ha varit en storartad historisk person vars medlemsklubb har överlevt många strider. Kanske även nu?

Läs gärna Ann Heberlein:

Kanske är oförmågan att uppleva vrede och bitterhet också ett uttryck för en civilisation som förflyttat sig så långt ifrån det ursprungligt mänskliga att den förlorat självbevarelsedriften?

https://ledarsidorna.se/2017/04/efter-terrordadet-pa-drottninggatan/

Om Påskharen: https://en.wikipedia.org/wiki/Easter_Bunny

Skolbuss på villovägar.

Uppdatering 28/4: Den muslimska friskolan Al-Ahzar i Vällingby har nu blivit ett fall för Diskrimineringsombudsmannen. Detta efter TV4:s reportage i Kalla Fakta om att skolan delat upp tjejer och killar i skolbussarna. DO kommer att granska skolan om det föreligger diskriminering.

Den muslimska friskolan Al Azhar i Vällingby i västra Stockholm har en egen buss som samlar in och fraktar elever till skolan. Idag sänder Kalla Fakta ett reportage om bussen och kvinnoförtrycket i förorter.  Se det på TV 4 klockan 21.00.  Kalla fakta granskar hur självpåtagna moralpoliser i Stockholms förorter tvingar kvinnor att följa informella regler. Granskningen avslöjar en hittills okänd form av könssegregering som drabbar unga tjejer. http://www.tv4.se/kalla-fakta/senaste

Vad tycker vi om en skolbuss där barnen separeras så att flickorna alltid kliver in genom bakdörren och åker längst bak och pojkarna går genom framdörren och  sitter där fram?

Att separera elever på grund av kön i en buss är väl inte tillåtet? Man kan högst kräva att en elev med rullstol använder bakdörren för att den är bredare och har bättre plats. Inte att vi börjar sortera folk till olika platser i bussar beroende på biologin.

Den aktuella skolan separerar mer. Jag klipper från hemsidan:

Framförallt är Al-Azharskolan öppen för alla människor oavsett tro. En bred majoritet av skolans lärare är heller inte muslimer. Men skolan erbjuder några små saker som för muslimska elever och familjer brukar kännas stora. Skolbespisningen serverar hemmalagad mat som är fläsk- och blodfri (halal). Eleverna har ett rum där de kan be på eftermiddagsrasten.

Pojkar och flickor har separata lektioner i simning och idrott. Det här är förvisso inga stora, dramatiska saker, men de underlättar mycket för muslimska elever som bara vill fokusera på sina studier och slippa hålla på och förklara sin tro hela tiden. http://alazharskolan.com/

Små saker? Är det ens tillåtet att ha separat undervisning i idrott i en svensk skola? Jag  är helt med att man separerar då och då, att det finns elevens val till exempel men alltid? Alla år? Så, gemensam idrott hindrar elever att fokusera på studier? Vad är det för sexistisk påstående? Vad har religion att göra med simundervisning och basket?

Hur sitter barnen i klassrummet? Jag skulle vilja titta in  utan föranmälan.

När jag ser på skolans hemsida anar man separation. På bilder från olika aktiviteter som studentmiddag sitter flickor och pojkar vid olika bord.  Slump eller så ska det vara? Att minderåriga skolflickor beslöjas borde vara förbjudet i skolan. Hur var det med religiösa symboler?  Ta efter Frankrike.

Den aktuella skolan har även bönerum. Det brukar vara otaliga gräl varje jul och vår om barn får besöka julkrubban eller skolan ha avslutning i kyrkan. Men, i en muslimsk skola är det helt tillåtet att ha ett bönerum.  För bönestunder delar skolan eleverna upp efter kön. Flickorna sitter i ett rum – och pojkarna i ett annat. Är det tillåtet med bön i skolan? Skulle det vara tillåtet att ha en kyrka i skolan? Jag tvivlar.

Vi behöver en regering och skolminister som agerar just nu. Skolor skall inte byggas på medeltida religiösa föreställningar. Skolan skall inte separera utan integrera. Och för bussen behöver vi en Rosa Parks moment.

Rosa Parks vägrade lämna sin plats åt en vit person i bussen där de svarta skulle veta sin plats och sitta bak. Detta hände i Alabama, Montgomery 5 december 1955. Montgomerys policy var rassegregerad kollektivtrafik.  Bussbojkotten utvecklades till ett ekonomiskt bakslag för Montgomerys kollektivtrafik. Stadens svarta invånare, vilka utgjorde största delen av de bojkottande utgjorde också majoriteten av kollektivtrafikens betalande resenärer. Bussbojkotten avslutades den 20 december 1956. Det var datumet då en ny federal lag trädde i kraft, en lag som deklarerade att Alabamas och Montgomerys bestämmelser om rassegregerade bussar var oförenligt med den amerikanska konstitutionen

Det bör vara oförenligt med demokratin och jämställdhet  att separera människor i en buss även här i Sverige.

När jag läser detta och ser på skoltransporten där man separerar pojkar och flickor är det klart att många av muslimer inte kommer att assimilera sig. De kommer inte att ens integrera sig med oss och inte vi med dem. De lever sitt liv och vi försöker leva vårt. De muslimska barnens föräldrar anser att separation och förtryck av flickor är godtagbart del i barnens liv. De försöker ha sitt liv intakt, som hemma i Somalia, Syrien, Irak… bara platsen är en annan. Många muslimer lever i  enklaver som våra regeringar har låtit bildas, stöder ekonomiskt och raserar så det jämlika svenska samhället som vi har varit stolta över och förr beundrad i stor del av världen. Då och då ser man invandrare intervjuad i TV , folk som bott här i tio år eller mer och som behöver tolk. De har inte velat integrera sig, bara leva här av olika skäl.

Genom att tillåta muslimska enklaver, muslimska skolor, beslöjade småflickor och separation ändå in i skolbussen äter detta sakta upp de värderingar vi har: jämlikhet, yttrandefrihet, religionsfrihet, fritt val av liv, acceptera lagar och regler.

Sakta  förändrar muslimer vårt samhälle, bort från det vi har uppnått. Det är inget mindre än en katastrof av stora mått. När jag ser och läser om världen omkring finns det knappt ett muslimskt land som lyckats hålla fred inom landet. Kvinnor och män lever separata liv. Flickor gifts bort som barn. Förbuden är många. Jag vill inte att vi närmar oss det. Jag är allvarligt oroad för utvecklingen i Sverige.

Jag försökte fika i ett café  på Rinkeby torg (obs. ett bra tag sedan) men de serverade inte mig, de ignorerade mig totalt. Jag vet inte om jag borde ha dragit en sjal över huvudet för att få en kopp kaffe men jag valde att gå och ta Tunnelbanan tillbaka till stan från utlandet Rinkeby.

Så har även Regeringen gjort och Skolverket. De har lämnat walk over.

http://www.expressen.se/nyheter/skola-tvingar-flickorna-langst-bak-i-bussen/

http://www.tv4.se/nyheterna/klipp/religi%C3%B6s-friskola-separerar-flickor-och-pojkar-3883932

http://www.friatider.se/muslimsk-friskola-tvingar-flickor-sitta-l-ngst-bak-i-bussen

http://www.tv4.se/kalla-fakta/senaste

http://www.expressen.se/nyheter/skola-delar-upp-elever-efter-kon-avskyvart/

Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs. det får inte förekomma religiösa inslag. Undantag gäller för fristående förskolor och skolor med konfessionell inriktning. I dessa får det förekomma konfessionella inslag i utbildningen men inte i undervisningen. Skolverket.

Bild från Kalla Fakta.

 

 

Tidsbilder från ett kafé.

Vår? Nej, det blommar inte än. Det snöar. Den nya snön är den gamlas död, sa min mor när jag som barn klagade över att våren fick backa för vintern igen. Det kanske är så även med våra liv och vårt samhälle? Det som är nytt tränger sakta bort det gamla och samhället förändras, till det bättre eller sämre. De äldre, som jag, har ibland svårt att känna igen oss och förstå syftet med alla förändringar. Livet krymper, delaktighet är obefintligt, tillfälle att inverka på något är bara illusion.

Möjligheten att påverka i Samhället har dock inte varit stort, någon gång. Att påstå en röst vart fjärde år påverkar mycket är bara inbillning. Det senaste valet är ett paradexempel. I arbetet bestämde  budget och  de som satt högst upp och ovan det politiker. Nya påbud kom regelbundet. Nya metoder förväntades ta över och kasta bort de gamla, ofta fungerande. Ni anar inte hur många terapimodeller efter varandra ansågs undergörande och billigare inom psykiatrin. Rörelsemöjligheten var liten.

Så även privat. Likaså bestäms livet mer om pengar än önskan, mer om ansvar än fria val.

Jag känner en trötthet över livet just nu. Ute snö och inne känns gråheten betungande. När jag läser dagens nyhetsflora gör det mig bekymrad. Mycket är dock struntnyheter, någon som gör sig märkvärdig, kändisskvaller man inte behöver läsa. Sedan dagens Trump. Brexitklagan. Brott och bränder. Så mycket bränder! Skattehöjningar. Oroväckande samhällsskeenden utan analys om vi gör så vad blir resultatet?

Var förekommer framgång, förkovran, hoppet? Dagens goda stora nyhet?

Jag minns än den känslan  vi hade på 50 talet. Livet kändes så lovande. Mina föräldrar var fulla av förtröstan. Världskriget var slut. Efterverkningarna var tunga men det fanns ett slags hoppfull stämning. Det kunde bara bli bättre. Affärerna fylldes sakta. Nya bostäder byggdes. Världen blev mera öppen. Utbildning fanns tillgänglig. Vi gick med glädje till skolan. Vi skulle bli någon som gjorde världen framgångsrik. Känner dagens elever så? De klagar över hur jobbigt allt är och kramar om sin mobil.

Sedan kom kalla kriget, hotet med atombomb, men samtidigt blomstrade livet. Politik tog inte ner oss. Än trodde vi att våra ledare kunde göra förnuftiga val.

Varför känns det aldrig så mer?  När började nedgången? Kanske med ökad insikt över världens tillstånd? Kanske på skarven mellan 80 och 90 när jag började höra ordet budget, spara, oftare än resurs. Kanske när skolans ras blev synlig? Förändringen på våra förorter vilka vi försökte fly? Så, även jag rörde på mig.

Eller, är det bara åldern, närheten till döden som gör mig missmodig? Jag läste i någon stor undersökning om äldre att efter 76 års ålder finns få friska år kvar. 76 var liksom gränsen. Det ligger nära. Det är nedgång även för mig trots att jag kämpar mot och inbillar mig att statistik och jag inte hör ihop.

Vad tänker den vanlige människan? Bryr vi om samhällsförändringar innan något drabbar oss personligen? Vad är dagens ämne? Jag satt i ett litet café igår och tjuvlyssnade omgivningen. Det är inte svårt för folk var högljudda och det var trångt mellan borden. Vad var  på tapeten? Rikspolitik? Budgetförhandlingar? Vädret?

De manliga besökarna pratade om sport. Varenda nyans, spelare, språng, boll, även kläder analyserades under måltiden. Det är ofarligt att prata om sport, tänkte jag. Vad skulle de ha sagt om jag frågade dem vad de tyckte om det stora underskottet i vår Kommunbudget? Vad beror det på? Vad är det som ska dras in? De två pensionärerna, samt vi två, satt och åt tysta. Gänget lattemammor med sina småbarn pratade språk jag inte förstod och deras klädsel signalerade annat ursprung.  Jag tvivlar på att de analyserade matchen mellan Sverige – Portugal.

Dessa kvinnor och barn var en tidsbild. De uttryckte förändringen i landet utan att säga ett ord som vi förstod. 37 % av Sveriges befolkning i åldern 0-44 har nu utländsk bakgrund. Det säger hur framtiden sakta formar sig.

Det stundar andra tider. Om det är på gott eller ont får de yngre genomgå. Jag har ingen tilltro till politiker. Det är på botten även hos andra. De så kallade populisterna ökar, de som lyssnar på vanligt folks oro, vi som inte har rätt PK uppfattning.  15 % av svenskar har tilltro till politiska partier, 28 % för Regeringen, det har sjunkit  sedan 2010.  Riksdagen har 33 % anhängare som litar på dem. 18 % för EU,  som nu får den första utbrytaren, britternas brexit.  Siffrorna gäller förra året. Det blir intressant att se årets barometer som kommer 7 april.

På BBC pågår en intressant serie om framtiden, teknik mm:

http://www.bbc.com/future

http://medieakademien.se/wp-content/uploads/2014/02/Fo%CC%88rtroendebarometern_2016.pdf

https://www.facebook.com/almqvist/posts/796418373860501

Det är som ett skavsår som alltid känns.

Har du blivit våldtagen någon gång? Vad kände du för förövaren efteråt? Ville du umgås med denne och kanske möta personen varje dag på jobbet eller skolan? Om du var tvingad att göra det eftersom förövaren inte flyttade på sig, vad gjorde du då?

Gömde dig hemma och mådde uselt? Flyttade själv från jobbet, skolan, orten?

Kastade eller brände du kläderna du hade på dig när du blev våldtagen? Söp du, tog lugnande medel och kanske starkare droger du fixade från gatan för att överleva? Var det svårt att prata om  och ens säga ordet våldtäkt?

Trodde polisen inte på dig när du äntligen orkade prata med dem? Betraktades du som lite skyldig och förövaren snarare som ett offer? Frågade man något om dina kläder eller utseende som att ”är man klädd så där kan ju vad som helst hända”? Frågade de om du hade druckit? Om du hade skrikit efter hjälp? Om inte, var det kanske inte så farligt? Att bli paralyserad räknas liksom inte.

Hade du giftermål i tankarna? Att gifta sig med våldtäktsmannen skulle vara som försoning och din heder var rehabiliterad? Så vansinnigt tänker man i Turkiet, Pakistan… om förövaren behagar gifta sig med offret oavsett ålder blir ju allt bra, inga åtal. Jag har också haft patienter som gift sig med mannen trots våldtäkt och misshandel. Gick det bra? Inte.

Såg du bilder på  våldtäkten senare på internet? Kanske larmade någon och sa att du finns nu på en porrsajt. Internet glömmer inte. Din våldtäkt blir ditt varumärke.

Funderade du att ta livet av dig? Eller sticka kniven i förövaren?

Hur gick rättegången? Blev det inget för ord stod mot ord? Kanske hittades förövaren aldrig? Kanske tog det  så lång tid innan rättegången blev av att du helst bara ville slippa.

Vad fick du för hjälp? Blev du hjälpt? Det är som ett skavsår som alltid känns, sa en av mina patienter om våldtäkten. Hon kallade terapin för plåster och insåg att hon var inte skyldig.

En av de omskrivna våldtäkterna skedde i en skola i Lund och de två killarna, förövarna, fortsatte i skolan som om ingenting hade hänt medan den minderåriga flickan, offret, mådde uselt hemma. Rektorn försvarade pojkarna, båda invandrare i detta fall. Han kanske tyckte synd om dem och ville vara god? Undvika ordet rasist? Även föräldrar till den dömda pojken försvarade honom i stället att undra över fostran de givit åt sin son.

Rektorn försvarade sig med:

Det är många föräldrar som har reagerat och jag kan förstå det. Samtidigt så finns det en helhet som vi måste ta hänsyn till. Alla tre är ju elever och alla tre är på sätt och vis offer i det här, säger rektorn.

– Alla tre är barn. Killen som nu blivit dömd har ju fått ett ganska kännbart straff och är på det sättet ett offer.

Den 16-årige pojken dömdes till kort ungdomstjänst samt ungdomsvård och ska betala skadestånd till flickan. Rektorn betonar att föräldrar och elever kan känna sig trygga.

– Vi har en beredskap om någon skulle känna oro, via vårt elevhälsoteam. Och vi har ett värdegrundsarbete som vi intensifierar och försöker att ta tag i ännu mer, säger rektorn.

https://www.sydsvenskan.se/2017-03-06/pojkar-som-valdtog-flicka-gar-kvar-pa-skolan

Skulle du ha känt dig trygg om dina barn gick i den skolan? Jag undrar: vad hade den rektorn för uppfattning om sexliv? Något måste han ha haft eftersom han var vuxen? Är det ok för honom att ha sex i offentliga toaletter mot någons vilja? Om inte, borde han förstå offret bättre.

Värdegrundsarbete? Det är redan kört. Rektorn och samhället har genom beteendet och domen sagt ”aja baja, men nu är vi alla vänner”. Killarna har fått bevis på att flickan, som inte ens kommer tillbaka till skolan, var bara en som det var okej att utnyttja. Hon är ju utdömd, inte killarna.

Men rektorn gjorde rätt fast han fick avgå på grund av för mycket uppmärksamhet i media. Regeringen önskar inte att våldtäktsmän får byta skola. I Riksdagens frågestund säger Ylva Johansson att det inte är lämpligt. Så, offren får flytta på sig. Eller stå ut.

Det är inte den första gången som flickor våldtas i skolan, det känns dock att sexuella brott har ökat i antal, vilket bekräftas av statistiken. Förmodligen inte första gången som förövaren blir offer och flickan bara en hora, det har funnits andra fall, det mest kända kan vara fallet i Örnsköldsvik. (länk nedan)

Det är som om offer och förövare hade bytt plats. Vilken värdegrund är det?

Våldtäkt har föga med sex att göra. Det är en maktdemonstration. Eller bara tro att sex med vem som helst, vart som helst, med barn eller vuxen, känd eller okänd är min rätt? En häftig grej! En pinne i ens brotts CV. Att man inte ens straffas av Rättsväsendet annat än några timmar hos en ”socialtant” och ännu mindre av omgivningen talar om att våldtäkt är OK. Det är så man gör mot kvinnor och flickor, det är inte så noga med dem.

Det var ju bara sex.

Det är dags att sluta förstå dessa unga män så förbaskat mycket utan sätta stopp, oavsett vilka de är. Det kan hända att förövarens föräldrar inte heller ser våldtäkt som brott utan försvarar beteendet, det skedde t. ex. i fallet Örnsköldsvik, så även nu. Det finns flera måttstock:

Vår religion tillåter inte att man alls är i kontakt med någon man inte är gift med. Det felet har skett och där måste han tänka om, säger modern till förövaren. Hon pratar inte svenska efter nio år i Sverige. (Expressen)

Tragik i total misslyckad integration. Tro går inte att integrera. Den har ett eget obrytbart liv. Men det är ingen ursäkt. Samhället borde markera tydligt vad är brott och vad är tillåtet. Annars är det fritt fram efter eget val. Även föräldrarna till de skyldiga borde alltid erbjudas (krav?) att gå med i behandlingen för att kunna hjälpa sina barn bättre.

http://www.expressen.se/kvallsposten/mamman-till-forovaren-efter-valdtakten-i-skolan/

http://www.telegraph.co.uk/news/2016/11/18/turkey-bill-to-pardon-statutory-rape-if-perpetrators-marry-victi/

http://www.bbc.com/news/world-europe-38030182

Det kravlösa goda

http://www.riksdagen.se/sv/webb-tv/video/fragestund/fragestund_H4C120170316fs

http://www.friatider.se/ylva-johansson-vill-inte-flytta-domda-valdtaktsman

http://www.expressen.se/nyheter/dokument/valdtakten-pa-skoltoaletten-blev-starten-pa-ett-helt-ar-av-trakasserier/

http://www.svt.se/ug/linnea-anmalde-valdtakt-pojken-hyllades

http://www.bbc.com/news/world-us-canada-39392147

http://fnordspotting.blogspot.se/2017/03/om-lundarektorn-som-missade-taget-en.html

PS. Frågorna är efter det erfarenhet jag fått från mina forna patienter.