Veckans gnäll från en surkärring.

Jag åker inte ofta till Stockholms centrum. Det har varit lågsäsong för allt under covid. Sedan föredrar jag skogen före staden. Men ibland finns någon intressant utställning eller behov att handla sådant det inte finns i min förorts affärer.

Föraktet mot Samhället och dess arbetande medborgare slog mot mig. Det vi räknar som fungerande, nödvändig service fungerar inte. Hälften av pendeltågen var inställda, likaså bussar. Inte första gången. Det handlar om pengar, vinst. Den som inte har en bil har ett helvete att komma till jobbet ´från gränskommuner. Cykla? 5 mil kanske. Is och slask. Benbrott kostar också.

Under tågresan såg jag klotter och mera klotter. Allt som färg kunde fastna på var kladdat. Det finns alltid klotter men nu var det på varje yta bredvid tågrälsen. Ser ut som om vi bodde i slummen någonstans där folk saknar penna och papper.

Rulltrapporna på centralen var trasiga. Flera dörrar ut och in var trasiga och stängda. Folk halvsprang med sina väskor.

Skyltarna rea och total utförsäljning har ökat. Så även i mitt centrum. Läste också att den fina mataffären – från en stor kedja – jag handlar i kämpar med ekonomin och är konkursmässig. Men, priserna höjs ju hela tiden! Vart går pengarna? Till strömleverantörer? Någon där högst uppe? Resultat av vår självförsörjningsgrad? Kriget?

Andel arbetslösa är hög 459 000 enligt beräkningar men alla är inte med, att räkna folk har sina brister. I praktiken är det att knappa hälften av folket arbetar och av dem är hälften betalda genom skattemedel. Andel som går på olika bidragssystem är hög. Då menar jag även pensionärer för deras statliga pensionspengar är redan använda av generation före oss.
Det håller inte.

Lönerna stiger inte i samklang med inflationen. Även medelklassen måste tänka till. Boendet var inte snabbväg till miljoner. Räntan stiger. Ingen biff idag? Inga tomater. Gnäll inte ungen! Du får behålla din förra årets mobil, den duger!
De som är ensamma med hushållskassan börjar få det knapert, som ensamma mödrar trots bidragsfloden. Och de än levande pensionärerna som hörde till den gamla stammen utan daghem. Hemmafru och sedan något arbete ofta i den kommunala servicen när barnen kom till skolåldern. Det blev inga pensioner av det. Maken dog. Fattigpensionär.
Som en väninna sa när hon blev pensionär: om jag inte vore gift hade jag att välja mellan bostad och mat.
Hoppa över middag en dag i veckan var mitt gamla knep efter skilsmässan. Lunch var en kopp te.

Och kvinnor fortsätter vara kränkta. En anmäler efter nio år ovälkommen hand på låren. Vad hjälplösa kvinnor kan vara. Knark finns även hos de som styr men då är det fint sagt ”personligt val”. Jag hade många patienter med personliga val, men då hade livet gått omkull. Det är lätt att börja knarka, även ganska lätt att sluta om man vill men att få tillbaka en bostad och hitta ett arbete är svårt. Kanske inte för politiker?

Samtidigt talar massmedian om vart de senaste sprängningarna skedde och dog någon. Vi får vara glada om vi inte befinner oss på fel plats på fel tillfälle som Polisens talespersoner brukar skylla offren på, inte gärningsmännen. Jag kan garantera att håret reser sig när kulorna sprejas i ett centrum mitt på dagen och du är bara några meter ifrån. Ordet klan och klankrig är nu mera vardagsvara, inte något som händer långt borta.

Skolor skall träna för terrorattacker. Skall inte daghem också göra det?

Hur är det med våra hem då? Skall vi alla träna för sprängningar? Har du fått en terrorist i familjen eller gjort valet att gifta dig med en kriminell får du räkna med att ditt hem sprängs. Och grannarna blir inte glada. Sur stämning.
Förmågan att spränga i rätt adress kan vara usel så alla bör förbereda sig. Vad vet jag om folk som bor i mitt hus? De gamla som har bott i huset lika länge som jag frågar mig om jag vet något. Det och vart är skyddsrummen har varit aktuell korridorsnack. Matpriserna har tillkommit i år. Oron att gå ut med hunden när mörkret faller. Resor pratar ingen längre om.

Hässelby torsdag

Inte ens gravt kriminella kan vräkas. En bomb i trapphuset får man tåla. (länk nedan)

Vårt land är på sluttande plan. Vi är i gott sällskap, vi är inte ensamma. Många länder utanför den västerländska kretsen är redan på botten. Fina möten, med rika deltagare samlade med sina privatjet på något hot ställe, snack pågår om klimat, pengar, äta maskar, hur folk vaccineras eller hur de utrotas. Politiker sover än med grymtande om att vända stenar, hårda tag och diverse meningslösa samtal om någonting.
Världens misshushållning kraschar samhällen med krig och hunger, mentala förluster och rovdrift. Av oförstående och likgiltighet. Naivitet och vapenmakt.

Ingen hotande asteroid eller klimatet förstör Världen, utan vi själva. Vi är rovdjur som raserar men vissa kulturer har lärt att uppföra sig en aning bättre. Det har varit mer lönsamt. Idag pågår flera krig, den mest uppmärksamma i Ukraina och ingen världslig makt tycks få stopp på dessa.
Västvärlden måste bestämma sig: skall vi hjälpa Ukraina att vinna nu eller låta kriget bli långvarigt och eventuellt sprida sig. På vilken sida står vi? Hur ser vi på Europas framtid? Är krig bara ekonomisk framtidsbransch?

Dnipro 230114

Hur vi än gör med Ukraina blir maktbalansen rejält förändrad. Kina och Ryssland mot Väst? De visar enighet – i alla fall utåt. Jag gissar, Kina kommer att få makt över de ryska gränsmarkerna som ”betalning” för hjälp. Ryssland efter Putin blir avhängig av Kina, kanske är de det redan..Ryssarna har inte råd eller intresse av landets östra del långt borta från Moskva. Minoritetsgrupper är bara kanonmat. De satsade resurserna på Ukraina. Oavsett om maffiabossen byts ut blir det ingen revolution i Ryssland. Putin är nu efterlyst av ICC. Inte lämpligt att vara kompis med honom. Läget är förändrat, kanske inte för honom hemma, men för andra Världens ledare.

Sydkorea och Taiwan flämtar i rävsaxen. USA har tappat makt och anseende, så går det med en president som inte vet vad han säger och en vice – ja, jag ska inte säga något om det. Bara att kvinnor kan men inte den där. Samt en penningpolitik från tryckpress.

Många länder lever som fattig folk, från lön till nästa.

Orsakerna för Världsläget är många. Den där förmågan att räkna ut resultat av åtgärder är låg. Likaså är tron att samma åtgärd ger annan resultat om vi gör det om och om igen svår att dumpa.

Det blir värre, det är säkert. Den västerländska civilisationen, som den är nu, kommer att förändras och inte positivt. Bankerna kraschar. Räntorna kastar dig ut ur ditt hem. Nya hittepå och äkta virus knäcker både oss och sjukvården. Mer… invandring inte att förglömma.

Men än finns det skönhet i Världen. Ta vara på det. Och – man ångrar bara resor man inte gör.

Om att vräka kriminella:

https://hemnytt.com/darfor-far-gangkriminella-inte-vrakas/
https://www.bostadspolitik.se/2022/12/13/bakslag-for-mkb-far-inte-vraka-kriminella/

PS
Precis på samma sätt som vi har brandövningar med barn så finns det väl en nödvändighet, tyvärr, säger Jonas Trolle till P4 Malmöhus. chef på centrum mot våldsbejakande extremism,
Eleverna skulle kunna få en utbildning i så kallat PDV, pågående dödligt våld, för att bli mer mentalt förberedda för en eventuell attack, menar Trolle.
Mentalt förberedda? Nog är det tecken på förfall, tycker jag. Vissa skolbarn lär sig inte ens att läsa men de lär sig vara förberedda för terrorism. Eller blir själva terrorister.

Bilderna från Stora Vika, historisk kalkbrott och cementfabrik. Berg i Alperna.

2 svar på ”Veckans gnäll från en surkärring.

  1. Jag läser i DN att Stockholm är framtiden.
    Detta eftersom den redan är den s k 15 minutersstaden.
    Hälsningar från Hjo där jag bor i 5 minuterstaden.

    • Visst. Att ha pendeln tre minuter från innebär inte att den går.
      Jag tror dock att Stockholmsområdet har haft sin bästa tid.

Kommentarer är stängda.