Jag skrev flera år sedan om min ”specialklass”. Min succé som lärare. Att vara en lärarvikarie var inte problematiskt på -80 talet men nog kunde eleverna pröva en. Jag arbetade så pass mycket att jag blev en lärare, inte en vikarie.
Den största succén var min specialklass ”de fyra elever, tre killar och en tjej på en skola nian som är katastrofer och fattar ingenting” enligt rektorn, vilka jag skulle hålla på plats någon eftermiddag i veckan då de duktigare eleverna läste språk och matte. Gör någonting, vad som helst, sa rektorn. Vi fick använda hemkunskapsrummet.
Jag skickade hem dem direkt, men med ett uppdrag ,efter de hade skrikit ”va fan ska vi göra här” innan jag hann in genom dörren. De kom nästa timme före utsatt tid viftande med sina papper. Uppdrag genomfört. Jag hade bett dem att räkna ut vad de själva ägde, saker de ansvarade för och kunde ta med sig om de flyttade till eget boende.
Det var en del. Egna TV, stereor, kameror, någon instrument, snöskotrar, båt, fiskegrejer, mopeder, cyklar, märkeskläder, luftpistol, några ärvda möbler, prylar som låg och skräpade… jag var förvånad. Sedan låtsades vi ta en hemförsäkring för värdet, ifall allt skulle brinna upp. Jag hade skaffat en del broschyrer från försäkringsbolag.
Sedan fortsatte vi med saker var och en borde kunna i Samhället.
Vi låtsades öppna ett bankkonto genom besök i den riktiga banken. Vi skickade låtsaspaket. Vi möblerade en etta med IKEA möbler på papper efter studier av deras katalog.
Vi räknade ut vad måste in i lön efter skatt för att överleva en månad med normalhyra och mat. Vad var skatt och vart gick det? Vilket jobb kunde en person med skitbetyg få? Ja, nu var det en landsorts skola där många hade släkt som bönder, skogsägare, småföretag… vilka kunde ge en hacka ett tag. Och, om eleven tänkte läsa in de missade betygen senare, hur gjorde man då?
Ja, vi fyllde en socialbidragsansökan också. Var normen så lite undrade dessa i prylar väl försedda elever.
Lite lagar som när kan det bli problem att få körkort och när förlorade man det. Oops! Det hade de ingen aning om. Vad får man betala i underhåll för barn om man inte bodde ihop.
Mer… De ”fyras gäng” ville inte sluta när terminen var över. Efter några veckor var andra elever avundsjuka eftersom de inte fick gå på ”uppdragskursen”.
Dessa elever var de mest glada och tacksamma jag hade under alla år. Rektorn kallade det hemkunskap medan jag ville ge betyg i samhällskunskap. Var det inte just kunskap om hur var och en klarar sig i samhället?
Det var före datorernas tid. Men Internet löser inte alla frågor.
En del elever är inte smarta nog för att klara av ens nian. Jag lämnar orsakerna här men föräldrar, språk och intelligens är några. Att förvänta sig att alla går i gymnasiet och ännu mindre i Universitet är dumt. Men alla kan vara bra på något om inte konkurrensen är för svår. Kanske bör vi gå tillbaka till typ realskola då eleverna delas efter förmåga? Eller A och B klasser. Och den så kallade särskolan som nivå C. De smarta lider i dagens skola. De svaga likaså. Den där inbillningen att vi är lika och kan lära oss samma saker lika bra ger barnen på ytterkanterna väldigt lite och till sist ingenting.
Jag har inte råkat träffa en obegåvad elev men begåvning är väldigt brett begrepp. Skolan matchar inte alltid det.
Riksdagen beslutade nyligen att alla nationella yrkesprogram åter ska ge behörighet till studier på universitet och högskola. Men det är inte brist på Universitetsutbildade, snarare tvärtom. Många kurser i Universitet ger inget arbete. Hur många medieutbildade har fast jobb?
Snickare, murare, stenmontörer, gastekniker, golvläggare, järnvägstekniker och betongarbetare är bara några av de yrken som Sverige snart kommer ha ett skriande behov av. Enligt en färsk rapport från Svenskt näringsliv kommer det nämligen saknas omkring 300 000 yrkesutbildade om bara 15 år.
Det är snart slagsmål om yrkesutbildade. I gymnasiet nära mig hade alla elektriker arbete innan de slutade skolan. Företag headhuntade dem.
Alla kan inte trängas i Universitet. Inte ger det arbete heller. Som om sk. kroppsarbete hade sämre värde.
Men lärare börjar det bli ont om. Vad kan det bero på?
Nu har vi en ny Regering. Mats Persson och Lotta Edholm skall styra över skola och utbildning. Lycka till. Men inse först att alla inte är lika utan skillnader i elevers förmågor är stora, större än under er egen skoltid. För ni har väl inte arbetat i dagens skola, kanske inte tidigare heller?
PS Den nya Regeringens mål med skolan är:
• Lyfta kunskapsresultaten i den svenska skolan, såväl generellt som för de elever som
behöver extra stöd eller som kan gå fortare fram
• Varaktigt stärka tryggheten och arbetsron i skolan
• Utveckla rätten att välja skola och tillvarata mångfalden av utförare, och samtidigt kraftigt minska utrymmet för aktörer med kvalitetsbrister
• Höja läraryrkets status och förbättra arbetsvillkoren • Ge skolan i hela Sverige likvärdiga förutsättningar och stärka verksamhetens kvalitet
Läs mer i Tidöavtalet:
https://via.tt.se/data/attachments/00551/04f31218-dccc-4e58-a129-09952cae07e7.pdf
Bild: lektion i naturen.
Arbetade ett år som högstadielärare 2018-19. Det var en ögonöppnare, trots att jag redan innan hade mina dubier. Håller verkligen med om det du skriver, speciellt den nödvändiga och självklara statushöjningen för alla former av hantverkare och yrkesmän.
Ja, vi klarar oss bra utan genusexperter och allehanda tyckare men ve när avloppet inte funkar och strömmen går eller taket läcker.
Bara ”strömmingen går till – gärna i stora stim! ”
Då är jag nöjd.
Detta ej skrivet som skämt.
Vad gäller den svenska ”skolan”.
Min dotter Twittar friskt om den.
För mina barnbarns skull hoppas jag hon lyckas.
Ett stort problem idag är att yrkesutbildningarna nu mer är fulla av skitjobbig teori som många inte klarar av. Man vill höja statusen på yrkesutbildningarna och förbereda för högskolestudier,men missar helt målet att de som går yrkesutbildning gör det av en anledning. Jag känner själv folk som inte klarat Undersköterskeutbildningen eller bygg,för att det är för mycket matte och uppsatser i Svenska mm.
Jag gick själv aldrig gymnasiet eftersom jag inte fixade högstadiet,eftersom jag behöver lugn och ro för att studera,vilket det aldrig var på högstadiet.
Ja, det behövs flera nivåer. Jag tror att det blir också lugnare då. Men läraryrket är inte så populärt att det vore möjligt, personalen räcker inte. Och olika nivåer passar inte landet där alla är lika bra.
Regeringens mål bör ej vara att höja betygen(det kommer ta minst en generation för att få upp betygen i Grundskola på samma nivå som ~1959), snarare att göra så gott som möjligt att betygen ej sjunker än mer!
Vad ”Tuffe Uffe”s regering snarare bör göra är att röka ut varenda nuvarande teoretiker på skolverket och så långt som möjligt, under nuvarande mandatperiod, återskapa den grundskola som existerade före den Baggeianska skolans inträde och dess ”reformer” utan ände!
Då har vi som samhälle det Alexander-hugg som vårt skolväsende är i nöd utav.
Tack för mig.
Ja, reformer och betygssystem har vi haft till oändlighet utan större nytta.