
Länge sedan på en av mina första vandringar fick jag ovälkommet sällskap av en man när jag gick mot Kungsleden från en knutpunkt. Han verkade inte riktigt okey, lite för mycket alkohol kanske och han ville prata och prata samt gå med mig, Det var än nära bebyggelsen sa kanske var han inte en vandrare utan någon på väg hem. Han gav sig inte hur tydlig jag än var och jag stannade ett tag för att låta honom gå före mig. Men då stannade också han. Så till sist sa jag till honom: är du rädd? Gå tio meter före mig och ropa när du ser något farligt, då kommer jag och räddar dig. Då satt han fart och gick. Jag har träffat massor av trevligt folk på mina vandringsturer en av dem blev senare min sambo, men ibland träffar man några som inte känns riktigt ok. Eller man helt enkelt inte vill ha sällskap utan gå själv. Jag är ju den som vill gå själv.
Vid en vandring oavsett vart har man möjligheter att träffa andra människor, ibland från hela Världen och även en del djur. Är du tyst kan du ha en chans att möta vilda djur. Det är förstås fantastiskt att möta en björn, varg, eller bara en hare, kanske en ren på fjällen, så att säga i live på sin naturliga miljö. Men det innebär också en risk ifall du skrämmer djuret eller klantar dig mellan en mamma björn och ungar. Även renar eller väna bambis kan vara ilskna om du stör de på frukosten eller råkar sätta upp tältet på deras nattläger. Så se vart du lägger tältet, finns det mycket spår efter något djur välj en annan plats.
Det finns en regel i kontakt med djur. Spring aldrig.
Inte ens från mindre djur så de börjar springa för det signalerar byte för de större. Backa dig sakta från platsen, prata gärna så djuret fattar att du är en människa men skrik inte. Skräm inte upp djur och fåglar. Dra dig undan tillbaka, om du möter dem. Det är sällan djur anfaller människor.
När du träffar människor som signalerar obehag, säg inte vart du är på väg och vart du tänker stanna. Spela lite dum och prata vänligt dig ur situationen. Käfta inte. Säg aldrig att du är ensam. Ljug om sällskap som är bakom, före dig om det blir nödvändigt. Men ibland måste man bli otrevlig i ord. när folk inte fattar.
Dettta är ett av mina enkla tips för ensam fjälllvandring.

Roligt att läsa om dina vandrings erfarenheter och nog kan man träffa på en del knäppskallar men också många trevliga och hjälpsamma människor som inte vill ha något tillbaka utan blir glada av att få hjälpa en vandrare.
De trevliga har allltid varit majoritet.Vissa har blivit vännner för livet.