Våren 1958 gick jag på bio med mina två bästisar. Filmen var redan omtalad. Föräldrar räknade det som sedeslös fast de inte hade sett filmen. Vi sa förstås att vi läste läxor hos en kompis, inte att vi skulle se Elvis i filmen Jailhouse Rock.
Jag klädde mig i långbyxor och en duffel. Långbyxor hade vi flickor bara på idrottsdagarna. Duffel ansågs lite opassande för en flicka. Men nu var vi tre lite tuffa – utåt i alla fall.
Utanför biografen stod polis, brandkår och en ambulans. De väntade på oss hysteriska flickor när vi skulle se Elvis svängande höfter.
Filmen var så där. Jag hade annan smak än mina vänner. De var begeistrade. När vi gick ut sjöng vi lite tyst på Jaihouse Rock och tog några danssteg.
The warden threw a party in the county jail
The prison band was there, and they began to wail
The band was jumpin’, and the joint began to swing
You should’ve heard them knocked out jailbirds sing
Let’s rock
Everybody, let’s rock
Everybody in the whole cell block
Was dancin’ to the Jailhouse Rock
Inget mer hände. Även om det var kaotiska scener ibland i USA när Elvis uppträdde var vi finska flickor inte så lätta att charma.
Jag föredrog opera och klassiskt. Mina vänner var nog mer för Paul Anka. Radions önskekonsert sändes en timme i veckan och blev det tid över spelade de en poplåt, dock inte opassande Elvis.
Så här efteråt känns det som en tid av oskuld. I alla fall om jag läser dagens nyhetsflora och dagens möjligheter för barn på gott och ont. Just nu handlar mycket av ren ondska.
Det är oerhörd skillnad på barnens mediebruk idag. Vet föräldrar vad barn konsumerar? Vad de sänder till andra? En flicka berättade att hon stängde sitt konto på Internet eftersom alltför många pojkar skickade penisbilder till henne. Pojkar alltså, inte bara män. Erbjudanden att hamna på någon porrkonto kom också regelbundet. Nej, hennes konto hade inget med sex att göra. Hon var minderårig.
Jag läste några texter av nutida idoler, rapparna. Det var absolut gräsligt, ingenting barn ska lyssna på, inte lära sig och inte förstå gäng – språket och brottsuppmaningarna. Jag ska inte recensera det mer utan varje förälder borde läsa:
https://www.friatider.se/bara-infantila-foraldrar-spelar-einar-sina-barn
En lite vagare formulering på:
https://www.svd.se/maste-barn-hora-gangsters
Vilken kultur ger vi till barnen? Visst är det gammalmodigt att vi läste Shakespeare, Homeros och Petrarca under min skoltid, sjöng i kör, de rika spelade piano eller någon instrument och mycket hade än en kristen grund.
Idag sjunger man om knark och mord. Kanske är det ”musik” lämplig för tidsandan med 41 mord hittills (kan vara någon jag har missat) och knarket flödar ju, barn rånas och gängen har barn som springpojkar. Det är bara realism. Livet är så för många unga, varför linda det i bomull. Även kulturen ska vara med tidsandan, inte det förgångna?
Vad är det som gick så totalt fel? Smak och tid förändras. Men att barnkultur moderniseras till obegriplig språk med uppmaning till våld är en katastrof.
Hur är den föräldern funtad som hyllar det?
Snart är det Jul. Ska vi rappa lite våld och knark eller sjunga en gammal Julsång?
Finns det fler där ute med usel smak på det moderna kulturen?
Elvisbilden från: https://en.wikipedia.org/w/index.php?curid=66554144
Jag kan inte annat än hålla med dig. Vad i hela friden var det som gick fel…?
Jag har flera funderingar men några av de är inte ens lämpliga att skriva om. Vi gamla ser på utvecklingen med andra ögon än de unga och kan lättare dra slutsatser – vi gjorde så och det blev så – men ingen bryr sig. Finns knappt någon äldre i Riksdagen.
Hurra för gamla tanter, sista bastionen mot den framtida dårskapen!
Det är ingen fel med äldre gubbar heller. Mycket visdom både i armar och i huvudet.
Kommentaren var min, ursäkta den bristfälliga presentationen och god helg!
Det brukade vara så att oavsett vad vi har för politiska eller religiösa övertygelser, trodde nästan alla amerikaner och svenskar på värdet av respekt, ansvar, möjligheter till framgång och lycka, familj, medkänsla, rättvisa, tolerans. Nu dikterar Popkulturen våra värderingar och den har blivit den mest dominerande och destruktiva kraften i vårt samhälle idag, eftersom den är allestädes närvarande, intensiv och obönhörlig.