Grupp mot grupp eller val av ättestupa?

På en blogg undrade en kommentator om man kunde göra orosanmälan till Socialtjänsten för en gamling som inte fick den hjälp man behövde utan for illa. Det var en genial idé. Jag skulle ha gjort anmälan 6 gånger av de 10 som gubben min var i ett korttidsboende. Ett par gånger fick vi åka direkt till sjukvården på grund av ren vanvård, så illa var läget.

Jag klagade. De sa att jag överdrev.

En sak som slog mig också var att vi hade så många olika avlösare fast jag bad om några få så de skulle känna gubben bättre och jag var trygg under mina två timmar ledighet. Jag räknade till några tiotal olika personer och kom inte ens på deras namn. Jag fick en förklaring. Gubben var populär. Alla ville gå till oss eftersom våra två timmar, senare fyra i veckan, var rena vilopausen och min gubbe var en trevlig person trots sin demens. Man tog en promenad eller la puzzel eller bara satt själv och tog igen sig ifall han sov.  Ren lyx inom hemtjänst.

Man fick använda toaletten också. Det är inte självklart att du får eller vill använda toan hos en vårdtagare. Smittor är inte kul. Städning genom hemtjänst sker vart tredje vecka så toan ger bara äckelkänslor.  Som ett vårdbiträde sa: vi borde börja med blöjor på oss själva för toaletten i hemtjänstlokalen är oftast för långt borta för att hinna dit. Andra alternativet är förstås att inte dricka något när man jobbar.

Det här var ju två år sedan men situationen för arbete inom äldreomsorgen har inte förbättrats. Snarare tror jag att kollapsen närmar sig. Jag läste om stressen i äldreomsorgen idag igen. Det orimliga sättet olika Kommuner, betalda av skattemedel, behandlar sina arbetstagare. En undersköterska sa att jag orkar inte mer, jag går hem och gråter på kvällen. Hur många i Riksdagen går hem och gråter på kvällen eftersom de inte orkade mer? Eftersom de inte gjorde bra nog jobb den dagen?

Sex av tio kommuner skär igen ner inom äldreomsorgen där det inte finns något att krympa längre. Som att sparka sjuksköterskor. Slopa vikarier. Kortare tid för dusch. Städning och inköp mer sällan.  Ta bort aktiviteter i äldreboenden eller helst lägga ner de. Höja avgifter. Eller det geniala: anställa invandrare som inte är utbildade och kan usel svenska för billigare lön än en undersköterska som är det önskvärda, påbjudet, inom äldreomsorgen.

Tro inte att de resterande Kommunerna har gott om pengar. Förmodligen är de Kommuner som skar ner rejält i år.

Vi alla blir gamla, om vi inte råkar dö i förtid. Det är liksom ingen överraskning för politiker. Det är inget man behöver börja fundera just nu. Situationen är den samma år ut och in med små befolkningsmässiga variationer lätta att räkna ut. Löpande liksom. Jag tror att man måste börja ställa grupp mot grupp. De gamla mot Iraks försvarsminister, de gamla mot de sk. ensamkommande, de gamla mot höjning av Riksdagslöner, de gamla mot kommunala kommunikatörer…

På något sätt måste Regeringen meddela tydligt för oss gamla vilken sorts ättestupa de erbjuder.

God Jul alla ni som hjälpte mig att ta hand om min sambo. Tack igen! Ni var guld värda.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/hela-listan-sa-manga-kommunikatorer-finns-i-goteborg

https://nastanhalvalivet.blogspot.com/2019/12/hopp-hopp-och-sa-kom-24.html

3 svar på ”Grupp mot grupp eller val av ättestupa?

  1. Hej.

    Det där med inte ställa grupp mot grupp är så korkat att man måste vara politiker för att tro på det. Det är lika idiotiskt som allas lika värde, eller allt åt alla. Försöker man göra det omöjliga blir resultatet alltid katastrof, i bästa fall ’bara’ lidande.

    Min pensionsplan står sig än: fängelse. Gratis tandvård, personalen har koll på en hela tiden, mat av bästa kvalité, gym, utflykter, hobbyverkstad, biblioteksvagn, korrespondenskurser och möjlighet att driva process om skadestånd om mina rättigheter inte tillgodoses – krav på särskild kost av religiösa skäl tex.

    Det är väl sällskapet som inte är så värst lockande, kantänka.

    Få se nu, vad är det för brott som garanterat ger livstid, hmm? (Kanske renat vore et uppslag för en roman – ”Hundraåringen som hellre satt på Kumla än hade hemtjänst”, typ.)

    Här ute i byarna är medelåldern hög. Barnen flyttar till centralorter enligt känt mönster, och avstånden fördyrar hemtjänsten än mer. Än vågar sig politiker inte på att kräva att ålderdomshemmen och tvångsplacering skall återinföras, men det kommer, var så säker. Detsamma gäller tvångsomhändertagande och institutionsboende för handikappade och psykiskt sjuka – det blir ju lika för alla då…

    Med klimatsmart mat, rökförbud, förbud mot starkt, förbud mot allt utom mot förbud. Som om en åttio-taggare skulle behöva oroa sig för lungcancer eller skrumplever.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    • Var inte jag först med den planen?
      Nå, desto bättre om vi är fler att utveckla den!
      Fröjdefull Jul, lik förb-t!

    • Jag har gjort två förslag genom en politiker jag kände i Kommunen under tiden jag bodde i förskingringen ute på landet. Den ena var att vi skulle hyra ett tåg och skicka gamlingarna till Stockholm dit de flesta unga hade flyttat. Då kunde gamlingarna få hjälp av de sina.
      Vissa tyckte det var en bra demonstration och en del gamla skulle gärna ställa upp för Stockholmsresan.
      Det förkastades förstås av politiker utom några..
      Nu löste man frågan – trodde politikerna – med invandring. Men så märkligt, det fungerade inte.
      Tvångsplacering på centralort är redan infört på många ställen.

Kommentarer inaktiverade.