När jag gjorde hembesök hos mina patienter la jag märke till att de saknade böcker. Några hade en bokhylla men det användes inte till böcker. En och annan skvallertidning låg framme. Flera av mina patienter kom från svåra omständigheter. När de nu skulle få barn var det så mycket annat pengarna skulle räcka till. Flera var beroende av socialbidrag. Få hade läst en bok sedan de slutade skolan eller hoppade av och hamnade på gatans skola.
Vi bestämde att ge en barnbok som avskedspresent. Jag köpte ett lager i bokrean.
Det hände mer än en gång att jag fick läsa för barnet, medan modern satt bredvid. De var inte vana att läsa.
En och annan blivande mor kunde inte läsa, inte några av papporna heller. De hade passerat skolan utan att läraren märkte det, eller brydde sig inte. Jag frågade förstås inte: kan du läsa utan skrev ett avtal för behandling och bad patienter läsa det högt till mig. Ifall jag har missat eller missuppfattat något, sa jag. Då kröp det fram. Nej, mina patienter var nästan uteslutande svenskar, 25 % var adoptivbarn och bara någon enda från ett annat land.
Läser du till dina barn? I vilken ålder ska man börja läsa till barn? Jag vet inte vad den perfekta åldern är. Själv började jag läsa till mina barn när de kunde sitta ungefär vid sex månader, böckerna var pekböcker. När barnet hade pincettgrepp, att kunna gripa ett föremål mellan tumme och pekfinger, kunde lillan ha själv en tjock pekbok och kanske lyckas vända ett blad. De flesta första böckerna hamnade dock i munnen och tuggades.
Efter några år fick man läsa alla favoriterna varje kväll. Ibland försökte jag hoppa över något men då sa barnet: inte så, läs boken. Man kunde inte slarva. Även när barnen kunde läsa själv fortsatte vi med högläsning.
Jag antar att högläsning har krympt och mobilen har tagit bokens plats.
Vilka fördelar finns i att högläsa för sina barn? Det uppenbara är massor av nya ord. Flera än de ord vi använder i vardagen. Det sägs att de flesta ord föräldrar använder till barnen är uppmaningar. Inte mycket att bygga ordförråd på. Även om barnet är för litet att apa efter, sjunker ord sakteligen in. När man väl börjar skolan känner barnet igen orden och det blir så mycket lättare att lära sig läsa. Barn som har ”läst” med föräldrar är bättre förberedda på att se orden i tryckt form då de börjar skolan.
Barn gillar sagor och fantasier. Barn tycker om böcker som knyter an i deras liv men i lite mer spännande form. Det som är verkligt får gärna vara lite overkligt. Med tiden rinner fantasierna av. Många ungdomsböcker är fulla med elände och tragik. Uppfostran till ”rätt” tänkande. Undvik de. Undra på att Harry Potter är så populär och älskad upp i åren. De böckerna har alla ingredienserna för en god barn/ungdomsbok. Spänning, utanförskap, hjältehistoria, livets onda och godhetens vinst.
Många av de barn som är vana med böcker lär sig att läsa hemma. De behöver inte Regeringens snack om ”att läsa garanti” (som inte finns). De flesta barnen lär sig att läsa före 10 år, eftersläntrare vid 12. Ungefär.
Det sägs att barn som har 400 böcker (minst) hemma blir de smarta barnen. Beror nog på vad de är för sort. Ingen blir dock smart om böcker bara samlar damm.
Ha en bra Påsk. Gärna med en bok.
Jag läste vid 4 års ålder så jag fick en stor låda gamla Kalle Anka tidningar och på den tiden nya Emil i Lönneberga böcker. Glad Påsk!
Jag lärde mig också att läsa vid 4 men det var Morgontidningen (Aamulehti) som var min första läsning och jag fattade nog väldigt lite.
Mamma förstod att jag kunde läsa när jag sa vad det stod på en kaffeburk. Jag brukade få sticka hål i locket så det sög in luft innan hon tog framkonservöppnaren. Hon frågade hur jag visste vad det stod och sen prövade hon med en annan sak. Hon blev lite förvånad och sa att det kan inte vara möjligt. Sen kom det gamla Kalle Anka tidningar nästa dag.
Jo, tyvärr!
Hustrun är från ditt land, av allt att döma. Båda äro vi läskunniga. Trots att vi är utfattiga har vi av vad vi kan se inhandlat ett flertal böcker. Dessutom har vi svårt att hejda oss. Fler tillkommer. Detta sagt med en djup suck. Det är ju först nu de två sista åren när vi flyttar till mindre boende vi märkt hur mycket plats böcker tar, rent fysiskt.
Märker med förundran när man tittar på mäklarnas annonser att inte är det böcker folk prioriterar.
Tycks bara vara en författares böcker som visas där. Ja, killen med skilsmässokomplex, vilken bjuder på gratisreklam om bok visas…
Jag var 4 år och stod på scenen för första gången. Det var nyårsrevy i vår lilla by och alla var där.
Jag kunde inte läsa men hade lärt mig “Lille Pers vandring’’ utantill och hade boken med mig för att alla skulle tro att jag verkligen kunde läsa. Jag hade vänt boken upp och ner och prästens dotter, som var med mig som stöd på den stora teaterscenen, insåg det och vände den rätt. Oh, vad jag var generad.
Att en 4-åring kunde deklamera hela den dikten utantill var alldeles självklart för mig, att kunna läsa var mycket bättre.