I metallarbetarnas värld och att hålla sig på sin plats.

Det var tufft att vara en tjej i metallarbetarnas värld på 60 talet, men jag tjänade mer än bra. Som den första kvinnliga svarvaren på platsen blev jag hånad, retad, kallad luder och fotograferad till en broschyr som exempel av jämställdhet på arbetsplatsen. Jag fick tre dagar på mig att gå med i facket och börja betala för sossarna och det sistnämnda stod jag inte ut med utan började bråka. Som utlänning fick man ju inte vara med i ett politiskt parti på den tiden. Jag vann. Jag hade en skattetabell i fickan som alla andra och gick tvåveckorslönen – det var ackord – över en viss skattegräns slutade man bara jobba och putsade svarven i stället.

De fackliga företrädarna mobbade oss få tjejer. De tyckte vi kunde gå hem och putsa spisen och hålla sängen varm i stället. Tonen var rå även hos de flesta arbetskamrater. Det var männens värld och vi var inkräktare.

Det kanske är så än – lite? Såg vi inte visst exempel häromdan av en person från metall som fikar efter statsministerposten? Stefan med knuff heter spelet där man blir irriterad på yngre kvinnor vilka inte håller sig på sin plats. Hm. Hur var det med självbehärskning och statsmannaskap Stefan Löfven?

Det kanske kommer åter en tid då vi går med skattetabellen i fickan och låtsas att arbeta eller går fräckt ner i deltid fast heltid är normen. De flesta kommer underfund med tiden att det finns andra värden än arbete och någon hundring till i kassan.

Jag slutade med viss sorg som svarvare för metalldammet gav en allergi så jag började likna någon som rivits med rivjärn. Det orsakade mindre roliga kommentarer men nu var jag härdad och gav igen. Jag började söka annat arbete och fick nöja mig med sämre lön. Just den  fabriken lades sedan ner och stora delar av koncernen spred sig utomlands. Det var en blomstrande verksamhet och är så än världsledande. I en del av de gamla lokalerna finns nu ett shoppingcenter. Det i sin tur är en bra bild av den svenska industrins fall. Konsumtion skall rädda oss.

Hur är det i metallarbetarnas värld idag vet jag inte, men medlemsantalet är runt 325 000, varav nästan en fjärdedel är kvinnor. Det är en annan tid idag, eller?